Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Grundförfattning. Beslutade: 11 mars 2015. Gäller från och med: 1 april 2015.

I rapporten finns exempel på viktiga strategiska områden inom vilka arbetet behöver effektiviseras för att spridningen och konsekvenserna av hiv ska begränsas i samhället och för enskilda personer samt för att diskrimineringen ska upphöra.

Denna rapport avser Folkhälsomyndighetens återredovisning av länsstyrelsernas och kommunernas arbete inom ANDT-området under perioden 2011-2019 med fokus på innevarande strategiperiod från 2016.

I den här rapporten sammanställs kunskap om skillnader i psykisk ohälsa mellan olika grupper av äldre personer (65 år och äldre). Av rapporten framkommer att det finns en betydande variation i fördelningen av psykisk ohälsa. Exempelvis har kvinnor mer psykisk ohälsa än män, och äldre personer med kortare…

I metodbeskrivningen för Swelogs 2015 framgår det hur datainsamlingen har gått till, hur frågeformuläret har utformats, hur svarsfrekvenserna blev och hur svarsdata har viktats.

Den här rapporten har tagits fram i samarbete med Arbetsmiljöverket för att ge arbetsgivare stöd i att tillsammans med medarbetarna skapa rörelse och rätt belastning i arbetslivet.

Smittskyddsinstitutets arbete med det dricksvattenburna utbrottet i Östersund 2010–2011. Sjukdomsutbrottet som beskrivs i denna rapport satte fokus på vikten av fungerande barriärer i dricksvattenberedningen.

Ansökan öppen: Folkhälsomyndigheten fördelar statsbidrag i form av verksamhetsbidrag till ideella organisationer enligt förordningen (2018:596) om statsbidrag till regionala och lokala ideella organisationer vars verksamhet är inriktad mot hiv, aids och vissa andra smittsamma sjukdomar.

Smittspridningen av flera sjukdomar förändrades tydligt under 2024. Folkhälsomyndighetens årssammanfattning visar bland annat en stor ökning av kikhosta och mykoplasma – men också en tydlig minskning av klamydia, särskilt bland unga.

Folkhälsomyndigheten presenterar i denna rapport en kartläggning av processen för smittspårning av covid-19 i samhället. Rapporten innehåller också en analys av regionernas behov av att effektivisera denna process och förslag om ett digitalt ärendehanteringssystem som stöd för smittspårning.

I rapporten redovisas hur kommuner, regioner och länsstyrelser arbetar med folkhälsoarbete i Sverige. Det handlar om organisatoriska förutsättningar, hur folkhälsoarbetet styrs, relevanta aktörer och hur de samverkar om folkhälsofrågor, samt vilka behov av stöd som önskas.

För att bedöma genomförandet och resultatet behöver ni göra en uppföljning. Uppgiften i fas 7 behöver ha förberetts tidigare i arbetet och följts löpande för att kunna sammanfattas i slutet.

År 2020 beräknades cirka 71 000 personer i Sverige ha ett problematiskt narkotikabruk, alltså ett återkommande bruk som orsakar eller ökar risken för skador. Det är högre än tidigare beräkningar. Mer omfattande åtgärder för att minska detta bruk kan därför vara viktigare än vad man tidigare trott.

Barn och unga ägnar mindre tid åt pulshöjande fysiska aktiviteter ju äldre de blir. Samtidigt ökar stillasittandet. Men ungdomarna själva har flera förslag på vad som kan göras för att motverka det.

Vägledningen ska stödja kommuner som har ansvar att utfärda saneringsintyg så att lokalt anpassade rutiner kan tas fram.

Detta underlag sammanfattar innehållet i kunskapsunderlag och hälsoekonomiskt underlag och presenterar utredningens samlade bedömning.

Här kan du som kommunal alkoholhandläggare eller inspektör läsa mer om vad du behöver förbereda innan du gör tillsyn på ett serveringsställe. Du får bland annat reda på hur du kan hämta information om serveringsställen, förslag på i vilken ordning du ska besöka olika ställen och vilka tidpunkter som passar.

Här hittar du som är förälder rekommendationer, förklaringar och tips i vardagen om barn 2–5 år och deras skärmanvändning.

Rapporten är en tvärsnittsstudie baserad på hälsoenkäten i det nationella kvalitetsregistret InfCareHIV. Syftet med studien är att kartlägga självrapporterade upplevelser av hälsa, följsamhet till behandling samt upplevelse av biverkningar bland personer som lever med hiv i Sverige.

Klimatförändringen påverkar temperatur, nederbörd och växtsäsong vilket väntas gynna både smittbärande djur och smittämnen. Det gäller både de som förekommer i Sverige i dag och de som kommer med ett varmare klimat.

Här hittar du ett urval av andra webbplatser som Folkhälsomyndigheten driver och som kan vara relevanta för dig som arbetar med folkhälsa.

Rapporten ska vägleda Folkhälsomyndigheten i att hantera klimatförändringens påverkan på myndighetens verksamhet och uppdraget att initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning.

Folkhälsomyndigheten övervakar antibiotikaförbrukning för att följa trender, upptäcka skillnader och stödja en säkrare användning. Här förklarar vi vad vi mäter och varför det är viktigt.

Minnesanteckningar från Folkhälsomyndighetens möte med tillverkare, importörer och aktörer i leveranskedjan av tobaksprodukter syftade till att ge berörda aktörer tillfälle att träffa den svenska id-utfärdaren, att få övergripande information om spårbarhetssystemet, datakvalitet samt

Rapporten visar resultatet av en elvaårsuppföljning av personer med spelproblem och är en del av den fleråriga befolkningsstudien Swedish longitudinal gambling study (Swelogs). Studien omfattar perioden mellan 1997/1998 och 2009.