Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Svebar är ett samarbete mellan de kliniska mikrobiologiska laboratorierna och Folkhälsomyndigheten för snabb återkoppling och tidig varning för antibiotikaresistens. Genom systemet rapporteras resistens lokalt och nationellt.

Här finns information till dig som ska rapportera in data till våra olika system.

I Folkhälsomyndighetens uppgifter inom området antibiotika och antibiotikaresistens ingår att sammanställa och aktivt förmedla kunskap. I första hand till hälso- och sjukvården, men även till socialtjänsten och allmänheten.

ResNet var ett internetbaserat stödverktyg för registrering av laboratoriernas kvantitativa mätresultat (zoner och MIC-värden från "100-stamsstudier" och sentinelövervakning) och användes mellan 1994 och 2014.

Swedish Antibiotic Utilisation and Resistance in Human Medicine Swedres 2017 – i korthet sammanfattar försäljningsstatisk över antibiotika och antibiotikaresistens hos bakterier på humansidan. Relaterad läsning Swedres-Svarm 2017 Swedres-Svarm årsrapporter

Swedish Antibiotic Utilisation and Resistance in Human Medicine Swedres 2016 – i korthet sammanfattar försäljningsstatisk över antibiotika och antibiotikaresistens hos bakterier på humansidan. Relaterad läsning Swedres-Svarm 2016 Swedres-Svarm årsrapporter

Underlag för samverkansgruppens fortsatta arbete Handlingsplanen har tagits fram av de 26 myndigheter och organisationer som vid tidpunkten ingick i den Nationella samverkansfunktionen för arbetet mot antibiotikaresistens. Den omfattar hälso- och sjukvård, folkhälsa, den yttre miljön, djurhållning, veterinärmedicin…

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

Vilka överväganden görs när antibiotika förskrivs inom den svenska slutenvården? Hur ser läkarna på sin egen kunskap om antibiotika och resistens? Vilka stöd och hinder upplever läkarna i sin förskrivning av antibiotika? Vad kan göras för att optimera antibiotikaanvändningen och minska onödig förskrivning? Denna rapport tar avstamp i och utgör ett försök att besvara dessa frågor.

Den nya stragegin betonar bland annat förebyggande insatser och tidig identifiering av hiv. Strategin, och den kommande handlingsplanen, ska bidra till att skapa förutsättningar för en god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa. Den uppdaterade strategin utgår från den aktuella epidemiologiska situationen i Sverige när det gäller…

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de miljöer och grupper i samhället som riskerar de allvarligaste konsekvenserna av covid-19.

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

I följande dokument finns mer detaljer om definitioner, kommentarer och källor för de indikatorer som presenteras i Folkhälsodata.