Norovirus (vinterkräksjuka). Foto: Kjell-Olof HedlundNorovirus (vinterkräksjuka).Calicivirus orsakar stora återkommande årliga epidemier i samhället, framförallt på vinterhalvåret. Calicivirus är också vanligt som smitta på sjukhus. Inte sällan måste hela sjukhusavdelningar stängas för sanering. Flera livsmedelsburna utbrott rapporteras årligen. Djupfrysta importerade hallon, ostron och livsmedel som förorenats av en sjuk person är vanliga orsaker till utbrotten.

Vad orsakar vinterkräksjuka och hur sprids det?

I gruppen humana calicivirus ingår noro- och sapovirus. Humana norovirus uppträder i tre genogrupper med ett stort antal genotyper. Sapovirus uppträder i fem genogrupper, varav fyra är humana. De kan, liksom andra virus, överleva men inte tillväxa utanför den levande organismen.

Calicivirus finns i hela världen, förekommer ofta i utbrott och kan drabba alla åldersgrupper. Virus utsöndras i mycket stora mängder främst i avföringen och det kan spridas på olika sätt:

  • via direkt eller indirekt kontakt med smittade personer (även kräkningar kan smitta)
  • via dricksvatten, via råa skaldjur eller grönsaker som förorenats med avloppsvatten
  • via livsmedel som hanterats och förorenats av en person som är eller nyligen har varit sjuk. Livsmedlet utgör i detta fall en transportör av smittämnet.

Viruset har vid utbrott visat sig vara synnerligen smittsamt. Smittade personer kan vanligen sprida smitta upp till två dygn, ibland längre, efter symtomfrihet. Långtidsbärare av calicivirus är känt.

Smittspridning via miljön till exempel i vårdrum och hotellmiljöer förekommer också.

Inkubationstiden är 12–48 timmar.

Symtom och komplikationer

Symtomen är illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, huvudvärk, yrsel och feber. Sjukdomen är självläkande inom några dygn. Återinsjuknanden är ganska vanliga. Eftersom genomgången infektion bara ger ett kortvarigt skydd kan man drabbas flera gånger under kort tid.

Diagnostik och behandling

Diagnos kan ställas med molekylärbiologiska metoder eller elektronmikroskopisk undersökning av avförings eller kräkprov från akut sjuka personer.

Vanligtvis krävs ingen behandling, men vätskebehandling kan ibland behöva ges.

Förebyggande åtgärder

Allmänt god hygien och bra livsmedelshygien är viktigt, till exempel ska endast kökspersonalen ha tillträde till restaurangköken. Livsmedelspersonal med mag- och tarmsymtom ska inte arbeta.

Något vaccin mot sjukdomarna finns inte.

Korrekta städrutiner är viktiga för att förebygga och begränsa smittspridning.

Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Infektioner med dessa virus är inte anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. Anmälan ska dock göras om sjukdomen har fått en anmärkningsvärd utbredning inom ett område eller uppträder i en elakartad form (paragraf 5 i smittskyddslagen). Vid misstänkta utbrott skall detta alltid rapporteras till smittskyddsläkaren i landstinget och vid livsmedelssmitta även till miljökontoret eller motsvarande i kommunen.

Livsmedelslagens avstängningsregler kan bli aktuella. Det är viktigt med en god personlig hygien, speciellt handhygien. Sjuka personer bör inte laga mat åt andra under akut sjukdom.

Korrekta städrutiner under och efter utbrott är viktiga för att minimera smittspridning.

Läs mer på andra webbplatser

CDC: Calicivirus infection