Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2003.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2004.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1998.

Detta underlag sammanfattar innehållet i kunskapsunderlag och hälsoekonomiskt underlag och presenterar utredningens samlade bedömning.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2002.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2009.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2007.

Ett kunskapsstöd om bältrosvaccination och dess förväntade effekt på sjukdomsbördan av bältros i öppen- och slutenvård.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2005.

Rapporten redovisar resultatet av pilottestet Tailoring Immunization Programmes (TIP), en metodologi utvecklad av WHO-Europa. Metoden syftar till att identifiera de faktorer som har störst påverkan i beslutet att vaccinera sig eller ej, i grupper med låg vaccinationstäckning.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2010.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2006.

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.