Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Ekonomisk utvärdering hjälper dig att bedöma kostnader och effekter av insatser ur ett samhällsperspektiv. Här hittar du verktyg och exempel som stödjer ditt beslutsunderlag för att prioritera och driva ett främjande och förebyggande arbete.

Folkhälsopolitiken berör de flesta sektorer i samhället. Inte minst bidrar lokala och regionala aktörer till arbetet för en god och jämlik hälsa.

Genom Länsrapportens undersökning följer vi årligen upp länsstyrelsers och kommuners förebyggande ANDTS-arbete samt tillsyn på alkohol-, tobaks- och nikotinområdet.

Indikatorlabbet är ett webbaserat statistikverktyg där utvecklingen inom alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar kan följas över tid genom ett stort antal indikatorer. Indikatorerna är kopplade till målen i ANDTS-strategin 2022-2025.

Hälsoekonomi handlar om att analysera kostnader och effekter inom hälso- och sjukvård och andra sektorer som arbetar med hälsorelaterade frågor. Målet är att ge underlag för välgrundade prioriteringar, så att samhällets resurser används på bästa möjliga sätt. Det handlar inte om att spara pengar, utan om att maximera hälsoeffekterna med de resurser som finns tillgängliga.

Det krävs en hel del praktiska förberedelser för att genomföra en insats. I den femte fasen säkerställer ni att alla nödvändiga resurser finns på plats.

Rapporten beskriver hur ramverket RE-AIM kan användas för att öka projekt- och rapportkvalitet vid hälsofrämjande insatser på befolkningsnivå.

Publikationen är en introduktion till ekonomiska utvärderingar. Med hjälp av materialet kan du öka din kunskap om ekonomiska utvärderingar som underlag för prioriteringsbeslut i hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

En presentation av den nationella arbetsmodellen och det material som ingår i Rena händer räddar liv. Modellen är baserad på WHO:s dokumentation 2009 som anpassats till svenska förhållanden.

Guiden ger stöd i arbetet att få förståelse för vilka faktorer som påverkar vaccinationstäckning och vaccinationsacceptans. Den ger även stöd i att lättare utveckla och genomföra både anpassade och breda insatser för att öka och behålla vaccinationstäckningen och acceptansen.

I rapporten beskrivs lärdomar från ett test med tio kommuner och regioner som, var för sig, skulle ta fram och införa ett nytt, lokalt anpassat, hållbart arbetssätt, där skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten samverkade på skolan, för barns och ungas psykiska hälsa.

Med anledning av ökningar av fall och flera utbrott av campylobacter infördes ett mikrobiellt övervakningsprogram för campylobacter 2017. Insamlingen av isolat med från inhemskt smittade personer gjordes under utvalda veckor vår och sensommar.

Handlingsplanen är ett stöd till Stramagrupperna genom samarbete mellan Strama, SKR och Folkhälsomyndigheten. Den kan även användas som ett konkret verktyg för Stramagrupper och vårdenheter i sitt arbete för en optimerad antibiotikaanvändning.

Vägledning i planeringen av aktiviteter för att främja social stimulans och delaktighet bland äldre personer genom utbildning i och användning av digital teknik.

Verktyg för att analysera arbetet med att förbättra handhygienen på den egna vårdenheten. Att hålla händerna rena är ett av de bästa sätten att stoppa smitta och bromsa spridningen av antibiotikaresistenta bakterier.

Kunskapsstödet visar hur man kan lägga upp ett förebyggande arbete med hög kvalitet utifrån lokala och regionala behov inom området ANDTS-prevention.

Folkhälsomyndigheten har under 2022 haft i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att förebygga spelproblem genom att utveckla och sprida det nationella kunskapsstödet om spelproblem, verka för nationell samordning av spelförebyggande insatser och st&

Folkhälsomyndighetens återrapportering av uppdraget från regeringen att lämna förslag på hur en långsiktigt hållbar utveckling, förvaltning och spridning av kunskapsbaserade arbetssätt och metoder bör organiseras för att stödja det lokala och regionala ANDTS-förebyggande arbetet.

Rapporten identifierar och beskriver åtgärder som bör prioriteras för att minska antalet fall av salmonella i Sverige. Den beskriver mål, principer och synsätt för den svenska salmonellakontrollen samt angelägna åtgärder. Dokumentet kan även användas av näringen som en kunskapssammanställning i samband med insatser mot salmonellainfektion.

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Rapporten presenterar Folkhälsomyndigheten resultat från dialoger som genomförts med kommuner och regioner under 2024.

Rapporten redovisar vår uppföljning av insatser som bedrivits med hjälp av statliga stimulansmedel i regioner och kommuner under 2021, inom områdena lokala och regionala handlingsplaner, ungdomsmottagningar samt suicidprevention.

Rapporten handlar om implementering. Här presenteras och diskuteras hur nya insatser, arbetssätt och produkter kan spridas och implementeras. När det nya, ibland efter många års utvecklingsarbete, bedöms som rimligt och lämpligt, förväntar man sig kanske att det ska börja användas relativt omgående.

Strategin innehåller ett samlat ramverk med mål och delmål och för första gången ska dessa knytas ihop med ett uppföljningssystem för ett ökat lärande och effektivare arbete. I den här kortversionen presenteras vision, övergripande mål, delmål och prioriterade områden.

Genomförandet av den nationella SRHR-strategin 2023–2033 riktar sig till regeringen och statliga myndigheter, men även beslutsfattare och tjänstepersoner inom region och kommun samt skolans huvudmän.