Vaccination mot mässling
Mässling är en mycket smittsam allvarlig sjukdom. Risken för komplikationer är hög bland de som insjuknar. Två doser vaccin ger ett gott skydd och rekommenderas till alla. Barn erbjuds vaccination mot mässling genom barnvaccinationsprogrammet.
Sjukdom med hög risk för komplikationer
Insjuknandet vid mässling är akut med snabbt stigande feber, ögonirritation och tilltagande luftvägssymtom i form av en besvärlig torrhosta. Efter några dagar uppträder ett storfläckigt rött utslag.
Diarré, öroninflammation, bihåleinflammation eller lunginflammation är vanliga komplikationer. En eller fler komplikationer förekommer hos ungefär 20 procent av alla mässlingsfall. Risken för svåra komplikationer är högre bland spädbarn, vuxna och immunsupprimerade personer.
Sjukdomen kan i ungefär 1 per 1 000 fall kompliceras av en akut hjärninflammation och bestående skador kan uppstå. I mycket sällsynta fall (1-10/100 000 fall) uppkommer en sen komplikation i form av en degenererande hjärninflammation kallad subakut skleroserande panencefalit (SSPE). Den uppstår i medeltal sju till tio år efter mässlingssjukdomen, då man progressivt tappar hjärnfunktioner och dör.
I höginkomstländer uppskattas dödligheten till följd av mässling vara cirka 1 per 1 000-5 000 personer som insjuknar. Dödligheten är högre i låg- och medelinkomstländer. Dödligheten är högst bland spädbarn, och sjunker sedan med stigande ålder.
Mässling är en sjukdom som kan utrotas med vaccination. WHO har som mål att mässling ska elimineras till år 2030.
Sjukdomsinformation om mässling
Mässling i Sverige
Mässling cirkulerar inte längre i Sverige. Under 2000-talet har färre än 60 fall av mässling rapporterats per år (figur 1). Majoriteten har varit ovaccinerade och nästan alla har antingen smittats utomlands eller smittats av någon som varit utomlands. Ibland har en begränsad spridning skett i Sverige runt personer som blivit smittade utomlands.
Folkhälsomyndigheten publicerar uppdaterad statistik månadsvis samt epidemiologiska årsrapporter.
Figur 1. Antalet rapporterade fall av mässling per år under åren 2000-2023.
Historisk tillbakablick
Före introduktionen av vaccin mot mässling gick sjukdomen i vågor med toppar var 3-5 år med tiotusentals rapporterade fall (figur 2) och de flesta hade haft sjukdomen vid 15 års ålder. Antalet dödsfall var enligt statistik från tidigt 1900-tal flera hundra om året. Därefter bidrog bättre kost och hygien till att färre dog av sjukdomen, även om många tusentals fortfarande insjuknade.
Allmän vaccination av barn mot mässling infördes i Sverige 1971 men vaccinationstäckningen var låg under första delen av 70-talet och mässling var fortfarande vanligt förekommande. 1981 rapporterades 3 540 fall, över 350 behövde sjukhusvård och 15 drabbades av hjärninflammation. I och med införandet av ett tvådosschema med kombinerat vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR-vaccin) 1982 ökade andelen vaccinerade så mycket att den inhemska smittan stoppades i slutet av 1980-talet (figur 3).
Figur 2. Antalet rapporterade fall av mässling per år under åren 1911-2023.
Figur 3. Antalet rapporterade fall av mässling per år under åren 1960-2023
Mässling i världen
Mässling är fortfarande en vanlig sjukdom i världen. WHO beräknar att mer än 10 miljoner personer insjuknade, och mer än 100 000 dog, till följd av mässling 2023. Sjukdomen orsakar också återkommande stora utbrott som påverkar samhället i olika länder. WHO följer dessa och rapporterar om dem månadsvis på sin hemsida.
WHO Immunization Data portal - All Data (who.int)
Vaccin
Idag erbjuds vaccination mot mässling med kombinationsvaccin mot mässling-påssjuka-röda hund. Dessa innehåller levande försvagade virusstammar. För närvarande finns det inte något separat vaccin mot mässling tillgängligt i Sverige.
Vem rekommenderas vaccination?
Alla rekommenderas vaccination mot mässling
Vaccination mot mässling ingår i det grundskydd som Folkhälsomyndigheten rekommenderar att alla har.
Vaccinationsprogram för barn
Två doser kombinerat vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR-vaccin) erbjuds alla barn genom barnvaccinationsprogrammet vid följande tidpunkter:
- 18 månaders ålder
- Årskurs 1-2
Vaccination inför resor
Mässling cirkulerar fortfarande i många länder i världen, varav flera är populära turistmål. Därför är det extra viktigt att vara vaccinerad innan resor utomlands.
Vid resa till länder där mässling förekommer bör man vaccinera barn tidigare än 18 månaders ålder. Vaccination inför resa rekommenderas generellt från 9 månaders ålder, men på speciell indikation kan man vaccinera redan från 6 månaders ålder. Om man ger en dos tidigare än 12 månaders ålder, räknas detta som en extrados. Barnet bör i dessa fall få en dos under det andra levnadsåret, t.ex. vid den vanliga tidpunkten vid 18 månaders ålder. Dosen i årskurs 1-2 ges som vanligt.
Rekommendationer för vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR)
Vaccination efter viss behandling
Vissa personer som har fått immunsuppressiv behandling bör vaccineras efter att behandlingen är avslutad oavsett om de har blivit vaccinerade eller haft mässling tidigare i livet. Detta gäller till exempel patienter som har behandlats för akut leukemi eller genomgått stamcellstransplantation. Ställningstagande till vaccination ska göras i samråd med patientens behandlande läkare.
Vem ska inte vaccineras?
Vid följande tillstånd ska vaccination inte ske :
- allvarlig immunbrist och under pågående immunsuppressiv behandling
- graviditet
- säkerställd överkänslighet mot någon beståndsdel i vaccinet
Absolut kontraindikation (omständighet som utgör skäl eller hinder mot att vaccinera) är en svår allergisk reaktion inom 48 timmar efter föregående dos eller en sådan reaktion mot en ingrediens i vaccinet.
Vid infektion med hög feber bör man vänta med vaccination.
Det kan finnas spår av ägg i MPR-vaccinet, men äggallergi är ingen kontraindikation för MPR-vaccination, med undantag för individer som reagerat med allergisk chock efter äggintag eller efter tidigare vaccination. Allergisk chock efter MPR-vaccination är mycket sällsynt och beror i regel på andra komponenter i vaccinet än äggprotein. Fall med allvarliga oönskade händelser i tidssamband med vaccination bör utredas och eventuellt vaccineras på barnklinik eller barnmottagning.
Skyddseffekt
En dos MPR-vaccin ger skydd mot mässling, påssjuka och röda hund hos cirka 95 procent av alla vaccinerade individer. Den andra dosen förstärker skyddet ytterligare.
Biverkningar
Eftersom MPR-vaccinet är ett så kallat levande försvagat vaccin, med kvarstående förmåga att föröka sig, så kan det orsaka en försvagad form av en sjukdom. Besvären brukar vara lindriga och gå över på några dagar. Feber och ett blekt utslag 7-12 dagar efter vaccination förekommer hos 5-10 procent. I sällsynta fall kan barn drabbas av feberkramp. Enstaka barn kan få övergående lindrig ledvärk eller en kortvarig förstoring av lymfkörtlar. I sällsynta fall har tillfällig trombocytopeni (brist på eller lågt antal blodplättar) observerats i samband med MPR-vaccination.
Allergiska reaktioner har beskrivits i enstaka fall men det är ofta svårt att veta om allergin orsakats av vaccinet eller av något annat som den vaccinerade utsatts för.
Läs mer
- Sjukdomsinformation om mässling
- Frågor och svar om mässling, påssjuka och röda hund
- Vaccination av barn – Det svenska vaccinationsprogrammet. En kunskapsöversikt för hälsovårdspersonal