Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Långvarig ensamhet kan öka risken för både fysisk och psykisk ohälsa, och är ett folkhälsoproblem. Folkhälsomyndigheten har nu tagit fram en nationell strategi för att förebygga ensamhet och skapa god gemenskap i befolkningen.

Rapporten redovisar Folkhälsomyndigheten översiktligt hur olika mått på psykisk hälsa har utvecklats, både före och under covid-19-pandemin, bland arbetslösa och sysselsatta, med fokus på åren 2014/2015–2021.

En ny studie visar att hälsan bland grupper av elever på kommunal vuxenutbildning, komvux, skiljer sig åt. Hälsan kan påverka om man klarar av sin utbildning, och därför kan stöd och insatser behövas.

Medel fördelade: Folkhälsomyndigheten fördelar verksamhetsbidrag enligt förordning (2024:941) om statsbidrag till ideella organisationer som främjar organiserad samverkan inom området psykisk hälsa och suicidprevention (förordning).

Hur mår skolbarn i Sverige och vilka levnadsvanor har de? Hur har skolbarns hälsa och levnadsvanor förändrats över tid? Finns det skillnader i hälsa och vanor mellan olika grupper av skolbarn?

Idag kostar stillasittande samhället stora summor och bidrar till ohälsa. När fler rör sig mer ökar välbefinnandet i befolkningen, sjukdomar förebyggs och människor får fler friska år i livet. En frisk befolkning innebär ett starkare samhälle. Har kan du läsa mer om vinsterna med att främja rörelse och fysisk aktivitet.

Här hittar du exempel på analyser av hur hälsan är fördelad mellan olika samhällsgrupper och hur olika bestämningsfaktorer påverkar ojämlikheten i hälsa.

Psykisk ohälsa, t.ex. besvär av ångest, depression och stress, är den vanligaste orsaken till att studenter söker sig till en studentmottagning. Högskolor och universitet är därmed en viktig arena för att nå unga vuxna med insatser som främjar psykisk hälsa och förebygger psykisk ohälsa.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram kärnindikatorer för att följa upp det övergripande folkhälsopolitiska målet ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”.

Medel fördelade: Folkhälsomyndigheten fördelar 34 500 000 kronor i statsbidrag till inrättandet av en nationell stödlinje inom området psykisk hälsa och suicidprevention.

Ungdomsmottagningarna fyller en viktig funktion i arbetet med att främja och stödja ungas psykiska hälsa samt förebygga, och ibland behandla, psykisk ohälsa. Det visar en undersökningen, som har genomförts av forskare vid Umeå universitet.

I rapporten beskrivs lärdomar från ett test med tio kommuner och regioner som, var för sig, skulle ta fram och införa ett nytt, lokalt anpassat, hållbart arbetssätt, där skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten samverkade på skolan, för barns och ungas psykiska hälsa.

För att belysa hälsoläget i befolkningen är det viktigt att följa såväl självskattad hälsa som diagnostiserad sjuklighet och dödlighet. Vi följer ett antal mer övergripande indikatorer som sammanfattar hälsotillståndet för att avgöra om vi är på väg mot att uppfylla det övergripande det folkhälsopolitiska målet om en god och jämlik hälsa.

Skolan är en viktig arena för att genomföra insatser som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa hos barn och unga. Psykiskt välbefinnande ökar även förutsättningarna för lärandet. Här beskrivs lärdomar från ett test av ett nytt skolbaserat arbetssätt, där skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten samverkar för barns och ungas psykiska hälsa.

Det finns flera datakällor som kan användas för att följa upp och analysera utvecklingen av psykisk hälsa och suicid. Ofta kompletterar de varandra. Här beskriver vi de datakällor som vi brukar använda oss av. Vi länkar även till statistikdatabaser där du kan ta fram egen statistik.

Rapporten vänder sig till personer som möter barn och unga i sitt arbete eller som arbetar med psykisk hälsa. Studien använder diskussioner på sociala medier för att undersöka ungdomars syn på tiden efter covid-19-pandemin som präglas av flera pågående…

Hälsan i Sverige är generellt god. Medellivslängden fortsätter att öka och de allra flesta uppger att de mår bra. Samtidigt visar flera hälsoområden tecken på försämring. Det finns också stora skillnader i befolkningen, som beror på socioekonomisk position.

Med våra färdiga interaktiva faktablad kan du följa utvecklingen av hälsan och dess förutsättningar. Faktabladen visar rörlig grafik för ett urval av indikatorer, och du kan enkelt göra jämförelser på till exempel riket, län och kommun och mellan kön.

De statliga stimulansmedlen för suicidprevention har fungerat som en motor för att initiera, utveckla och förstärka det suicidförebyggande arbetet i län, regioner och kommuner. Rapporten kan bidra till fortsatt dialog om hur nationella satsningar bäst kan utformas för att ge stöd i praktiken.

Den del av vår hälsa som rör existentiella frågor är en viktig del i arbetet för en god hälsa i hela befolkningen. Folkhälsomyndigheten föreslår fyra områden där arbetet med existentiell hälsa kan stärkas.

Faktabladet riktar sig främst till yrkesverksamma inom suicidprevention och psykisk hälsa och som har samordnande, planerande eller beslutande funktioner på nationell, regional eller lokal nivå.

Avsiktliga förgiftningar bland unga tjejer fortsätter att ligga på en hög nivå, även om ökningen har planat ut. Det handlar om ungefär 800 slutenvårdade fall om året, visar ett nytt faktablad från Folkhälsomyndigheten.

Den här vägledningen stödjer arbetet med att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos äldre personer. Den riktar sig till dig som arbetar inom kommunal eller regional verksamhet, eller som är anställd eller engagerad i en civilsamhällesorganisation som möter äldre.

I det här faktabladet har Folkhälsomyndigheten sammanfattat resultaten från en systematisk litteraturöversikt och en metaanalys som sammanställt data från 107 vetenskapliga studier om förekomsten av suicidalitet (det vill säga suicidtankar, suicidförsök eller suicid) bland personer med spelproblem.

Faktabladet riktar sig till främst till professionen inom hälso- och sjukvården, vårdgivare, omsorgspersonal och forskare som arbetar med frågor om äldres hälsa.