Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten omfattar undersökningar genomförda vecka 17-24, vecka 42-43 och vecka 48-49 2020, vecka 9-10, vecka 21-22, vecka 38-39 och vecka 47-48 2021 samt vecka 9-11 och vecka 34-36 2022.

Rapporten redovisar resultatet av pilottestet Tailoring Immunization Programmes (TIP), en metodologi utvecklad av WHO-Europa. Metoden syftar till att identifiera de faktorer som har störst påverkan i beslutet att vaccinera sig eller ej, i grupper med låg vaccinationstäckning.

Rapporten sammanställer statistik från olika datakällor för att ge en sammanfattande och aktuell lägesbild av psykisk hälsa och suicid, bland barn och vuxna, samt att beskriver utvecklingen under 2000-talet.

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har i uppdrag att följa, utvärdera och stödja de insatser som kommuner och regioner genomför inom ramen för överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) inom området psykisk hälsa och suicidprevention.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör inkomster och försörjningsmöjligheter och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

Denna samlade uppföljning av ANDT-strategin är myndighetens återredovisning av uppdraget, att stödja genomförandet av den samlade strategin för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016–2020 (ANDT-strategin) (S2016/01028/FST [delvis]).

Folkhälsomyndigheten följer upp antibiotikaförsäljning i öppenvård, tandvård och slutenvård. Här hittar du information om statistiken, mål och indikatorer samt var du kan hitta nationell och internationell statistik.

I broschyren presenteras resultat från Folkhälsomyndighetens kunskapsstöd om rökfria skolgårdar. Här kan du läsa om förekomsten av rökning på svenska skolgårdar, hur rökfria skolgårdar skyddar barn och unga, olika aktörers roller och ansvar, framgångsfaktorer för skolans arbete och tips till kommunen för en effektiv tillsyn.

Denna rapport utgör en årlig lägesrapport avseende infektion med invasiva grupp-A-streptokocker i Sverige. Den används av laboratorier och smittskyddsenheter för att kunna jämföra den lokala lägesbilden med den nationella. Statistiken innefattar bland annat fallfrekvens, incidens, kliniska data, typningsinformation och diagnostiska prestanda.

Denna rapport bidrar till förståelse för vilka insatser och målgrupper som berörts och kan användas för att utveckla och planera fortsatt regionalt och lokalt ANDT-förbyggande arbete och arbete inom tillsynsverksamheter med stärkt fokus på jämlikhet i hälsa.

En systematisk kartläggning av litteraturöversikter som studerar skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn. När skolan lär barnen om psykisk hälsa och hur denna kan hanteras minskar inåtvända psykiska problem bland barnen. Ett gott socialt stöd från lärarna minskar också risken för inåtvända psykiska problem, medan mobbning i skolan ökar risken. Likaså verkar en god samhörighet med skolan minska risken för inåtvända psykiska problem medan låga skolprestationer verkar öka risken. Skolan är således en viktig arena som kan bidra till att minska psykiska problem bland barn.

I detta faktablad beskrivs det vetenskapliga stödet för olika förebyggande metoder inom områdena spel om pengar och spelproblem. Det handlar till exempel om informationsåtgärder i skolan, tillgänglighetsbegränsning och utformningen av spel. Denna kunskap kan användas för att planera, utveckla och

Den här systematiska översikten av översikter undersöker vilka effekter förebyggande insatser har på barnens hälsa och om de kan stärka skyddande faktorer för barnen. Rapporten ska fungera som stöd för prioriteringar för fortsatta insatser till barn i de här familjerna. Den ska också fungera som stöd för arbetet med att utveckla nya förebyggande metoder och att utvärdera insatser som redan används på gruppen.

I rapporten undersöker vi orsakerna till varför psykosomatiska symtom ökat bland barn och unga under perioden 1985–2014. Här redovisas utförliga beskrivningar av metoder, avgränsningar, analyser och resultat.

Rapporten vänder sig bland annat till dem som arbetar med folkhälsa, socialt utsatta grupper eller samhällsplanering och som är intresserade av att få en sammanfattad bild av hur den psykiska hälsan är fördelad i Sverige och vilka underliggande processer som möjligtvis förklarar den ojämna

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 6 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Denna rapport publicerades den 20 juni 2024 och sammanfattar säsongen av RS-virus 2023–2024.

Denna rapport publicerades 4 december 2025 och gäller vecka 48 (24–30 november 2025).

Detta underlag sammanfattar innehållet i kunskapsunderlag och hälsoekonomiskt underlag och presenterar utredningens samlade bedömning.

Denna rapport utgör en återkommande säsongsrapport avseende infektion med invasiva grupp A-streptokocker i Sverige. Rapporten beskriver den nationella epidemiologin avseende bland annat fallfrekvens, incidens, klinik- och typningsdata och möjliggör en referens till lokala laboratorier och smittskyddsenheter…

Denna kartläggning och analys av covid-19-pandemins konsekvenser för folkhälsoarbetet kan vara ett stöd för kommuner och regioner för att återuppta de folkhälsorelevanta insatserna efter pandemin och för att bedöma om vissa insatser eller grupper behöver prioriteras extra. Detta har i sin tur

Rapporten beskriver barn och ungas rörelsemönster baserat på resultat från ett nationellt urval av 11-, 13- och 15-åringar som burit aktivitetsmätare. Resultaten ger, förutom kunskap om barn och ungas rörelsemönster, även kunskap om samband mellan fysisk aktivitet, inaktivitet och hälsa.

Tidslinjeverktyget som tidigare fanns på denna sida har upphört. Samtliga händelser som fanns i tidslinjen finns dock listade nedan.

Faktabladet med råd vänder sig till personal inom vård- och omsorg. Finns även på engelska.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1998.