Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats
Relaterade sökfrågor: tbe i skåne hur påverka
124 träffar på Ekonomi har betydelse för hälsa inom Hela webbplatsen
-
Ekonomi har betydelse för hälsa
Uppdaterad:Ekonomisk trygghet är viktigt för hälsan. Bristande ekonomiska resurser kan påverka hälsan på flera sätt, till exempel genom sociala och psykologiska svårigheter och sämre förutsättningar för hälsosamma levnadsvanor.
-
Faktorer som påverkar den psykiska hälsan hos barn och unga
Uppdaterad:Faktorer som påverkar den psykiska hälsan tidigt i livet finns i hemmiljön, i närmiljön och i förskola och skola. Ett barns första år lägger en viktig grund för den psykiska hälsan senare i livet.
-
Jobba med oss
Uppdaterad:På Folkhälsomyndigheten arbetar vi för att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vi arbetar med att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot.
-
Socioekonomiska villkor och psykisk ohälsa bland tonåringar
Publicerad:Resultat från studien Skolbarns hälsovanor visar att självrapporterade psykosomatiska besvär har ökat i alla socioekonomiska grupper, när tonåringars uppfattning om familjens ekonomi används som mått. Resultaten visar också att besvären är vanligare bland tonåringar som uppger att de lever i familjer med dålig eller genomsnittlig ekonomi. Detta jämfört med tonåringar som uppger att de lever i familjer med bra ekonomi.
-
Matmiljö
Uppdaterad:Matmiljö handlar om faktorer i den fysiska och sociala miljön som påverkar våra val och konsumtion av mat, vilket har betydelse för vår hälsa och även miljön.
-
Socioekonomiska villkor spelar mindre roll för skolbarns godisintag
Publicerad:Faktabladet handlar om skillnader i skolbarns konsumtion av grönsaker och godis, inklusive choklad, utifrån ett antal socioekonomiska faktorer och kön. Resultaten kommer från enkätundersökningen Skolbarns hälsovanor 2021/2022.
-
Folkhälsopolitikens målområde 4: Inkomster och försörjningsmöjligheter
Publicerad:Uppdaterad:Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör inkomster och försörjningsmöjligheter och dess koppling till en god och jämlik hälsa.
-
Ojämlikhet i psykisk hälsa i Sverige – hur är den psykiska hälsan fördelad och vad beror det på?
Publicerad:Rapporten vänder sig bland annat till dem som arbetar med folkhälsa, socialt utsatta grupper eller samhällsplanering och som är intresserade av att få en sammanfattad bild av hur den psykiska hälsan är fördelad i Sverige och vilka underliggande processer som möjligtvis förklarar den ojämna
-
Säkra goda inomhusmiljöer för barn
Uppdaterad:Här berättar vi kort om faktorer som påverkar de inomhusmiljöer barn vistas i, och hur viktiga dessa miljöer är för att främja barns hälsa. Vi ger också generella råd om hur du som arbetar med miljöhälsa i din kommun kan bidra till en god inomhusmiljö för barn.
-
Ungas röster om fysisk aktivitet – möjligheter, hinder och önskemål
Publicerad:Faktabladet sammanfattar resultat från fokusgruppsintervjuer med ungdomar i åldern 13–18 år, om fysisk aktivitet och fritidsaktiviteter. Fokus ligger på faktorer som kan främja fysisk aktivitet och minskat stillasittande, och på hindrande faktorer.
-
Vår sysselsättning och ekonomi
Uppdaterad:Utbildning, sysselsättning och inkomst är nära sammanknutna, och har stor betydelse för psykisk hälsa.
-
Öppna jämförelser – Folkhälsa 2019 (faktablad)
Publicerad:Öppna jämförelser folkhälsa 2019: Ett underlag som kan användas av politiska nämnder och ledningsgrupper, men också i dialog med dessa.
-
Analyser av ojämlikheten i hälsa och hälsan i vissa grupper
Uppdaterad:Här hittar du exempel på analyser av hur hälsan är fördelad mellan olika samhällsgrupper och hur olika bestämningsfaktorer påverkar ojämlikheten i hälsa.
-
Skillnader i positiv psykisk hälsa bland skolungdomar – Analys utifrån Liv och hälsa ung undersökningsåren 2014 och 2017
Publicerad:I rapporten presenteras resultat från en studie om skillnader i positiv psykisk hälsa bland barn och unga i årskurs 9 i grundskolan och årskurs 2 i gymnasiet. Rapporten vänder sig till forskare och andra med intresse av fördjupande läsning om positiv psykisk hälsa och dess fördelning bland barn och unga.
-
Sveriges folkhälsopolitiska ramverk
Publicerad:Detta kompendium samlar faktablad om folkhälsopolitiken och dess åtta målområden och arbetet för en god och jämlik hälsa i befolkningen.
-
Suicid förekommer oftare i socioekonomiskt utsatta områden
Publicerad:Faktabladet, från Utblick Folkhälsa, riktar sig till beslutfattare och andra som arbetar med självmordsprevention på nationell, regional eller lokal nivå.
-
Att inte bara överleva utan att faktiskt också leva – En kartläggning om ungas psykiska hälsa – Kortversion
Publicerad:I rapporten sammanfattas resultaten av kartläggningen Att inte bara överleva utan faktiskt också leva, som genomförts i samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).
-
Definitioner, mål, ramverk och uppföljningssystem för miljörelaterad hälsa – En sammanställning inom ramen för Miljömålsrådet
Publicerad:Rapporten innehåller relevanta definitioner och en sammanställning av de olika mål och policyramverk som knyter an till miljörelaterad hälsa. Rapporten samlar även de uppföljningssystem som finns för miljörelaterad hälsa i Sverige i dag.
-
Kartläggning av hälsa i miljökvalitetsmålen – En samverkansåtgärd under Miljömålsrådet
Publicerad:Kartläggning av hur respektive miljökvalitetsmål kopplar till en god och jämlik hälsa. Rapporten beskriver hur hälsa hanteras inom miljömålsarbetet i dag samt vilka nationella och internationella mål och policyramverk som är relevanta.
-
På väg mot en god och jämlik hälsa – Stödstruktur för det statliga folkhälsoarbetet
Publicerad:Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.
-
Socioekonomisk områdestyp som redovisningsgrupp
Publicerad:I faktabladet beskrivs vad regionala statistikområden och socioekonomiska områdestyper är. För att visa ett exempel på redovisning av hälsoutfall efter socioekonomisk områdestyp används typ 2-diabetes.
-
Ojämlikheter i psykisk hälsa – Kunskapssammanställning
Publicerad:Rapporten sammanfattar resultaten från de litteraturöversikter och de analyser av svenska data som syftat till att beskriva hur den psykiska hälsan är fördelad och till att ge möjliga förklaringar till ojämlikheterna samt de slutsatser som dras av materialet.
-
Samma behov – andra förutsättningar (kortversion)
Publicerad:Kortversionen av rapporten "Samma behov – andra förutsättningar" ger en övergripande bild av hälsoläget och sammanfattar de äldres berättelser, behov och förslag.
-
Utbildning och inkomst som mått på socioekonomi
Publicerad:I faktabladet redogörs hur utbildning och inkomst kan användas för att mäta socioekonomi. Vi beskriver skillnader som finns mellan måtten och vilka för- och nackdelar de har.
-
Hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden bland asylsökande barn och unga i Sverige – Resultat från en enkätstudie genomförd 2018–2019
Publicerad:Rapporten sammanställer resultat från en enkätundersökning om hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden hos barn och unga i åldrarna 12–20 år som sökt skydd i Sverige men ännu inte beviljats uppehållstillstånd (asylsökande). Data samlades in mellan oktober 2018 och januari 2019.