Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Det folkhälsopolitiska ramverket består av ett övergripande, nationellt folkhälsopolitiskt mål och åtta målområden. Det övergripande målet för folkhälsopolitiken har ett tydligt fokus på jämlik hälsa. Målet är att folkhälsopolitiken ska skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

För att stärka Sveriges beredskap inför framtida pandemier har Folkhälsomyndigheten, tillsammans med Chalmers och FOI, etablerat SEMAFOR – ett nationellt nätverk för modellering. Nätverket samlar myndigheter och universitet och ska underlätta samarbete och kunskapsutbyte vid kommande hälsokriser.

Rapporten identifierar och beskriver åtgärder som bör prioriteras för att minska antalet fall av salmonella i Sverige. Den beskriver mål, principer och synsätt för den svenska salmonellakontrollen samt angelägna åtgärder. Dokumentet kan även användas av näringen som en kunskapssammanställning i

Kunskapssammanställningen identifierar och beskriver de åtgärder som bör prioriteras av de undertecknande myndigheterna för att minska antalet sjukdomsfall av personer som smittats av campylobacter i Sverige.

Planeringsstödet riktar sig framför allt till smittskyddsenheterna samt kommunikationschefer och kommunikatörer vid de nationella, regionala och lokala myndigheter som har ett ansvar för att kommunicera i samband med en pandemi.

Rapporten är främst en återkoppling till de miljökontor som deltagit i projektet. Även departement, andra myndigheter, nämnder och organisationer som arbetar inom miljö-, folkhälsa- och barn- och utbildningsområdet kan ha nytta av resultaten.

Denna rapport är en slutredovisning av Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag att definiera existentiell hälsa, genomföra en kartläggning och lämna förslag på hur existentiella perspektiv kan bidra till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa och ett gott psykiskt

Rapporten beskriver barn och ungas rörelsemönster baserat på resultat från ett nationellt urval av 11-, 13- och 15-åringar som burit aktivitetsmätare. Resultaten ger, förutom kunskap om barn och ungas rörelsemönster, även kunskap om samband mellan fysisk aktivitet, inaktivitet och hälsa.

Vi föreslår följande åtgärder för hur ett nationellt dopningsförebyggande arbete kan bedrivas framöver: Utveckla och förbättra tillgången på data för att möjliggöra ändamålsenlig uppföljning och analys. Utred om en nationell stödlinje bör inkludera dopning. Utveckla det generellt dopningsförebyggande arbetet gemensamt med övrig ANDTS prevention. Se över förvaltning och finansiering av PRODIS och 100 % Ren Hårdträning samt fortsatt utvärdera arbetet. Se över hur det dopningsförebyggande arbetet kan organiseras framöver.

Flera av de hbtqi-strategiska myndigheterna i Sverige samlas för första gången på Pride House den 31 juli för en gemensam seminariedag. Seminarierna är öppna för alla och ska sprida kunskap om arbetet med att stärka rättigheter, hälsa och livsvillkor för hbtqi-personer i hela landet.

Hur stor andel personer över 65 års ålder som väljer att vaccinera sig övervakas nationellt genom årlig insamling av regional vaccinationsstatistik från smittskyddsläkarna.

Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen generellt. Men inom vissa områden och för vissa grupper går utvecklingen åt fel håll. Mycket av ojämlikheten i hälsa beror på faktorer som går att påverka.

Folkhälsomyndigheten har arbetat för att sprida och stärka användningen av Fysisk aktivitet på recept (FaR) – både i Sverige och i Europa. Här kan du läsa om insater och uppföljning.

Här visas resultat från en kartläggning av folkhälsoarbetet på lokal och regional nivå som genomfördes under 2022. Resultaten visar en nulägesbild och kan användas som ett diskussionsunderlag för att stärka och utveckla det fortsatta folkhälsoarbetet, inom din organisation eller tillsammans med

Minoritetspolitikens mål är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande, samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. Att ta hänsyn till hälsa är en avgörande komponent för att kunna uppnå målet.

I nuläget saknas data för nationell uppföljning av vårdhygieniska rutiner och vårdrelaterade infektioner (VRI). Tillsammans med Socialstyrelsen har vi inom ett gemensamt regeringsuppdrag tagit fram förslag för insamling av nationell aggregerad data inom vårdhygienområdet.

Folkhälsopolitiken påverkas även av en rad tvärpolitiska områden. Områdena berör exempelvis funktionshinder, jämställdhet, hbtq-frågor, barns rättigheter och miljö och klimat.

Polio, poliomyelit eller barnförlamning som sjukdomen också kallats, var under den första halvan av förra seklet en mycket vanlig sjukdom i Sverige. 1988 startade Världshälsoorganisationen (WHO) ett program för global utrotning av polio, en av de största internationella insatserna någonsin inom

Neisseria meningitidis ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Folkhälsomyndigheten drev 2014–2015 ett nationellt tillsynsprojekt om inomhusmiljön i skolan med fokus på ventilation och städning. Här finns filmer från ett seminarium den 25 september 2014 inom ramen för projektet.

Det finns många vinster med att investera mer i hälsofrämjande, förebyggande och tidiga insatser. Tillsammans med Vinnova och ESV har vi ett regeringsuppdrag att bygga upp ett långsiktigt nationellt stöd för utfallsfokuserade arbetssätt och investeringsmodeller för en god och jämlik hälsa.

Genom att övervaka, mäta och följa upp antibiotikaanvändning kan vi förbättra behandlingar och därmed minska risken för resistens. Här beskriver vi verktyg och metoder som används för effektiv och säker antibiotikabehandling.

Folkhälsomyndigheten ansvarar för uppföljning av folkhälsopolitikens målområden. Två målområden handlar särskilt om barns och ungas livsvillkor: 1 Det tidiga livets villkor och 2 Kunskaper, kompetenser och utbildning. Här finner du information om våra undersökningar som vi använder för att följa

Förekomsten av resistenta bakterier ökar både nationellt och internationellt. Sverige har fortfarande en god situation när det gäller antibiotikaresistens. Men arbetet behöver utvecklas enligt en ny rapport från EU:s smittskyddsmyndighet ECDC och EU-kommissionen.

Antibiotikaresistens berör många yrkesgrupper – exempelvis dig som arbetar inom vård och omsorg eller som hälsokommunikatör. Oavsett din roll hittar du här på sidan verktyg, kunskap och stöd som hjälper dig i ditt arbete.