Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndigheten rekommenderar förebyggande åtgärder mot invasiv meningokockinfektion i form av postexpositionsprofylax med antibiotika och i form av preexpositionsprofylax med vaccination.

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

Denna handbok är tänkt som en vägledning och ett hjälpmedel för den hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar praktiskt med smittspårning av sexuellt överförbara infektioner.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Rapporten presenterar riskgruppsdefinitioner för barn och vuxna samt och rekommendationer för vaccin mot RS-virus för vuxna.

Ja, risken för allvarlig sjukdom ökar med åldern och Folkhälsomyndigheten har i samråd med regionerna bedömt att det är lämpligt att även fortsättningsvis rekommendera vaccination från 65 års ålder.

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Frågor och svar kring pneumokockinfektion är främst avsedda för personal inom hälso- och sjukvården, som vägledning i det dagliga arbetet, men kan självfallet användas av föräldrar och andra intresserade.

Information från Folkhälsomyndigheten

Pneumokocker är en av de vanligaste orsakerna till bakteriella luftvägsinfektioner. Sjukdomar orsakade av pneumokocker finns över hela världen.

Sammanfattning och bedömning Under 2018 anmäldes 91 fall av Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G (PNSP) vilket motsvarar en incidens på 0,9 fall per 100 000 invånare och år (figur 1). Medianåldern för fallen var 49 år och 52 procent var män (n=47). Förekomst av PNSP var vanligast i åldersgruppen 1-4 år (n=29;…

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Bilagan vänder sig till regioner, SKR, regeringskansliet och media.

Dessa rekommendationer riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården, särskilt inom mödrahälsovård, barnhälsovård, barnsjukvård och primärvård. Målet är att spädbarn inte ska bli svårt sjuka i kikhosta.

Pneumokocker är luftvägsbakterier som orsakar öroninflammation, bihåleinflammation, och lunginflammation och, mer sällan, blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Pneumokocker som har nedsatt känslighet för penicillin (PNSP) ger upphov till samma sjukdomsbild som de antibiotikakänsliga pneumokockerna. I många länder har andelen pneumokocker…

Streptococcus pneumoniae (pneumokocker) med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP, MIC >= 0.5 mg/L) har varit anmälningspliktiga sedan 1996. Trender Under 2009 rapporterades 446 fall av PNSP i Sverige, incidens 4,8. Jämfört med 2008 rapporterades 119 färre fall, en minskning med 21 procent. Under perioden 1997 till 2002 minskade den årliga incidensen…

Antalet anmälda fall av PRP har ökat något under de senaste två åren. Liksom tidigare år är majoriteten av de anmälda fallen barn under sex år. Endast enstaka fall rapporteras med ett MIC (minsta inhibitoriska koncentration) av penicillin över 2 mg/L, och majoriteten av dessa fall har smittats

Nej, pneumokocker är bara en av många möjliga orsaker till lunginflammation. Vaccinationen skyddar bara mot lunginflammation orsakad av just pneumokocker. Det finns dessutom många olika typer av pneumokocker, och vaccinerna skyddar bara mot en del typer, de som är vanligast. Läs mer om de olika vaccinerna som finns mot pneumokockinfektioner här: Vaccin mot pneumokockinfektion

Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades 148 fall av PNSP motsvarande en incidens av 1,4 fall per 100 000 invånare vilket är jämförbart med 2023 (n=152; figur 1). Medianåldern bland fallen var 51 år (spridning 0–93 år) och liksom tidigare år rapporterades fler män (55 procent) än

Streptococcus pneumoniae (pneumokocker) med nedsatt känslighet för penicillin (PRP, MIC >= 0.5 mg/L) blev anmälningspliktiga 1996 som följd av en ökande förekomst särskilt i södra Sverige. Trender Under 2006 rapporterades 631 fall av PRP (incidens 6.9/105). Under perioden 1997 till 2002 minskade den årliga incidensen av PRP från 10.1/105 till…

Under de åtta år som PRP har varit anmälningspliktig har den nationella incidensen minskat kontinuerligt. Denna minskning har närmast uteslutande skett bland de yngsta åldrarna (0-6 år), medan incidensen i övriga åldersgrupper har legat mer stabilt. Det finns dock indikationer på att

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

Streptococcus pneumoniae (pneumokocker) med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP, MIC >= 0.5 mg/L) blev anmälningspliktiga 1996 som följd av en ökande förekomst av dessa pneumokocker, särskilt i södra Sverige. Trender Under 2008 rapporterades 565 fall av PNSP vilket innebar en incidens av 6,1 fall per 100 000 invånare i Sverige. Jämfört…

Pneumokocker kan orsaka flera olika allvarliga sjukdomar. Personer med vissa sjukdomar och tillstånd och äldre personer har högre risk att drabbas av allvarlig pneumokocksjukdom. Folkhälsomyndigheten har bedömt att ett vaccinationsprogram för riskgrupper vore en bra folkhälsoinsats för att minska sjukdomsbördan i dessa grupper. Dessutom bedömdes ett sådant program uppfylla smittskyddslagens krav på…

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.