Faktorer som styr boendetäthet

Folkhälsomyndigheten har inga regler för boendetäthet som anger antal kvadratmeter per person eller liknande. Därför får miljö- och hälsoskyddsinspektören i varje enskilt fall bedöma om asylboendets lokaler och utformning, i förhållande till antalet personer, kan vara en olägenhet för människors hälsa. Direkt begränsande faktorer är dock kapaciteten på ventilationen och antalet toaletter och hygienutrymmen. När många personer vistas på en liten yta ställs även stora krav på verksamheten vad gäller städning, städbarhet, materialval och underhåll.

Någonstans går en gräns för hur många personer som rimligen kan bo i ett asylboende och det måste finnas tillräckliga utrymmen för att täcka behoven av sömn, ro och vila, mat och hygien. När ett boende förtätas, med fler boende per kvadratmeter, blir det extra viktigt med fungerande rutiner för städning och underhåll. Städningen kan också behöva ske oftare än vid normal beläggning.

Lägenheter i ordinarie bostadsområden

Lägenheter i ordinarie bostadsområden är byggda och anpassade för ett visst antal personer. Om de boende är fler än vad lägenheten är anpassad för kan problem med för låg luftomsättning, fukt och mögel uppkomma. Till exempel är inte alltid en trerumslägenhet anpassad för att hysa sex vuxna personer, särskilt vad gäller ventilationen. Det är alltid verksamhetsutövarens ansvar att miljöbalkens krav uppfylls, och det är verksamhetsutövaren som ska lösa eventuella problem. En lösning kan vara att anpassa ventilationen med mera efter det antal personer som bor i lägenheten, och en annan är att i stället begränsa antalet personer.

Migrationsverkets regler om boendetäthet

Migrationsverket har egna krav som anger att det i ett sovrum ska vara minst fem kvadratmeter per person och att maximalt fyra personer får dela på ett sovrum. I vissa akuta situationer kan en högre boendetäthet tillåtas och då sänks kravet till tre kvadratmeter per person och maximalt sex personer i ett sovrum. För mer information, kontakta Migrationsverket.