Miljöbalkens regler om egenkontroll

Miljöbalkens bestämmelser om egenkontroll finns i 26 kap. 19 § miljöbalken, och tillsammans med de allmänna hänsynsreglerna utgör de grunden för verksamhetsutövarens egenkontroll. Till detta kommer också Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2001:2) om egenkontroll eftersom Naturvårdsverket ger allmän tillsynsvägledning i frågor om egenkontroll. Observera att asylboenden inte omfattas av krav på dokumenterad egenkontroll enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll.

Mer information om egenkontroll

Livsmedelslagstiftningens regler om egenkontroll

Asylboenden som serverar mat ska följa de lagar som finns om livsmedel och omfattas därför av krav på egenkontroll enligt livsmedelslagstiftningen. Livsmedelsverket vägleder om egenkontroll vad gäller servering och hantering av livsmedel och dricksvatten.

Egenkontroll är ett förebyggande arbete

Egenkontroll enligt miljöbalken är ett förebyggande arbete där verksamhetsutövaren fortlöpande ska planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka och förebygga hälsoproblem eller skador på miljön. Rutiner i egenkontrollen beskriver vanligtvis vad som ska göras, vem som ska göra det, hur arbetet ska utföras, när det ska utföras och när det är lämpligt att detta dokumenteras. Det finns inget krav på att egenkontrollen för ett asylboende måste vara dokumenterad, men för att underlätta arbetet krävs ofta att rutiner och kontroller är nedskriva.

Vem ansvarar för egenkontrollen?

Ansvaret för egenkontrollen kan vara delat mellan Migrationsverket och fastighetsägaren och/eller leverantören av ett boende. I verksamhetsutövarens egenkontroll bör det framgå vem som är ansvarig för vad när det gäller de åtgärder som behöver utföras. Tillsynsmyndigheten har enligt 26 kap. 19 § miljöbalken rätt att begära att verksamhetsutövaren tar fram ett skriftligt egenkontrollprogram.

Migrationsverkets arbete med egenkontroll

Migrationsverket kontrollerar sina boenden genom besiktningar varje kvartal. Dessutom gör man anmälda och oanmälda revisioner av sina boenden. För mer information, kontakta Migrationsverket.

Rutiner för underhåll, klagomål och information är viktiga för egenkontrollen

Asylboenden har ofta en hög genomströmning av människor, och många personer bor på en liten yta och delar gemensamma utrymmen. Detta medför ett avsevärt slitage på lokaler och utrustning, och det är därför önskvärt med ett underhållsschema. För att kunna upptäcka och åtgärda brister i tid krävs att verksamhetsutövaren (Migrationsverket, fastighetsägaren eller den som driver ett asylboende) gör regelbundna kontroller och att det finns fungerande rutiner för att fånga upp klagomål från de boende.

Det är viktigt att de boende får information om skötsel av utrustning på olika språk. De kommer från andra kulturer och kan ha olika erfarenheter och kunskaper. Det är särskilt viktigt med information om hur olika installationer fungerar, exempelvis ventilation, samt med skötselrutiner för utrustning såsom tvättmaskiner och torktumlare. Det kan även vara bra att rent praktiskt visa hur olika saker fungerar.

Vad bör ingå i egenkontrollen för ett asylboende?

Egenkontrollen för ett asylboende bör innehålla:

  • uppgifter om det organisatoriska ansvaret för drift och underhåll av fastigheten, till exempel ventilation, VVS-installationer och städning
  • rutiner för drift och underhåll av ventilationen, till exempel byte av luftfilter och rengöring av ventilationskanaler och don
  • rutiner för åtgärder om ventilationen slutar fungera, till exempel vädringsrutiner
  • rutiner för att följa upp hur de boende upplever luftkvaliteten i lokalerna
  • anvisningar om hur många personer som kan vistas i olika rum och lokaler, baserat på aktuella flöden i lokalerna och gällande riktvärden
  • uppgifter om städningens omfattning, till exempel daglig städning, månatlig städning och höghöjdstädning (städning av ytor på hög höjd exempelvis armatur)
  • information om vad som ska städas samt vilka städmetoder och -kemikalier som ska användas och var
  • rutiner för utökad städning vid utbrott av smitta
  • rutiner hur städresultat ska följas upp
  • rutiner för hur städavtalet kan sägas upp om städningen utförs bristfälligt
  • rutiner för underhåll av ytskikt såsom golv och väggar i sovrum, gemensamhetsutrymmen, duschutrymmen och köksutrymmen (underhållsschema)
  • rutiner för underhåll av VVS-installationer i duschutrymmen, toaletter och kök
  • rutiner för kontroll av vattentemperatur (för att motverka legionella)
  • rutiner för kontroll av inomhustemperatur
  • rutiner för kontroll av skadedjur och uppgifter om vem som gör vad vid förekomst av skadedjur
  • rutiner vid utbrott av smitta, kontaktuppgifter till smittskyddsläkare och miljö- och hälsoskyddskontor
  • rutiner för kontroll av radon
  • rutiner för att fånga upp och hantera klagomål från boende
  • rutiner för att informera de boende om till exempel skötsel av utrustning, på olika språk.