Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Minnesanteckningar från Folkhälsomyndighetens informationsmöte för branschorganisationer om införandet av lag om tobak och liknande produkter.

Rekommendationer för falldefinitioner vid smittskyddsanmälan är en enkel, översiktlig och gemensam vägledning för de sjukdomsfall som ska anmälas enligt smittskyddslagen (SFS 2004:168) respektive smittskyddsförordningen (SFS 2004:255).

Detta är en sammanställning av de svenska resultaten från Den europeiska webbundersökningen om narkotika 2024 och beskriver hur narkotika används, köps och upplevs av personer som nyligen använt narkotika.

Rapporten är en studie för att få fördjupad kunskap om erfarenheter och upplevelser av kommunikation kring förhållningsregler och smittsamhet bland personer som lever med hiv. Detta i ljuset av den nya kunskapen om minimal smittsamhet vid välbehandlad hivinfektion.

Referens (författare, mån/år, land) Studiedesign Population, inklusion Population Exponering (analytisk)/Jämförelse Huvudresultat Berthelot et al, maj 2020, Canada Tvärsnitt Jämförelser före pandemein Gravida kvinnor n = 1754 Medelålder: 29 år (spann 18-46 år) 91.3% eftergymnasial utbildning Exp:

I detta faktablad sammanfattar Folkhälsomyndigheten WHO:s rapport från 2016 om kunskapsläget om hälsomässiga och sociala effekter av icke-medicinskt cannabisbruk. Faktabladet syftar till att vara ett stöd i det drogförebyggande arbetet på regional och lokal nivå.

Delmålet om ett stärkt suicidpreventivt arbete syftar till att skapa förutsättningar för att de suicidpreventiva frågorna lyfts högre på agendan av alla berörda samhällsaktörer. Delmålet syftar också till att kraftfullt minska antalet suicid och att stödet till personer som har begått suicidförsök

Utgångspunkten för narkotikaförebyggande arbete är att förbättra människors livsvillkor och levnadsvanor. Arbetet ska sträva mot att så få som möjligt ska börja använda narkotika, och de som gjort det ska förmås sluta innan ett beroende har utvecklats.

Nya psykoaktiva substanser (NPS) är substanser som kan innebära hälsomässiga eller sociala risker. Folkhälsomyndigheten utreder behovet av klassificering av sådana substanser som inte är läkemedel. Substanserna kan sedan regleras som narkotika eller hälsofarliga varor efter beslut av regeringen.

Den övergripande frågeställningen var vilka stöd som behövs för att stärka arbetet för en god och jämlik hälsa i kommuner och regioner. Utgångspunkten i dialogen var de fyra centrala stegen i modellen för ett systematiskt folkhälsoarbete; Behovsanalys, planering, genomförande och uppföljning. Vilka är de största…

Region Dalarna och RF-SISU Dalarna har gjort rörelse till en del av skoldagen i över 30 skolor. Nyckeln har varit ett strukturerat arbetssätt för att skapa en förändring som är hållbar över tid. Här kan du läsa om hur de arbetat.

Här kan du fördjupa dig i lagens krav hur du ska bedöma lokaler på ett serveringsställe vid ansökningar om serveringstillstånd och vid tillsyn över ett befintligt serveringstillstånd.

Faktabladet sammanfattar Folkhälsomyndighetens resultat från en forskningsstudie och myndighetens egna analyser om utvecklingen av vård för avsiktliga förgiftningar bland unga i Sverige under perioden 2005–2024.

I dialogunderlaget hittar du förslag på dialogfrågor, påståenden och dilemman som du kan använda för dialoger och tillsammans med verktygen. Frågor, påståenden och dilemman är samlade i fem teman: Jämlikhet i hälsa Se helheten – den röda tråden Styrning, ledning och uppföljning Organisering och resurser Samverkan…

Skärmvägledningen för olika åldrar är översatt till arabiska, somaliska, tigrinja och engelska. Den finns också på lättläst svenska.

Nu mobiliserar sig hela samhället i en nationell kraftsamling för att förbättra möjligheterna till vardagsrörelse. Här kan du läsa om kraftsamlingen och vad den innebär.

Inom ramen för kraftsamlingen för ökad rörelse bjuder vi in till ett webbinarium där kunskap möter praktik. Här får du ta del av lärande exempel samt möjlighet att samtala och skapa kontakter över sektorsgränser.

Tillsynsvägledningen om asylboenden utgör ett hjälpmedel för miljö- och hälsoskyddsnämnderna i deras tillsyn enligt miljöbalken (1998:808). Den kan också användas av Migrationsverket, leverantörer av boenden, fastighetsägare och andra intresserande.

Presentationsmaterialet handlar om rekommendationerna för barn 0–5 års skärmanvändning och kan exempelvis användas som en grund för samtal med vårdnadshavare.

Cirka 2 procent av barnen i åldrarna 11, 13 och 15 år i Sverige bor i familjehem hela tiden eller för det mesta. Det visar resultaten från Skolbarns hälsovanor 2021/2022 som besvarades av nästan 42 000 elever över hela landet. Av dessa bodde 900 i familjehem. Resultat från Skolbarns hälsovanor

Yttrande från Folkhälsomyndigheten

Faktabladet med råd vänder sig till läkare, sjuksköterskor och annan legitimerad personal inom vård- och omsorg. Finns även på engelska.

Bilaga från Folkhälsomyndigheten

Rapporten är en hälsoekonomisk utvärdering av vaccination mot pneumokocker för samtliga personer som vid vaccinationstillfället är 65, 70 eller 75 år. En målgrupp för rapporten är Sveriges regioner, där syftet är att tillhandahålla ett hälsoekonomiskt kunskapsunderlag som stöd i regionernas

Här kan du läsa om hur samhället kan arbeta för att förebygga övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma). Vi beskriver insatser, strategier och ansvar på olika nivåer.