Förebyggande åtgärder

I asylboenden är belastningen hög på dusch- och köksutrymmen. Ventilationen har ofta låg kapacitet, vilket gör att fuktnivåerna kan bli så höga att tillväxt av mögel och mikroorganismer blir ett problem. Det är viktigt att utrymmen som används mycket är anpassade efter belastningen, det vill säga har tåliga ytskikt, fuktspärrar och tillräcklig ventilation. I duschrum med enstaka duschar utan vädringsfönster bör grundventilationen, enligt Boverkets tidigare byggregler, vara minst 15 liter per sekund. I dagens byggregler är denna skrivning borttagen, men det kan ändå vara ett lämpligt värde att utgå ifrån. I duschutrymmen bör det dessutom finnas möjlighet att forcera ventilationen eller förstärka frånluftsflödet med extra frånluftsfläktar. I duschutrymmen med flera duschar bör frånluftsflödena ökas ytterligare för att undvika problem med fuktskador, och även här bör det finnas möjlighet att forcera flöden. I köksutrymmen bör det finnas köksfläktar med varierbart flöde.

Det är också bra att det finns regler för skötsel av lokaler och utrustning, till exempel att den som duschat rakar rent golvet från vatten för att minska avdunstningen av fukt till luft. Ett annat exempel är att den som lagar mat höjer frånluftflödet. Läs mer om ventilation här.

Alla fuktskador måste åtgärdas

Många boenden finns i äldre fastigheter som ofta saknar fuktspärrar i duschutrymmen och toaletter. På grund av hög belastning och felaktig eller ovarsam användning kan fukthalten i väggar som består av kakel och murbruk vara så hög att väggarna vittrar sönder. Mögel och mikroorganismer kan också växa till och bli en olägenhet för människors hälsa. Alla typer av fukt- och mögelskador bör åtgärdas snarast, och allt skadat material måste tas bort och ersättas med nytt. Även gamla upptorkade fuktskador kan vara en olägenhet för människors hälsa eftersom det kan finnas stora mängder upptorkat mögel och sporer från mögel. Kommer detta ut i inomhusluften kan det ge problem med ohälsa. Dessa fuktskador kan inte hittas med fuktmätare men en fuktkonsult kan utifrån byggnadens konstruktion leta efter troliga platser för gamla fuktskador. Företag som är certifierade att utföra arbeten i våtrum bör anlitas.

Vid en fuktskada är det viktigaste att hitta skadan, täta läckaget och byta ut rötskadat material. Efter utförd åtgärd är det viktigt att det finns rutiner för att kontrollera om åtgärderna fick önskat resultat. Oftast är det inte nödvändigt att mäta spårgaser eller kemikaliska markörer eller att fastställa mögeltyp.

Allmänna råd om fukt och mikroorganismer

Folkhälsomyndigheten vägleder i allmänna råd om fukt och mikroorganismer (FoHMFS 2014:14) och på webbsidan Kompletterande vägledning om fuktproblem i byggnader.

Verksamhetens egenkontroll bör inkludera rutiner för att kontrollera och åtgärda fukt- och mögelproblem. Det är också viktigt att det finns rutiner för kommunikation mellan verksamhetsutövaren och fastighetsägaren samt rutiner för felanmälan och klagomål. Läs mer om egenkontroll här.

Mer information hos andra

SWESIAQ har en metod för att åtgärda inomhusmiljöproblem inklusive fukt- och mögelskador som kallas SWESIAQ-modellen. Metoden är lämplig att använda vid större problem med inomhusmiljön.

SWESIAQ har även tagit fram publikationen Utredning av mikrobiell påväxt i byggnader som tar upp för- och nackdelar med olika åtgärdsmetoder.

WHO har tagit fram publikationen Dampness and Mould. Den innehåller riktlinjer för inomhusmiljö samt information om hur fukt och mögel påverkar luftkvaliteten och vilka risker för hälsan det innebär.