Ventilation

Ventilationen är en viktig faktor för att inomhusluften ska vara bra, och den begränsar hur många personer som kan vistas i en lokal eller ett rum.

I asylboenden är det ofta brist på utrymme och boendetätheten är hög, vilket gör att kraven på ventilation är höga. I vanliga bostäder är Folkhälsomyndighetens riktvärden för luftomsättning 0,5 rumsvolymer per timme och uteluftflödet 0,35 liter per kvadratmeter och sekund.

Riktvärden för asylboenden

I asylboenden vistas ofta fler personer per ytenhet än i bostäder, och därför bör i stället det personanpassade riktvärdet 4 liter per sekund och person användas. Om fler personer placeras i ett rum eller lokal bör uteluftsflödet anpassas efter detta. Därför krävs oftast mekanisk ventilation, för med självdragsventilation är det oftast inte möjligt att uppnå de tilluftflöden som behövs.

I gemensamma utrymmen eller samlingslokaler där persontätheten kan vara extra hög gäller riktvärdet 7 liter per sekund och person + 0,35 liter per sekund och kvadratmeter. Rutiner för kontroll av ventilationen bör ingå i verksamhetens egenkontroll.

Folkhälsomyndigheten ger vägledning om ventilation i allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken – ventilation (FoHMFS 2014:18). För mer information om ventilation, se Kompletterande vägledning om ventilation.

Ventilation och fläktar i kök

Många asylboenden har kök där de boende kan laga sin egen mat. Ofta används köken intensivt och slitaget är avsevärt eftersom fukthalten i luften kan vara så hög att vatten regelbundet kondenseras på ytor i köket. Det är viktigt att köksfläktarna har kapacitet att vädra bort fukt och matos, för annars finns risk för fuktskador och mikrobiell tillväxt som kan utgöra en olägenhet för människors hälsa. För att avlägsna vattenånga och matos krävs vanligtvis en möjlighet att forcera frånluftsflödet i köksfläktarna. Forcering av fläktar får inte påverka övrig ventilation i lokalen eller boendet negativt.

Ventilation i duschrum och andra våtutrymmen

I asylboenden är det ofta hög belastning på bad- och duschutrymmen, med höga fukthalter och slitage på ytmaterial i duschrummen. Risken är stor för fukt- och mögelskador som kan innebära en olägenhet för människors hälsa. Ventilationen måste därför ha tillräcklig kapacitet för att kunna vädra ut fuktig luft.

Folkhälsomyndigheten har inget riktvärde för luftomsättning i dusch- och badrum, men Boverket hade i sina tidigare byggregler krav på permanenta flöden i badrum utan vädringsfönster på minst 15 liter per sekund. Det kan vara en utgångspunkt för dimensionering av ventilationen i duschrum i asylboenden. Troligtvis krävs dock högre flöden för att ventilera ut den fuktiga luften när belastningen är hög, och då är det bra att kunna forcera ventilationen. I duschutrymmen med flera duschar bör frånluftflödena ökas ytterligare för att undvika problem med fuktskador, och även här bör möjlighet till forcering av flöden finnas.

Viktigt är också att duschutrymmen är utförda i fuktsäkra material som tål långvarig belastning. Det är verksamhetsutövarens ansvar att dimensionera ventilationen efter den belastning som duschutrymmet utsätts för.

Om andra boenden för asylsökande

Den här vägledningen är tänkt att tillämpas för boenden där asylsökande bor under en längre tid, månader upp till år.

Vi har även tagit fram vägledningar som gäller andra boenden:

Akuta korttidsboenden som uppstått i en extraordinär situation

Hem för ensamkommande asylsökande barn

Seminarium om tillsyn av asylboenden

Här hittar du dokumentation från ett seminarium om inomhusmiljön i asylboenden, med fokus på tillsyn enligt miljöbalken.

Filmer och presentationer om inomhusmiljön på asylboenden

Dela med e-post

Gå till toppen av sidan