Inför tillsynsbesöket är det bra att ha tillgång till ritningar över lokalen som ska inspekteras. Ibland finns ritningar hos miljökontoret och ibland behöver ritningar begäras in från verksamhetsutövaren eller fastighetsägaren. Ritningen bör visa antal rum och yta i kvadratmeter, gemensamhetsutrymmen, antal toaletter, antal duschar, köksutrymmen och de luftflöden som finns i respektive rum och utrymme.
Inspektören kontaktar verksamhetsutövaren för boendet och bokar tid för inspektionen. Fastighetsägaren och vaktmästare eller tekniker som sköter den dagliga översynen behöver vara med eftersom det oftast är de som kan svara på frågor och har möjlighet att utföra åtgärder.

Inspektionen bör läggas upp så att man dels gör en systemtillsyn och dels inspekterar lokalerna.

Systemtillsyn

Systemtillsynen innebär en diskussion om och en kontroll av asylboendets egenkontroll. Det underlättar om det finns en dokumenterad egenkontroll även om det inte är ett krav enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Vid systemtillsynen bör det finnas tillgång till ritningar över lokalerna, dokument från den senaste obligatoriska ventilationskontrollen, dokument över antal personer som vistas i respektive rum, städschema och uppgifter om radonvärden i lokalerna. Det är viktigt att fråga om det varit några fel i byggnaden såsom fuktskador, problem med dålig luft, avvikande lukt, problem med ventilation, buller eller förekomst av skadedjur. Inspektören ska även fråga hur städningen fungerar och eller om det finns andra problem som kan vara en olägenhet för människors hälsa.

Detta bör ingå i egenkontrollen för ett asylboende

Inspektion av lokalerna

Vid inspektionen av lokalerna bör man kontrollera följande:

  • Om ventilationen i sovrum, duschrum, kök och andra gemensamma lokaler är tillfredställande. Unken lukt eller främmande lukt kan indikera att ventilationen inte har tillräcklig kapacitet eller är felkonstruerad. Svartmögel i kök och duschar kan också tyda på att ventilationen inte har tillräcklig kapacitet.
  • Om städning och rengöring i kök, duschrum, toaletter och andra gemensamma lokaler är bra. Om städning utförs av de boende bör även denna städning kontrolleras. Tecken på bristfällig städning är dammskikt på golv och ytor som bör städas dagligen, damm bakom dörrar och under möbler, fläckar, ingrodd smuts, fett på ytor, smutsiga filter i köksfläktar, dålig lukt eller lukt av urin på toaletter.
  • Om underhållet i sovrum, hygienutrymmen, kök och andra gemensamma utrymmen är tillfredställande. Finns slitage av ytskikt, inredning och utrustning som kan försvåra städning och rengöring? Spruckna golvmattor, sprucket eller löst sittande kakel och trasig väggbeklädnad tyder på eftersatt underhåll av hygienutrymmen. Slitna och spruckna bänkskivor, kakel och golv samt sliten köksutrustning tyder på att underhållet är eftersatt i köket.
  • Om det finns fukt- och mögelskador i duschutrymmen, kök och andra utrymmen.
  • Om det finns möjlighet att upprätthålla en bra hygienisk standard. Finns tillräckligt många toaletter och duschar? Finns flytande tvål och pappershanddukar på gemensamma toaletter? Finns flytande tvål och pappershanddukar vid diskhoar och eventuella handfat, för att underlätta handtvätt i gemensamma kök i kollektiva boenden?
  • Om temperaturen är tillfredsställande.
  • Om skadedjur förekommer (bör ha framkommit vid systemtillsynen).

Särskild hänsyn vid inspektion

Det är mycket viktigt att visa de boende respekt och hänsyn vid en inspektion. Som inspektör behöver man förklara för de boende varför inspektionen görs och på vilket sätt inomhusmiljön kan förbättras. Inspektören bör fråga personal på plats om man kan besöka rum som ska inspekteras. De känner oftast till de boende och vet vilka normer och regler som kan finnas. Som inspektör behöver man också beakta att de asylsökande, på grund av sin situation, kan ha svårt att påtala brister i boendet.