Sjukdomsinformation om atypiska mykobakterier

Lyssna

Andra benämningar: Icke tuberkulösa mykobakterier, miljömykobakterier, anonyma mykobakterier.

Sidans information

Denna information gör inte anspråk på att vara fulltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.

Det finns över 100 olika arter av atypiska mykobakterier. Vissa ger aldrig sjukdom hos människa, andra gör det ibland. Det är dock nästan aldrig frågan om så allvarliga infektioner som de som orsakas av tuberkulosbakterien. Endast hos patienter med mycket starkt nedsatt immunförsvar kan atypiska mykobakterier orsaka allvarliga sjukdomstillstånd.

Vad orsakar infektioner med atypiska mykobakterier?

Atypiska mykobakterier är släkt med den bakterie som orsakar tuberkulos men har inte alls samma sjukdomsframkallande förmåga. Många arter förekommer i jord och vatten. De förekommer också hos vilda och tama djur, till exempel svin, nötkreatur, fåglar och fjäderfä. Atypiska mykobakterier kan även finnas i vissa födoämnen. Smittspridning från människa till människa förekommer knappast, bara om man har ett mycket starkt nedsatt immunförsvar kan man bli smittad av en annan infekterad person. Smittan härstammar från omgivningen, där de atypiska mykobakterierna är vanliga.

Någon inkubationstid i egentlig mening kan ej anges vid infektion med atypiska mykobakterier.

Symtom och komplikationer

Atypiska mykobakterier framkallar sjukdom främst hos personer med nedsatt immunförsvar eller som har någon underliggande kronisk lungsjukdom, till exempel cystisk fibros. Infektion med atypiska mykobakterier är en viktig dödsorsak hos patienter med aids.

Ibland kan atypiska mykobakterier ge infektioner i lymfkörtlarna på halsen, väl så ofta hos barn, som i övrigt är helt immunkomptenta. Körtlarna sväller upp men ömmar relativt lite. Infektionen kan läka ut av sig själv men botas annars genom att körteln opereras bort. Ibland kan körteln samtidigt vara infekterad med vanliga sårbakterier, som i så fall behandlas med antibiotika. Om det bildas var i körteln kan detta behöva tömmas ut.

Diagnostik och behandling

Diagnos ställs genom att bakterierna påvisas vid odling eller med molekylärbiologiska metoder. Behandling med antibiotika behöver sällan tillgripas.

Förebyggande åtgärder

Det finns inget specifikt vaccin mot atypiska mykobakterier, men calmettevaccinationen mot tuberkulos ger ändå ett visst skydd mot körtelinfektionen.

Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Infektion med atypiska mykobakterier är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom. Laboratorieanmälan ska göras för patienter som har positiv laboratorieanalys men ingen klinisk anmälan behövs. Eftersom bakterien nästan aldrig smittar från person till person är det inte motiverat med några särskilda smittskyddsåtgärder.