Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Andelen förskolebarn med övervikt och obesitas (fetma) varierar mellan olika grupper barn och även mellan regioner, vilket visar på betydelsen av det tidiga livets villkor för den jämlika hälsan.

Faktabladet riktar sig till dig som beslutar om, utvecklar eller arbetar med förebyggande åtgärder, i till exempel skolor, kommuner eller länsstyrelser. Finns även på engelska.

Rapporten är en litteraturöversikt om förebyggande insatser inom området alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT). Resultatet är tänkt att ge en karta över vilka insatstyper som finns utvärderade inom området ANDT, öka förståelsen för specifika utvärderingsfrågor inom området och ge vägledning

Reflektera över om du mår bra. Tänk på att du behöver skärmfri tid och hitta en bra balans mellan skolarbete, en aktiv fritid, sömn, fysisk aktivitet, sociala relationer och digitala medier. En bra tumregel är max två till tre timmar skärmtid per dag.

Faktablader beskriver hur luftföroreningar påverkar barns hälsa och om åtgärder för att förbättra luftkvaliteten både inomhus och utomhus.

Rekommendationerna är att du som förälder styr vilket innehåll ditt barn tar del av och pratar med barnen om vad de gör och hur de kan påverkas av digitala medier. Förklara vad man behöver för att må bra och hjälp till att skapa goda vanor.

Rapporten är baserad på en självselekterad, webbaserad enkätstudie som utfördes hösten 2014. Utgångspunkten är Folkhälsomyndighetens uppdrag att följa upp hälsan bland homo- och bisexuella samt transpersoner.

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Att sprida kunskap om levnadsvanor och matvanor är en viktig del i både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Men hur kan man nå ut brett och skapa förändring? Tema folkhälsa har haft ett samtal med Malin Sand, dietist och folkhälsostrateg i Region Norrbotten, om hur hon använder olika

Rapporten presenterar en samlad bild av covid-19 pandemin och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, med fokus på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.

På denna sida hittar du kunskapsstöd om att främja psykisk hälsa uppdelat på olika åldersgrupper och arenor. Observera att en del material kan passa under flera rubriker.

Mer än var femte ungdom i åldern 16–19 år har övervikt eller obesitas (fetma). Andelen har ökat över tid och är högre bland pojkar än bland flickor.

Faktabladet sammanfattar rekommendationer kring policyer för att skydda barn mot skadlig marknadsföring av livsmedel och drycker och sätter dem i relation till dagens livsmedelskonsumtion.

Covid-19 pandemin har inneburit förändringar i vardagen för många, särskilt för personer över 70 år. Förutom ökad risk för död till följd av sjukdomen har äldre också rekommenderats att begränsa sin vardag mer än yngre åldersgrupper. I mars 2020 infördes en rekommendation om att personer 70 år och äldre ska begränsa sina sociala kontakter och undvika platser där många personer samlas. Rekommendationen infördes för att skydda äldre personer mot smitta av covid-19, men den riskerar också att bidra till ökad fysisk och psykisk ohälsa, på både kort och lång sikt. Denna kunskapssammanställning bidrar med kunskap om hur många allvarliga sjukdomsfall och dödsfall i covid-19 som kunnat undvikas genom rekommendationen men också om kunskap om konsekvenserna för både den psykiska och den fysiska hälsan. Det blir viktigt i det fortsätta arbetet med att förebygga och minska negativa konsekvenser till följd av covid-19 samt som underlag för att eventuellt uppdatera smittskyddsåtgärden.

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram förslag till nationella mål med indikatorer, samt insatsområden för att ge en tydlig inriktning för arbetet med hållbar livsmedelskonsumtion. Den här publikationen är den första delredovisningen och innehåller en

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Ur ett internationellt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och den blir generellt sett allt bättre. Men det finns skillnader i hälsa mellan personer födda i andra länder och personer födda i Sverige. I denna rapport redovisas livsvillkoren, levnadsvanorna och hälsan bland utlandsfödda personer

Faktabladet handlar om skillnader i skolbarns konsumtion av grönsaker och godis, inklusive choklad, utifrån ett antal socioekonomiska faktorer och kön. Resultaten kommer från enkätundersökningen Skolbarns hälsovanor 2021/2022.

Faktablad som visar ökningen av fetma bland barn. Finns även på engelska.

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Rekommendationerna som rör barn upp till 12 år vänder sig i första hand till föräldrar och andra vuxna som möter barnen i deras vardag.

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

Faktabladet redovisar de vanligaste nationella och internationella tillväxtkurvorna samt skillnaden dem emellan.

En kartläggande litteraturöversikt Litteraturöversikten syftar till att undersöka hur äldre upplever covid-19-pandemin när det gäller ensamhet, levnadsvanor och hälsa samt hur samhällets åtgärder för att minska smittspridningen har påverkat personer som är 70 år eller äldre. Exempel på

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de