Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten som utgör en sammanställning av den senaste vetenskapen inom området belyser de hälsofrämjande effekter som tillgång till dagsljus ger. Bebyggelsens utformning är den viktigaste bestämningsfaktorn för dagsljusexponering och särskilt viktigt är det att planera för goda ljusförhållanden i

Folkhälsomyndighetens verksamhet sträcker sig över ett brett spektrum av aktiviteter men det sammanhållande kittet är att på olika sätt verka för en bättre folkhälsa och därigenom för ett hållbart samhälle genom att bidra till att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa och

Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med hepatit och hiv för personer som injicerar droger styrs bland annat av Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar. Denna vägledning lyfter fram relevant forskning och kunskap inom området samt erbjuder ett ramverk och

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Rapporten beskriver hur spel om pengar, spelproblem och faktorer som hänger samman med detta har förändrats över tid. Här sammanfattas de huvudsakliga resultaten från Swedish longitudinal gambling study (Swelogs) 2008–2018.

De vaccin som används mot covid-19 i Sverige uppdateras regelbundet för att ge ett bra skydd mot allvarlig sjukdom och död orsakat av de virusvarianter som sprids. Mer om varianter av viruset som orsakar covid-19

Rotavirusvaccinet är effektivt. Det skyddar till över 90 procent mot allvarlig infektion. Antalet barn som får magsjuka orsakad av rotavirus har minskat rejält i länder som har rotavirusvaccin i sina vaccinationsprogram.

Ja. Barn som har en känd överkänslighet mot något av ämnena i vaccinet eller som fått en allvarlig reaktion från tidigare dos av rotavirusvaccin ska inte vaccineras. Barn som har allvarlig medfödd immunbrist, barn med en obehandlad medfödd missbildning av mag-tarmkanalen eller som haft en tarminvagination tidigare ska inte heller vaccineras. Även barn till mödrar som har fått immunmodulerande behandling…

RSV-vaccination rekommenderas till personer från det året de fyller 75 år och äldre. Enligt utredningar har dessa åldersgrupper en högre risk för allvarlig nedre luftvägsinfektion orsakad av RS-virus. Personer från 60 år med vissa sjukdomar, diagnoser eller tillstånd som leder till en ökad risk för allvarlig RSV-infektion rekommenderas…

Även om influensainfektion är besvärlig för många barn är risken för mycket allvarlig sjukdom hos för övrigt friska barn liten. En naturlig infektion ger ett mer bestående grundskydd mot influensa än de vacciner som finns idag. Barn som riskerar allvarlig sjukdom eller död kan dock inte ta den risk det innebär att få influensa…

Rapporten ger kunskap om migranters upplevelser av att leva med hiv i Sverige, med fokus på mötet med hälso- och sjukvården, socialtjänsten och annan offentlig verksamhet.

Rapporten visar att trots att många barn har allergibesvär saknar många skolor och förskolor ett generellt, förebyggande allergiarbete. I stället fokuserar man arbetet på enskilda barn med redan konstaterade svåra besvär och ofta med särlösningar som pekar ut barnet.

Rapporten bygger på en intervjustudie med unga vuxna. Syftet med studien är att utforska hur och på vilket sätt menstruation och menstruationscykeln påverkar den allmänna hälsan bland unga vuxna med erfarenhet av menstruation i åldrarna 18–29 år.

I rapport presenteras resultaten från kvalitativa intervjuer med 33 unga personer i åldern 16–25 år. Intervjuerna gällde psykiska besvär och psykiskt välbefinnande utifrån frågor som ingår i Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor och utifrån de ungas egna upplevelser och erfarenheter.

Rapporten behandlar frågor om hälsa och sexualitet bland unga i Sverige. Rapporten är baserad på en enkätstudie bland ett randomiserat urval av unga i åldern 16–29 år i befolkningen och utfördes under 2015.

Kartläggning av hur respektive miljökvalitetsmål kopplar till en god och jämlik hälsa. Rapporten beskriver hur hälsa hanteras inom miljömålsarbetet i dag samt vilka nationella och internationella mål och policyramverk som är relevanta.

Risken för allvarlig sjukdom vid influensa är störst under senare delen av graviditeten och gravida rekommenderas därför vaccination efter graviditetsvecka 12 för att de ska få bästa möjliga skydd mot allvarlig sjukdom. Vaccination skyddar både den gravida, fostret och det nyfödda barnet. För gravida med underliggande kroniska sjukdomar…

Drygt 30 procent utvecklar bältros under livet. Efter att en person haft vattkoppor finns virus kvar i nervsystemet. Virus kan aktiveras senare i livet och ger då bältros. Bältros kan, men inte alltid, orsaka allvarlig sjukdom. Cirka 15–20 procent av dem som insjuknar får en besvärligare infektion. Symtomen blir ofta allvarligare ju äldre personen är…

Nej. Risken för allvarlig sjukdom på grund av covid-19 har gradvis minskat de senaste åren. Graviditet anses inte längre medföra en ökad risk att bli allvarligt sjuk i covid-19. Gravida rekommenderas därför inte vaccination från 1 september 2025. Personer som använder läkemedel som sätter ner immunförsvaret, eller har en ökad…

Vaccin är det mest effektiva sättet att minska smittspridningen vid en pandemisk influensa. Om influensan blir allvarlig kan vaccinet göra stor nytta för människor, rädda många liv och lindra influensans konsekvenser på viktiga samhällsfunktioner.

De studier som gjorts beskriver ett bra skydd mot allvarlig RSV-infektion av monoklonala antikroppar. Läkemedlen fungerar ungefär som ett vaccin, men ger skydd under en kortare tid än en vaccination. Ett av läkemedlen har effekt i ca en månad och behöver upprepas under säsongen och det andra läkemedlet har effekt under fem – sex månader.

Ja, risken för allvarlig sjukdom ökar med åldern och Folkhälsomyndigheten har i samråd med regionerna bedömt att det är lämpligt att även fortsättningsvis rekommendera vaccination från 65 års ålder.

De första sjukdomssymtomen är vanligen feber, snuva, hosta och ibland pipande andningsljud. Infektionen läker oftast ut som en lindrig förkylning men kan också utvecklas till en allvarlig nedre luftvägsinfektion som kan kräva sjukhusvård.

Är man i övrigt frisk så ger en influensainfektion ett bra skydd som varar längre än en vaccination eftersom influensavaccinet ger ett kortvarigt skydd som varar i ungefär 6 månader. Men tillhör man en riskgrupp har man en ökad risk att få allvarlig influensasjukdom och bör därför vaccinera sig.

Rotavirusinfektion är en mycket smittsam magsjuka som kan vara allvarlig för små barn. Utan vaccination drabbas i stort sett alla barn av en eller flera rotavirusinfektioner före fem års ålder. Vaccination är det mest effektiva sättet att skydda små barn mot rotavirusinfektion.