Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Denna rapport publicerades den 14 november och redovisar läget vecka 45 (3–9 november 2025).

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2023 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

Rapporten omfattar undersökningar genomförda vecka 17-24, vecka 42-43 och vecka 48-49 2020, vecka 9-10, vecka 21-22, vecka 38-39 och vecka 47-48 2021 samt vecka 9-11 och vecka 34-36 2022.

This leaflet is for sale to medical institutions vaccinating against yellow fever.

Faktabladet riktar sig framför allt till vårdnadshavare och kan spridas via personal inom hälso- och sjukvården, särskilt inom mödrahälsovård, barnhälsovård, barnsjukvård och primärvård.

Dessa rekommendationer riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården, särskilt inom mödrahälsovård, barnhälsovård, barnsjukvård och primärvård. Målet är att spädbarn inte ska bli svårt sjuka i kikhosta.

Socialstyrelsen fick 2013 i uppdrag av regeringen att pröva om de vacciner som de tidigare gett ut rekommendationer eller motsvarande om uppfyllde kraven i den nya smittskyddslagstiftningen. Detta uppdrag fördes sedan över till Folkhälsomyndigheten. Här sammanfattas de lämnade förslagen samt senare kompletteringar.

Resultaten från denna antikroppsstudie som genomfördes i november 2021 visar att 96,4 procent av studiedeltagarna (samtliga födda 1944 och hemmahörande i Göteborgsområdet) bar på antikroppar mot SARS-CoV-2 vid tidpunkten för provtagning.

Denna veckorapport publicerades den 20 december 2024 och redovisar läget för covid-19 vecka 50 (9–15 december 2024).

Rapporten visar att personer 65 år och äldre som vaccinerade sig med en påfyllnadsdos mot covid-19 under hösten 2022 fick ett betydligt bättre skydd mot allvarlig sjukdom och död under efterföljande vinter, än de som avstod en påfyllnadsdos.

Faktablad för utskrift med frågor och svar om mpox. Översatt till engelska och arabiska.

Denna rapport publicerades 19 december och redovisar läget vecka 50 (8–14 december 2025).

Denna rapport publicerades 4 december 2025 och gäller vecka 48 (24–30 november 2025).

Säsongen för RS-virus har nu startat och smittspridningen väntas öka under de kommande veckorna. Spädbarn och äldre personer löper störst risk för att bli allvarligt sjuka, därför är det viktigt att de skyddas mot smitta.

The Public Health Agency of Sweden has updated the recommendations for mpox vaccination due to increased spread of clade 1.

I den här rapporten presenteras scenarier för spridningen av covid-19 fram till och med den 20 mars 2022.

Denna vägledning ger information om de läkemedel som finns i beredskap inför en influensapandemi, hur de tillgängliggörs och hur de ska användas. Det ger stöd för regionernas planering av hur de kan hantera och genomföra medicinska motåtgärder och en kort beskrivning av de involverade nationella myndigheternas roller och ansvar.

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

En internationell studie ska undersöka effekten av en tredje dos vaccin mot mpox. I det EU-finansierade projektet deltar forskare från universitet och kliniker i Sverige, Belgien, Frankrike och Irland. Folkhälsomyndigheten leder arbetet.

Rapporten presenterar riskgruppsdefinitioner för barn och vuxna samt och rekommendationer för vaccin mot RS-virus för vuxna.

Vid en influensapandemi kan vaccination minska smittspridning och förebygga svår sjukdom. Det är en av flera tänkbara åtgärder för att lindra negativa konsekvenser av en pandemi.

Faktabladet om influensavaccination är ett stöd för de som arbetar med gravida. Finns även på engelska.

The report presents results from a pilot test of Tailoring Immunization Programmes (TIP), a method developed by WHO/Europe to identify barriers and motivating factors to MMR vaccination in communities with low coverage in Sweden.

Vägledning om profylax mot hepatit A, både före och efter exponering. Bland annat beskrivs vilka personer som kan ha ökad risk för smitta, hos vilka närkontakter till den smittade behovet av postexpositionsprofylax bör bedömas och hur profylaxen bör erbjudas.

Biologiska agens klassificeras i fyra olika riskklasser (1 till 4).