Varför förekommer skadedjur i asylboenden?

Skadedjur och ohyra som vägglöss, kackerlackor och råttor har blivit allt vanligare i hela Sverige. Skadedjur kan följa med i de boendes bagage eller lockas till byggnaden av olika gynnsamma förhållanden för skadedjuret, till exempel mat, fukt och människor.

Vem är ansvarig att kontrollera och sanera förekomst av skadedjur i asylboenden?

Verksamhetsutövaren (Migrationsverket, fastighetsägaren eller den som driver ett boende) är ansvarig för att bekämpa skadedjur tills de försvunnit. Ofta förekommer det att verksamhetsutövaren har ett avtal med en skadedjursfirma.

Räcker det med att verksamhetsutövaren har ett avtal med ett bekämpningsföretag?

Nej, oftast inte eftersom ett avtal normalt sett inte täcker de krav på förebyggande åtgärder, uppföljningar och kontroller som finns enligt miljöbalken. Ett avtal med en skadedjursfirma innebär inte att verksamhetsutövaren har delegerat bort sitt ansvar enligt miljöbalken.

Vilka rutiner kan vara lämpliga att ha på asylboendet för att undvika skadedjur?

I verksamhetsutövarens egenkontroll ska det finnas rutiner för att förekomsten av skadedjur förebyggs, kontrolleras och vid behov åtgärdas. Förebyggande rutiner kan vara en fungerande och säker avfallshantering som inte lockar till sig skadedjur, att byggnaden är tätad så att inte skadedjur tar sig in och rutiner för förvaring av bagage och kläder. Man bör exempelvis undvika att förvara bagage och kläder under sängar. Med goda städrutiner kan också eventuella skadedjur uppmärksammas. Övriga åtgärder kan med fördel diskuteras med en auktoriserad skadedjurssanerare.