Bioskyddsrutiner syftar till att begränsa otillbörlig tillgång, stöld eller avsiktligt missbruk av biologiskt material.

Bioskydd uppnås med hjälp av riskbedömningar genom vilka man identifierar risker och vidtar åtgärder för att skydda tillgångar som biologiska material, därtill hörande känslig information, utrustning samt personal.

För att öka medvetenheten om laboratorietillgångar och därmed bioskydd har Världshälsoorganisationen (WHO) i sin senaste vägledning Biorisk Management: Laboratory biosecurity guidance infört begreppet, värdefulla biologiska material (Valuable Biological Material), VBM, som förutom smittämnen omfattar även sådana material som har ett vetenskapligt eller ekonomiskt värde. VBM kan återfinnas inom såväl forskning som diagnostisk verksamhet på platser som universitet, industri eller var helst laborativ aktivitet sker.

Viktiga komponenter inom bioskydd:

  • ansvar
  • barriärer
  • begränsat tillträde
  • informationsskydd
  • inventering.

Ansvar

Effektivt bioskydd och skydd av laboratorietillgångar bygger på en tydligt definierad ansvarsskyldighet och förutsätter att det i grunden finns ett tillämpat och väl fungerande biosäkerhetsprogram som även inkluderar bioskyddsaspekter. Förutom tillförlitlighet är det också viktigt att ansvarig personal innehar rätt kompetens och att denne har tilldelats resurser för att på bästa sätt kunna tillämpa skyddsåtgärder i verksamheten.

Barriärer

En första avgränsning mot obehöriga utgörs av konstruktionen hos den byggnad där verksamheten bedrivs. Med ökad nivå av det biologiska materialets värde eller riskklass kan man behöva förstärka den fysiska barriären ytterligare, till exempel genom självlåsande dörrar och övervakningskameror.

Begränsat tillträde

Att begränsa tillträde är både en fråga om biosäkerhet och bioskydd. Ur ett biosäkerhetsperspektiv vill man förhindra olyckor och tillbud medan man ur ett bioskyddsperspektiv vill förhindra otillbörlig tillgång och missbruk av ett smittämne. Beviljat tillträde bör ses som ett temporärt godkännande. Tekniska system som begränsar tillträde är exempelvis kortläsare med en personlig PIN-kod.

Informationsskydd

Listor på befintliga biologiska material, inklusive förvaring och kvantitet, betraktas som känslig information och tillgången bör därför begränsas. Det bör utvärderas hur och var listorna ska förvaras, vilka som ska få tillgång och om lagring ska ske elektroniskt eller i pappersform. Det är också viktigt att den information som finns tillgänglig är uppdaterad, att det finns en back-up och att inaktuella listor förstörs på ett säkert sätt. Informationsskydd kan även omfatta information om utrustning, tekniska system eller listor över personal som har tillgång till ett visst material.

Inventering

Tillgången på biologiska material kan variera stort inom en och samma verksamhet beroende på vilket arbete som bedrivs. Nyodlingar, utbyten mellan laboratorier eller på annat sätt förvärvat material kan göra att mängden biologiska material förändras inom verksamheten.

Spårbarhet och inventering är en viktig komponent inom bioskydd.

Relaterad läsning

Temadag om säker hantering av biorisker på laboratorier

Biorisk management – Laboratory biosecurity guidance, WHO, September 2006

Handbook of applied biosecurity for life science laboratories, Sipri, 2009