Frågor och svar om boendetäthet, dagsljus och boende i källare på ett asylboende

Har Folkhälsomyndigheten några riktlinjer för yta per person?

Nej, Folkhälsomyndigheten har inte några riktlinjer för yta per person för någon typ av boende eller verksamhet. Migrationsverket däremot har krav på en viss yta per person och maximalt antal personer per rum i sina asylboenden.

Mer i Tillsynsvägledning om hälsoskydd i asylboenden.

Vad begränsar hur många som kan bo i ett rum eller i en lägenhet?

Direkt begränsande faktorer är kapaciteten på ventilationen och antal toaletter och hygienutrymmen.

Mer i Tillsynsvägledning om hälsoskydd i asylboenden.

Vad menas med förtätning?

Förtätning, eller optimering som Migrationsverket kallar det, innebär att Migrationsverket tillåter en högre boendetäthet än normalt. Detta görs ofta vid akuta situationer och under en begränsad tid. En förtätning ställer ökade krav på verksamheten bland annat vad gäller ventilation, städning, hygien och underhåll.

Bör sovrummen i ett asylboende ha fönster och dagsljusinsläpp?

Ja, i de allra flesta fall ska sovrum i asylboenden ha fönster och dagsljusinsläpp. Dagsljus är viktigt för människors hälsa. Avsaknad av dagsljusinsläpp i sovrum i ett asylboende, där människor bor under månader upp till år, bör bedömas som en olägenhet för människors hälsa. Det beror dels på att de asylsökande bor där under så lång tid och dels eftersom de kan antas vistas en stor del av tiden i sina rum. Folkhälsomyndigheten har inga råd om dagsljus för bostäder eller lokaler för allmänna ändamål.

Tillåter miljöbalken asylboende i källare?

Att ha bostadsutrymmen som sovrum i en källare är förknippat med ökad risk för bland annat radon, fukt och mögel, bristfälligt dagsljus och bristfällig ventilation. Men om alla dessa parametrar är bra, och boendet inte medför någon risk för människors hälsa, finns det inget som hindrar asylboende i källare ur hälsoskyddssynpunkt. Migrationsverket har egna regler om asylboende i källare och suterräng, kontakta Migrationsverket.