Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Den här texten vänder sig till dig som jobbar inom vård och omsorg, och som administrerar vaccinationer mot säsongsinfluensa.

Denna veckorapport publicerades den 4 september 2025 och redovisar läget för covid-19 vecka 35 (25–31 augusti 2025).

Denna rapport ger en beskrivande sammanställning av covid-19-relaterade tilläggsfrågor som inkluderades i 2021 års nationella folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor.

Mässling ökar internationellt och fler riskerar att utsättas för smitta i samband med resor. För den som inte har vaccinerat sig är det viktigt att se över sitt skydd mot sjukdomen.

Folkhälsomyndigheten har gett ut rekommendationer om vaccination mot flera sjukdomar. Dessa rekommendationer är inte bindande, utan regioner beslutar själva om vaccinationerna ska erbjudas befolkningen och på vilket sätt, samt om eventuella avgifter för patienterna.

Denna veckorapport publicerades den 20 februari 2025 och redovisar läget för covid-19 vecka 7 (10–16 februari 2025).

På Världsdagen för psykisk hälsa publicerar Folkhälsomyndigheten statistik över den psykiska hälsan. De flesta barn och vuxna har gott psykiskt välbefinnande, men i alla åldrar finns tecken på psykisk ohälsa – och bland vuxna är det den yngsta och den äldsta åldersgruppen som utmärker sig mest.

Denna veckorapport publicerades den 8 november 2024 och redovisar läget för covid-19 vecka 44 (28 oktober 2024–3 november 2024).

Antalet rapporterade fall av kikhosta har varit högt under sommaren och fortsätter att öka. För de yngsta barnen kan kikhosta vara livshotande, och det är viktigt att små barn som är ovaccinerade skyddas från smitta. Gravida och spädbarn rekommenderas vaccination.

Antalet rapporterade fall av kikhosta ökar i Sverige efter att ha legat på låga nivåer sedan år 2020. För de yngsta barnen kan kikhosta vara en livshotande sjukdom. Det är viktigt att förebygga kikhosta genom att skydda små barn mot smitta och genom vaccination av spädbarn och gravida.

Denna veckorapport publicerades den 25 oktober och redovisar läget för covid-19 vecka 42 (14 oktober 2024–20 oktober 2024).

Svebar är ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och de kliniska mikrobiologiska laboratorierna för snabb återkoppling och tidig varning för antibiotikaresistens. Genom Svebar rapporteras resistens lokalt och nationellt.

Denna veckorapport publicerades den 2 oktober 2025 och redovisar läget för covid-19 vecka 39 (22–28 september 2025).

En internationell studie ska undersöka effekten av en tredje dos vaccin mot mpox. I det EU-finansierade projektet deltar forskare från universitet och kliniker i Sverige, Belgien, Frankrike och Irland. Folkhälsomyndigheten leder arbetet.

Denna veckorapport publicerades den 23 januari 2025 och redovisar läget för covid-19 vecka 3 (13–19 januari 2025).

Trafik, ventilation, grannar och restauranger är de vanligaste källorna för vad som kallas samhällsbuller. Utöver att människor upplever sig störda, har buller negativ påverkan på hälsan.

Bilagan vänder sig till regioner, SKR, regeringskansliet och media.

Denna rapport publicerades den 16 december 2022 och redovisar influensaläget vecka 49 (5–11 december).

Bilagan vänder sig till regioner, SKR, regeringskansliet och media.

I den här rapporten presenteras scenarier för spridningen av covid-19 fram till 20 mars 2023. Rapporten är den sista delrapporteringen av regeringsuppdraget att löpande uppdatera scenarier för hur smittspridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 kan komma att utvecklas framöver (S2020/

Vattkoppor (varicella) finns över hela världen och är en vanlig, mycket smittsam sjukdom som är ofarlig för de allra flesta som drabbas.

Ett informationsblad till föräldrar om vaccination mot rotavirusinfektion (mycket smittsam magsjuka) i det svenska vaccinationsprogrammet. Informationen är på tigrinja.

Bilagan vänder sig till regioner, SKR, regeringskansliet och media.

En multiresistent stam av E. coli-bakterien har fått fäste i Europa. Enligt en ny studie har förekomsten av nya mer resistenta former av en högrisk-klon ökat kraftigt de senaste åren, inklusive i Sverige.

Hanteringen av biologiska (B) hot sträcker sig idag över många politikområden och flera departement och myndigheter, vilket gör samordningen komplicerad. De flesta kriser inom B-området kommer att drabba flera sektorer och myndigheter. Därför måste arbetet med att upprätthålla en effektiv