Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Här hittar du samlad kunskap för att stödja kommuner och skolor att utveckla arbetssätt som förebygger tobaks- och nikotinbruk och främjar rökfria skolgårdar.

Faktorer som påverkar den psykiska hälsan tidigt i livet finns i hemmiljön, i närmiljön och i förskola och skola. Ett barns första år lägger en viktig grund för den psykiska hälsan senare i livet.

Efter covid-19 ville vi ta reda på hur barn och unga upplevde pandemin för att kunna dra lärdomar inför framtida pandemier eller andra samhällskriser. Barn och unga har själva fått berätta vad de tyckte om covid-19 genom intervjuer, teckningar och gruppdiskussioner.

Här hittar du ett urval kunskaps- eller faktaunderlag om barn och unga, samt om arenor där barn vistas som förskola och skola.

Kunskaper och kompetenser utvecklas genom olika former av lärande under livet och har ett starkt samband med människors förutsättningar för en god hälsa. Skolan är en arena som når alla barn och unga, både i sin roll som ansvarig för utbildning, och som plattform för ett hälsofrämjande arbete.

Allt fler barn och unga i Sverige drabbas av hälsobesvär som övervikt, diabetes typ 2 och frätskador på tänder, som kan kopplas till en ohälsosam livsmedelskonsumtion. För att bryta utvecklingen föreslår Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket flera olika åtgärder. Ett förslag är att utreda reglering av marknadsföring av ohälsosamma livsmedel som riktas till barn och unga.

Barn och unga ägnar mindre tid åt pulshöjande fysiska aktiviteter ju äldre de blir. Samtidigt ökar stillasittandet. Men ungdomarna själva har flera förslag på vad som kan göras för att motverka det.

Grästorps kommun i samarbete med Högskolan i Väst.

Skolan är viktig för att främja en god hälsa för barn och unga. Skolan kan förebygga tobaks- och nikotinbruk både genom sitt grunduppdrag och genom specifika insatser. Här presenteras information om rökfria skolgårdar och kunskap om tobaks- och nikotinförebyggande arbete. Innehållet riktar sig till dig som arbetar med hälsofrämjande eller förebyggande insatser i skolan.

Suicidförsök och annat suicidalt beteende är vanligt bland unga personer som identifierar sig som homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner (hbtq) jämfört med heterosexuella i samma åldersgrupp. I en systematisk litteraturöversikt som Folkhälsomyndigheten sammanfattat granskas risk- och skyddsfaktorer kopplade till suicidförsök bland unga…

Här hittar du som är förälder rekommendationer, förklaringar och tips i vardagen om barn och unga i åldern 13–18 och deras skärmanvändning.

Skolan är en viktig arena för att genomföra insatser som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa hos barn och unga. Psykiskt välbefinnande ökar även förutsättningarna för lärandet. Men skolan kan inte agera på egen hand.

Att känna till vilka faktorer som kan påverka risken för att vissa barn och unga börjar använda narkotika eller får narkotikarelaterade problem är avgörande för ett effektivt hälsofrämjande och förebyggande arbete.

I rapporten beskrivs lärdomar från ett test med tio kommuner och regioner som, var för sig, skulle ta fram och införa ett nytt, lokalt anpassat, hållbart arbetssätt, där skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten samverkade på skolan, för barns och ungas psykiska hälsa.

En stor del av det hälsofrämjande och narkotikaförebyggande arbetet i Sverige sker på lokal nivå i kommunerna, där insatserna oftast koordineras av lokala ANDT-samordnare. Majoriteten av de svenska kommunerna genomför hälsofrämjande universella åtgärder och även insatser riktade till grupper och individer.

På denna sida hittar du kunskapsstöd om att främja psykisk hälsa uppdelat på olika åldersgrupper och arenor. Observera att en del material kan passa under flera rubriker.

I broschyren presenteras resultat från Folkhälsomyndighetens kunskapsstöd om rökfria skolgårdar. Här kan du läsa om förekomsten av rökning på svenska skolgårdar, hur rökfria skolgårdar skyddar barn och unga, olika aktörers roller och ansvar, framgångsfaktorer för skolans arbete och tips till kommunen för en effektiv tillsyn.

Rapporten beskriver de faktorer som har vägts in i beslutet om att fortsätta rekommendera vaccination mot covid-19 från 12 år i Sverige inför hösten 2022, och att två doser av vaccinet räcker som grundvaccination.

I rapporten sammanfattas resultaten av kartläggningen Att inte bara överleva utan faktiskt också leva, som genomförts i samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

Vi har tittat på faktorer inom skola och lärande, faktorer inom familjen, familjens socioekonomiska förutsättningar och övergripande samhällsfaktorer. Rapporten ska ge beslutsfattare underlag för att rikta uppmärksamhet och resurser åt de verksamheter som har betydelse för barns och ungas psykiska hälsa. Även de yrkesgrupper som arbetar med barn och unga kan ha intresse av rapporten.

I faktabladet presenteras en lägesbild av förekomsten av rökning på svenska skolgårdar. Faktabladet vänder sig till dig som arbetar med tobakstillsyn eller tobaksförebyggande arbete i skolan.

Faktabladet sammanfattar resultat från fokusgruppsintervjuer med ungdomar i åldern 13–18 år, om fysisk aktivitet och fritidsaktiviteter. Fokus ligger på faktorer som kan främja fysisk aktivitet och minskat stillasittande, och på hindrande faktorer.

Faktabladet sammanfattar resultat från en forskningsstudie bland barn i Sverige som dött i suicid under perioden 2000-2018 samt myndighetens egna analyser om psykiatriskt vårdutnyttjande och uttag av psykofarmaka för denna grupp.

Faktabladet sammanfattar resultat från svenska studier som använt aktivitetsmätare för att mäta fysisk aktivitet bland barn och unga i åldern 4–17 år. Vi beskriver även det vi vet om sambandet mellan fysisk aktivitet och ungas fysiska och psykiska hälsa.

Ta del av forskningen bakom rekommendationer och vägledning för barns och ungas digitala medieanvändning. Du hittar också rekommendationerna för barns och ungas digitala medieanvändning.