Frågor och svar om asylboenden
LyssnaÖvergripande vägledning om asylboenden
Migrationsverket har ansvaret att erbjuda boende åt asylsökande som inte ordnar boende själv under tiden som deras asylärende utreds. Asylboenden kan se olika ut och vara allt från lägenheter till rum i studentkorridorer eller hotell.
Det är ett boende där asylsökande bor högst tillfälligt i väntan på att flytta till ett asylboende. Dessa boenden har ställts i ordning i en extraordinär situation, då antalet flyktingar ökat så snabbt att Migrationsverkets ordinarie ankomstboenden inte räckt till. Ofta handlar det om boenden i skolsalar, gymnastikhallar eller försvarets anläggningar.
Tillsynsvägledning om hälsoskydd i akuta ankomstboenden för flyktingar
Det är ett boende där asylsökande bor högst tillfälligt i väntan på att deras asylansökan ska bli registrerad och att de kan flytta till ett asylboende.
Kommunen (Socialtjänsten) är ansvarig att ordna bostad åt ensamkommande asylsökande barn. Barnen kan placeras i ett hem för vård eller boende (HVB), i ett stödboende eller i ett familjehem. HVB och stödboende räknas som lokaler för allmänna ändamål och omfattas av miljöbalkens regler. Familjehem, där vården sker i enskilt hem och verksamheten inte bedrivs yrkesmässigt, räknas som bostad.
Tillsynsvägledning om lokaler för vård och omsorg (hem för ensamkommande asylsökande barn)
Tillfälliga boenden är hotell, pensionat och liknande lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds tillfällig bostad enligt 45 § förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
I ett tillfälligt boende som ett hotell eller vandrahem bor människor någon enstaka natt upp till några veckor. Verksamheterna riktar sig mot en ofta frisk, vuxen allmänhet med goda valmöjligheter och som är väl införstådda med den standard som erbjuds. Vistelsetiden i ett asylboende är avsevärt längre, ofta månader upp till år, och de asylsökande har sämre valmöjligheter. Även om ett asylboende kan vara ett före detta hotell bör det inte likställas med tillfälliga boenden ur hälsoskyddssynpunkt.
Ett asylboende betraktas vanligtvis inte som en bostad enligt miljöbalken. Ett asylboende räknas som en lokal för allmänna ändamål och omfattas av 9 kap. 9 § miljöbalken, som gäller både för bostäder och lokaler för allmänna ändamål.
Ett asylboende betraktas vanligtvis inte som en bostad enligt miljöbalken. Ett asylboende räknas som en lokal för allmänna ändamål och omfattas av 9 kap. 9 § miljöbalken. Ett asylboende ska dock likt en bostad kunna uppfylla samma kvaliteter i boendet som de som anges i 33 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899). Enligt 33 § ska en bostad ge skydd mot värme, kyla, fukt, buller, radon och luftföroreningar, ha tillfredställande ventilation och uppvärmning, ge tillräckligt med dagsljus, möjlighet att upprätthålla en god personlig hygien, samt ge tillgång till vatten av tillräcklig mängd och godtagbar kvalitet för dryck och matlagning och personlig hygien.
Nej, ett asylboenden är inte anmälningspliktig verksamhet när det gäller miljöbalkens bestämmelser om hälsoskydd. Men annan verksamhet på asylboendet kan omfattas av tillstånd- eller anmälningsplikt enligt miljöbalken, exempelvis försörjning av dricksvatten och livsmedel samt hantering av avlopp och avfall.
Förskolor och grundskolor som finns i anslutning till asylboenden är anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken. I anslutning till många boenden förekommer också utbildningar för vuxna. Dessa verksamheter är inte anmälningspliktiga enligt miljöbalken, men lokalerna omfattas av nämndens tillsyn enligt 45 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
Boendetäthet, dagsljus och boende i källare
Nej, Folkhälsomyndigheten har inte några riktlinjer för yta per person för någon typ av boende eller verksamhet. Migrationsverket däremot har krav på en viss yta per person och maximalt antal personer per rum i sina asylboenden.
Direkt begränsande faktorer är kapaciteten på ventilationen och antal toaletter och hygienutrymmen.
Förtätning, eller optimering som Migrationsverket kallar det, innebär att Migrationsverket tillåter en högre boendetäthet än normalt. Detta görs ofta vid akuta situationer och under en begränsad tid. En förtätning ställer ökade krav på verksamheten bland annat vad gäller ventilation, städning, hygien och underhåll.
Ja, i de allra flesta fall ska sovrum i asylboenden ha fönster och dagsljusinsläpp. Dagsljus är viktigt för människors hälsa. Avsaknad av dagsljusinsläpp i sovrum i ett asylboende, där människor bor under månader upp till år, bör bedömas som en olägenhet för människors hälsa. Det beror dels på att de asylsökande bor där under så lång tid och dels eftersom de kan antas vistas en stor del av tiden i sina rum. Folkhälsomyndigheten har inga råd om dagsljus för bostäder eller lokaler för allmänna ändamål.
Att ha bostadsutrymmen som sovrum i en källare är förknippat med ökad risk för bland annat radon, fukt och mögel, bristfälligt dagsljus och bristfällig ventilation. Men om alla dessa parametrar är bra, och boendet inte medför någon risk för människors hälsa, finns det inget som hindrar asylboende i källare ur hälsoskyddssynpunkt. Migrationsverket har egna regler om asylboende i källare och suterräng, kontakta Migrationsverket.
Egenkontroll och instruktioner
Det finns inga klara riktlinjer för detta. Hur många och vilka språk som är lämpliga att översätta skriftliga instruktioner till är beroende av de boendes nationaliteter och kommer därför att skifta över tid.
Det finns inget särskilt krav på det, men skriftliga instruktioner kan vara särskilt viktigt på ett asylboende där det vistas människor som talar olika språk. Skriftliga instruktioner underlättar för de boende att veta vilka regler som finns. Det kan handla om bruksanvisningar för gemensam användning av utrustning och vilka rutiner som alla på boendet ska följa avseende hygien och smittskydd, städning och avfallshantering.
Nej, asylboenden omfattas inte av förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll (1998:901) men de omfattas av krav på egenkontroll enligt 26 kap. 19 § miljöbalken.
Kök och livsmedelshantering
De anläggningar som serverar mat ska följa de lagar som finns om livsmedel och omfattas av miljönämndens livsmedelskontroll.
Asylboenden med självhushåll i lägenheter eller kollektiva boenden omfattas av miljöbalken och miljönämndens hälsoskyddskontroll.
Det är viktigt att kontrollera om köken har en tillräcklig kapacitet och om de håller en rimlig standard. Köken bör ha tåliga ytskikt som är lätta att hålla rena, en godtagbar utrustning och goda möjligheter till att förvara livsmedel. Det krävs även en tillräcklig kapacitet på ventilationen. Det är också viktigt att det finns förutsättningar till en god hygien i köken.
Livsmedel bör främst förvaras i kök och utrymmen avsedda för detta. Olämplig förvaring av livsmedel innebär en ökad risk för skadedjur och lukt och kan försvåra möjligheten att hålla rent. Det är viktigt att de boende har bra möjligheter till förvaring av livsmedel efter behov. Detta innebär att det ska finns tillräckligt med skåp, kylar och frysar i gemensamma kök i självhushåll.
Matlagning bör ske i kök avsedda för detta och kokplattor i sovrum i asylboenden är inte lämpligt ur många aspekter. Det innebär en ökad risk för brand och det ökar också risken för olycksfall som brännskador hos barn. Det medför också en ökad risk för fukt och lukt. Vid matlagning bildas vattenånga och partiklar som behöver ventileras bort.
Det är verksamhetsutövarens ansvar att kokplattor inte används på olämpliga ställen i asylboenden.
Städ, rengöring och tvätt
Verksamhetsutövaren är alltid ytterst ansvarig för att städningen i asylboenden utförs i tillräcklig omfattning. Om den städning som de boende själva har ansvar att utföra inte sker i tillräcklig omfattning är verksamhetsutövaren ytterst ansvarig för att det ändå städas. Verksamhetsutövaren behöver ha rutiner för kontroll och uppföljning av den städning som de boende utför samt också rutiner för att utföra ”stödstäd” vid behov.
Verksamhetsutövaren (Migrationsverket eller den som driver ett boende) tillhandahåller täcke, kudde, sänglakan och handdukar till de boende. Verksamhetsutövaren är ansvarig för att dessa är tvättade och rena vid inflyttning. De boende ansvarar själva för tvätten under tiden de vistas i asylboendet.
Att hänga tvätt på tork i större utsträckning i ett sovrum är inte lämpligt då fukt från blöt tvätt inte ventileras bort lika effektivt i ett sovrum som ett anpassat tvätt- och torkutrymme med tillräcklig och fungerande frånluft. Tvätt- och torkmöjligheter bör därför finnas i tillräcklig utsträckning och inom lämpligt avstånd.
Verksamhetsutövaren ansvarar för att informera om boendets rutiner för tvätt samt kontrollera att de följs.
Ventilation och luftkvalitet
Det är ofta hög belastning på köken i de asylboenden där de boende lagar sin egen mat. Stora mängder matos och vattenånga behöver ventileras ut för att undvika fuktskador.
Folkhälsomyndigheten har inga riktvärden för ventilation i kök. Men enligt Boverkets regler ska det vara tillräcklig ventilation för att kunna ventilera bort matos och den vattenånga som matlagningen ger upphov till. För att avlägsna vattenånga och matos krävs därför vanligtvis en möjlighet att forcera frånluftsflödet i köksfläktarna. Forcering av fläktar får inte påverka övrig ventilation i lokalen eller boendet negativt.
I asylboenden är det ofta hög belastning på dusch och badrum. Det är därför viktigt att ventilationen förmår ventilera bort fuktig luft för att minska risken för fuktskador. Folkhälsomyndigheten har inget riktvärde för luftflöden i badrum, men enligt Boverkets tidigare regler bör ett badrum utan fönster ha ett frånluftflöde på 15 liter per sekund om det finns ett badkar med dusch. I duschrum med flera duschar bör flödet ökas motsvarande.
Nej, ventilationen behöver gå dygnet runt för att luftkvaliteten inte ska försämras.