Rekommendationer för laboratoriehantering av patientprover med avseende på covid-19

Allmänt om SARS-CoV-2

EU- kommissionen har fattat beslut att klassificera viruset SARS-CoV-2 som riskklass 3. Beslutet implementeras nationellt genom Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4), där SARS- CoV-2 tas upp i förteckningen över virus i bilaga 1 B som riskklass 3.

Vi har idag begränsad kunskap om vilka kroppsvätskor som kan sprida SARS-CoV-2. Viruset har isolerats (odlats fram) från provmaterial från övre- och nedre luftvägar, från faeces samt från urin. SARS-CoV-2 RNA har påvisats i provmaterial från övre- och nedre luftvägar, peritonealvätska, urin-, blod- och faecesprover. Det är inte känt om andra kroppsvätskor, exempelvis pleuravätska, bröstmjölk, kräkningar och sädesvätska, kan innehålla viabelt SARS-CoV-2.

Smittspridning av covid-19 kan ske genom kontakt-, dropp- och aerosolsmitta. Bildandet av aerosoler och stänk vid hantering av patientprover, exempelvis vid moment som pipettering, blandning och skakning, sonikering och centrifugering utgör som vid all hantering av kroppsvätskor en smittrisk för laboratoriepersonal.

Allmänt kring smittrisker vid hantering av provmaterial

Laboratorieverksamheten ska baseras på lokalt utformad och dokumenterad riskbedömning (se exempelvis §5-6 i AFS 2018:4).

Personalen ska erhålla ändamålsenlig utbildning och träning för arbetsuppgifterna (§13 och §18 i AFS 2018:4).

Hantering av provmaterial ska följa god mikrobiologisk praxis, se även 18-26 §§ i AFS 2018:4. Nedan följer exempel på några viktiga aspekter att särskilt beakta.

Hantering av provmaterial utan misstanke om covid-19

Eftersom det förekommer samhällsspridning av covid-19 är det viktigt att riskbedömningen för hantering av provmaterial från patient även utan direkt misstanke om covid-19 identifierar eventuella risker för att materialet ändå kan innehålla viruset. Särskilt viktigt är detta vid hantering av luftvägssekret, i synnerhet från patienter med luftvägssymtom. Identifierade risker kan innebära att särskilda skyddsåtgärder behöver införas för att hantera risken.

Luftvägssekret kan innehålla stora mängder virus och manuell hantering av dessa material, exempelvis vid influensadiagnostik på kliniska kemiska laboratorier, sker i en mikrobiologisk säkerhetsbänk klass II och med skyddsåtgärder motsvarande skyddsnivå 2-laboratorium.

Vid odling av virus från luftvägssekret är det särskilt viktigt att bedöma risken för att SARS-CoV-2 skulle kunna växta till på de valda cellerna och i så fall ta höjd för detta vid hantering av risken.

Hantering av provmaterial vid misstanke om covid-19

Hantering av provmaterial som inte innebär odling eller koncentrering av viruset

Material som innehåller eller kan innehålla SARS-CoV-2, men där viruset inte odlas eller koncentrerats, kan hanteras på skyddsnivå 2 (§12 i AFS 2018:4). Val av skyddsåtgärder sker med utgångspunkt från de krav som ställs i föreskriften. Ytterligare skyddsåtgärder ska tillämpas om riskbedömningen visar att det är nödvändigt.

Nedan följer exempel på skyddsaspekter att särskilt beakta:

Användning av mikrobiologisk säkerhetsbänk

Hantering av provmaterial där det finns en misstanke om SARS-CoV-2 sker i en mikrobiologisk säkerhetsbänk klass II och med skyddsåtgärder motsvarande skyddsnivå 2-laboratorium.

Manuell hantering som bedömts utgöra låg risk för exponering och där aerosolgenererande procedurer, inklusive pipettering, inte förekommer hanteras med skyddsåtgärder för att minimera risken för dropp- och stänk. Användning av en mikrobiologisk säkerhetsbänk bör i dessa fall med andra ord kunna ersättas med andra skyddsåtgärder för dropp- och stänk, inklusive personlig skyddsutrustning.

Användning av personlig skyddsutrustning

Det är viktigt att laboratoriepersonalen har tillgång till och använder adekvat och väl utprovad personlig skyddsutrustning.

Lämplig personlig skyddsutrustning på laboratoriet är skyddshandskar och heltäckande skyddsrock med långa ärmar, alternativt långärmat engångsplastförkläde. Riskbedömningen avgör om det finns behov av ytterligare personlig skyddsutrustning, exempelvis skyddsglasögon/visir eller andningsskydd.

Kliniskt kemiska prover

Kliniskt kemiska prover (exempelvis blod, plasma, serum, urin, likvor ascitesvätska och pleuravätska) för rutinanalys kan hanteras på kliniskt kemiskt laboratorium enligt sedvanliga rutiner för provmaterial där smittrisk inte kan uteslutas. Detta gäller även vid hantering av dessa material på andra rutinlaboratorier till exempel transfusionsmedicin.

Tillämpning av skyddsåtgärder inklusive personlig skyddsutrustning sker i likhet med hantering av kroppsvätskor från patienter med misstanke om smittsamma sjukdomar, där några exempel kan vara hepatit, hiv, tuberkulos eller covid-19.

Stöd för handhavandet finns i Arbetsmiljöverkets föreskrift om smittrisker (AFS 2018:4). Kliniskt kemisk analys av faeces utförs i första hand i mikrobiologisk säkerhetsbänk klass II, i andra hand med anpassade skyddsåtgärder efter lokal riskanalys.

Inaktiverat patientmaterial

Arbete med inaktiverat patientmaterial, vid exempelvis sekvensering eller annan molekylärbiologisk analys sker med skyddsåtgärder motsvarande skyddsnivå 2-laboratorium.

Dekontaminering

Dekontaminering av ytor och utrustning sker med validerad metod för höljebärande virus. Etanol (normalt från 70%) , isopropanol (normalt från 45 % innehållande tensid), väteperoxid (från 0,5 %) , kvartära ammoniumföreningar samt klor- och fenolbaserade lösningar, är exempel på desinfektionsmedel som är verksamma.

Avfallshantering

Avfall från hantering av kliniska provmaterial är smittförande avfall till dess att det inaktiverats (§8 och §20 AFS 2018:4). Smittförande avfall som inte inaktiveras på plats ska hanteras som farligt avfall. Eventuell transport av avfallet sker som UN 3291.

Transport

Transport av kliniska provmaterial (som inte odlats eller koncentrerats) sker enligt bestämmelser för smittförande ämnen i kategori B (UN 3373) som finns beskrivna här.

Transport av patientprover med frågeställning covid-19 (PDF, 477 kB)

Odling av SARS-CoV-2

Hantering av provmaterial som innebär odling eller koncentrering av SARS-CoV-2 samt hantering av uppodlat eller koncentrerat material sker på skyddsnivå 3-laboratorium enligt AFS 2018:4.

Odlat material såsom stammar och isolat transporteras enligt bestämmelser för smittförande ämnen i kategori A (UN 2814) som finns beskrivna i
Packa provet rätt (PDF, 987 kB).

Läs mer

Smittrisker AFS 2018:4

E-remiss coronavirus SARS-CoV-2

Från och med 28 februari ska e-remiss användas för beställning av laboratorieanalys av SARS-CoV-2.

Längre svarstider för diagnostiska analyser

Med anledning av en oförutsägbar framtida sjuk­från­varo, ändrat prov­inflöde och ändrade fråge­ställningar till det mikro­biologiska laboratoriet på Folkhälso­myndigheten, kommer vi inte att kunna hålla de analys­tider som idag finns angivna på webbplatsen.

Det här gäller främst serologiska analyser. I de fall ett svar på en serologisk analys önskas samma vecka, rekommenderas en telefon­kontakt med laboratoriet, via kundtjänst telefon 010-205 24 44, så att vi kan prioritera mellan analyser.

Gå till toppen av sidan