Sjukdomsinformation om melioidos

Lyssna

Melioidos är en bakterieinfektion som kan ge allvarliga infektioner som sepsis och lunginflammation. Sjukdomen finns i tropiska områden och sprids främst via direktkontakt med kontaminerad jord eller vatten. Smittämnet finns inte i Sverige, men sjukdomen kan upptäckas hos personer som rest i riskområden.

Sidans information

Denna information gör inte anspråk på att vara heltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.

Vad orsakar melioidos och hur sprids sjukdomen?

Sjukdomen orsakas av bakterien Burkholderia pseudomallei. Bakterien är vanlig i jord och ytvatten i endemiska områden och har en god överlevnad i den miljön.

Burkholderia pseudomallei förekommer endemiskt i Sydostasien och norra Australien, men finns även i delar av Afrika, Mellanöstern, Sydamerika och USA. Människor kan infekteras, liksom ett stort antal andra djurarter, både land- och vattenlevande. Det finns begränsad information om smittspridning från djur till djur och från djur till människa, men det bedöms kunna inträffa. Smittspridning mellan människor är ovanligt.

De flesta människor i endemiska områden har tidigt exponerats för Burkholderia pseudomallei då serologiska studier funnit antikroppar hos de flesta barn i dessa områden. Bakterien kan också smitta turister vid vistelse i endemiska områden.

Burkholderia pseudomallei överförs främst via direktkontakt mellan kontaminerad jord eller kontaminerat vatten och skadad hud eller slemhinna. Bakterien kan även överföras via inandning av kontaminerat damm eller vattendroppar, samt vid förtäring av kontaminerad mat eller dryck.

Det finns även rapporterade fall av laboratorieassocierad smittspridning, troligen via aerosol.

Symtom och behandling

Tiden från att man har smittats tills man blir sjuk (inkubationstiden) varierar. Den kan vara allt från någon dag till flera år efter exponeringen, även om ett par veckor till en månad är vanligast.

Melioidos har en bred symtombild och kan ge alltifrån inga symtom alls till mycket allvarliga infektioner, som sepsis och svår lunginflammation. Abscesser (varbölder) är vanligt, främst i lever, lunga, mjälte och skelettmuskulatur. Sjukdomen kan likna andra infektionssjukdomar som tuberkulos. Flertalet av de som insjuknar har en underliggande sjukdom, exempelvis diabetes mellitus.

Sjukdomen kan behandlas med antibiotika.

Epidemiologisk övervakning och mikrobiologisk diagnostik

Det finns inget epidemiologiskt övervakningsprogram för sjukdomen vid Folkhälsomyndigheten, utan sjukdomens utbredning följs via omvärldsbevakning.

Sjukdomen diagnosticeras vid Folkhälsomyndighetens laboratorium genom att smittämnets arvsmassa påvisas med molekylärbiologiska metoder genom odling samt genom detektion av antikroppar mot smittämnet.

Förebyggande åtgärder

Personer med nedsatt allmäntillstånd eller öppna sår bör undvika jord- och vattenkontakt i områden där sjukdomen finns. Noggrann sårhygien förebygger sjukdom.

Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Melioidos är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.

Exempel på tidigare utbrott

En ovanlig händelse rapporterades från USA under 2021. Ett kluster med fyra fall, varav två dödsfall, identifierades. Fallen hade inga resekopplingar och var utspridda över fyra delstater. Laboratorieanalys och epidemiologiska undersökningar visade att alla fyra fall orsakades av samma B. pseudomallei-stam som kunde kopplas till en aromaterapi-sprej som importerades från ett endemiskt område i Sydasien.

Kommentar

Burkholderia pseudomallei är nära besläktad med Burkholderia mallei som orsakar zoonossjukdomen rots hos djur, framför allt hästdjur. Rots är en mycket ovanlig sjukdom hos människor. Symtombilden varierar beroende på smittväg men kan orsaka allt från lokala hudinfektioner med sårbildning och svullna lymfkörtlar till lunginflammation och sepsis. Läs mer om rots hos Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

Rots (glanders, malleus) hos häst, Burkholderia mallei (sva.se)

Läs mer

Melioidosis (cdc.gov)

Uppdaterad:

Skriv ut