Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Vägledningen tydliggör vilken förmåga och beredskap som bör finnas enligt Internationella hälsoreglementet (IHR). Materialet kan användas som en del i planerings- och beredskapsarbetet.

Trafik, ventilation, grannar och restauranger är de vanligaste källorna för vad som kallas samhällsbuller. Utöver att människor upplever sig störda, har buller negativ påverkan på hälsan.

Den här rapporten har undersökt hur sexuellt samtycke förstås, praktiseras och upplevs i sexuella relationer bland vuxna i Sverige idag. Rapporten är baserad på en kvalitativ intervjustudie med 31 sexuellt aktiva personer 23–61 år där de flesta identifierar sig som heterosexuella.

Planeringsstödet ska fungera som bakgrund och stöd i planeringen för en pandemi för berörda nationella myndigheter, regionernas smittskyddsläkare, beredskapschefer och beredskapssamordnare, samt för övriga verksamhets- och planeringsansvariga inom regionernas och kommunernas vård och omsorg.

Vägledningen ger stöd och rekommendationer till arbetet i kommuner och regioner med att utveckla handlingsplaner för att förebygga och hantera negativa hälsoeffekter av värmeböljor.

Hur mår skolbarn i Sverige och vilka vanor har de? Hur har skolbarns hälsa och levnadsvanor förändrats över tid? Finns det skillnader i hälsa och vanor mellan olika grupper av skolbarn? Det tar Folkhälsomyndigheten reda på genom undersökningen Skolbarns hälsovanor.

Perioder av höga temperaturer kan vara påfrestande på hälsan, och med klimatförändringen förväntas värmeböljor bli vanligare. Därför har Folkhälsomyndigheten sammanställt kunskap på området och tagit fram en vägledning och informationsmaterial som stöd i samhällets beredskap för värmeböljor.

En kartläggande litteraturöversikt Litteraturöversikten syftar till att undersöka hur äldre upplever covid-19-pandemin när det gäller ensamhet, levnadsvanor och hälsa samt hur samhällets åtgärder för att minska smittspridningen har påverkat personer som är 70 år eller äldre. Exempel på interventioner som kan mildra effekterna av isolering…

Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18–84 år har besvarat frågor om miljörelaterade exponeringar, sjukdomar och besvär.

Resultaten från en undersökning om sexuell kommunikation, samtycke och hälsa. Rapporten beskriver hur människor upplever sin förmåga att kommunicera i sexuella situationer, och på vilket sätt man visar att man vill ha sex samt tolkar andra. Vidare beskrivs hur kommunikationsförmågan upplevs påverka hur man mår samt om man gått med på sex fast man inte ville.

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Mötesanteckningar från informationsmöte för branschorganisationer om införandet av lag om tobak och liknande produkter.

Rapporten riktar sig till myndigheter, hälso- och sjukvården och civilsamhällets organisationer som möter och arbetar med äldre hbtq-personer. Rapporten riktar sig också till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå.

Barn under 2 år bör inte använda digitala medier alls och äldre barn bör begränsa sin användning så att viktiga delar av livet inte trängs undan. En tumregel för skärmanvändning är max en till tre timmar per dag, beroende på ålder. Mobiler och surfplattor bör lämnas utanför sovrummet under natten.

Vägledningen kan användas av alla som arbetar med hivpreventiva projekt och insatser inom landsting, kommun och civila samhällets organisationer för att kvalitetssäkra arbetet inom hivprevention och få en tydlig bild av förutsättningarna för projektet att nå önskat resultat.

Faktabladet handlar om skillnader i skolbarns konsumtion av grönsaker och godis, inklusive choklad, utifrån ett antal socioekonomiska faktorer och kön. Resultaten kommer från enkätundersökningen Skolbarns hälsovanor 2021/2022.

Återredovisning av regeringsuppdrag Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har på uppdrag av regeringen tagit fram förslag på nationella mål, indikatorer samt relevanta insatsområden för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Uppdraget

Det finns en oro bland äldre personer som lever med hiv för att inte få rätt vård och omsorg under ålderdomen. Det visar två nya rapporter om bland annat erfarenhet av att åldras med hiv, vad ett gott liv innebär för äldre personer som lever med hiv och vilket behov av vård och äldreomsorg som finns.

På uppdrag av regeringen har Folkhälsomyndigheten i samråd med Barnläkarföreningen och ”NPO barn och ungas hälsa” tagit fram ett underlag kring infektionskänsliga barn och covid-19 utifrån aktuellt kunskapsläge. Hos infektionskänsliga barn ser man ingen ökad risk för svår covid-19. Barn med infektionskänslighet behöver inte vidta särskilda förebyggande åtgärder i större utsträckning än för andra infektioner, för att förhindra svår covid-19.

Vi har frågat Maria Linder som är regional utvecklingsdirektör i Region Västmanland om deras arbete med regional utveckling och folkhälsa. Två områden som ligger nära varandra och kan bidra till varandras framgång och resultat.

Insatser för folkhälsan ska vara både hälsomässigt och ekonomiskt effektiva. De ska också bidra till en mer jämlik hälsa. Hälsoekonomiska analyser ger oss stöd i att bedöma vilka insatser som är mest kostnadseffektiva.

En kartläggande litteraturöversikt om suicidpreventiva insatser utanför hälso- och sjukvården. Det handlade om att identifiera, bedöma och sammanfatta forskningslitteratur baserat på befintliga systematiska litteraturöversikter.

Du som är tillverkare, importör eller distributör av tobaksfria nikotinprodukter ska upprätta ett system för informationsinsamling om skadliga effekter samt vidta åtgärder när du upptäcker brister i en tobaksfri nikotinprodukt.

Målet med Sveriges alkoholpolitik är att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Förebyggande arbete bidrar till målet genom att påverka tillgång och efterfrågan till alkohol. Det förebyggande arbetet kan också bidra till att stärka skyddsfaktorer och motverka riskfaktorer.

Denna rapport bygger i första hand på uppgifter insamlade från 11-, 13- och 15-åringar i november–december år 2005, inom ramen för tvärsnittsundersökningen Skolbarns hälsovanor. Undersökningen äger sedan 1985/86 rum vart fjärde år och genomförs i ett flertal länder, senast i ett drygt 40-tal länder,inom ramen för ett WHO-samarbete. I denna rapport finns därför även vissa uppgifter från tidigare år. Internationella jämförelser publiceras dock i en separat rapport utgiven av WHO.