Uppdaterad 19 januari 2023

Spelproblem ger stora samhällskostnader

Den beräknade kostnaden för samhället på grund av spelproblem var år 2021 cirka 9 miljarder kronor. Det visar en ny hälsoekonomisk studie som Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi tagit fram på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

Spelproblem är ett folkhälsoproblem som drabbar enskilda individer och som innebär stora kostnader för samhället. Kostnaderna kan vara direkta (17 procent), indirekta (41 procent) och immateriella (41 procent). Indirekta kostnader är olika former av produktionsbortfall. Immateriella kostnader är fysisk och psykisk påfrestning för spelare, anhöriga och brottsoffer.

Totalt 9 miljarder kronor för år 2021

Spelproblem beräknades kosta samhället cirka 9 miljarder kronor år 2021, vilket motsvarar ungefär 900 kronor per invånare i Sverige. Motsvarande beräkning för 2018 uppskattades till 14 miljarder.

– Minskningen från 2018 handlar främst om att kostnaderna för arbetslöshet beräknades sjunka från 6,6 miljarder till 0,3 miljarder. Om arbetslöshetsrelaterade kostnader undantas, så ökade kostnaderna för spelproblem från 6,2 till 8,7 miljarder, säger Ulla Romild, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Siffrorna som ligger till grund för beräkningarna baseras till stor del på data från befolkningsundersökningen Swedish longitudinell gambling study (Swelogs) som använder mätinstrumentet PGSI. Det finns en hög osäkerhet i siffran då den bygger på ett litet antal personer, och på grund av att sättet att fråga om sysselsättning ändrades i Swelogs 2021 jämfört med 2018. Det kan ha bidragit till bilden att färre personer med spelproblem som var arbetslösa under 2021 jämfört med 2018, vilket drastiskt minskar kostnaden för arbetslöshet och nyrekrytering.

Samma andelar med spelproblem 2021 jämfört med 2018

Det fanns inga stora skillnader i andelar med spelproblem i befolkningen mellan 2018 och 2021. År 2018 var andelen med problemspelande i befolkningen 1,4 procent och år 2021 1,3 procent enligt Swelogs. Andelen med allvarliga spelproblem var 0,6 procent 2018 och 0,5 procent 2021. Inte heller nationella folkhälsoenkäten, som använder instrumentet riskabelt spelande, visar några skillnader i andel med riskabelt spelande eller riskabelt spelande bland arbetslösa personer förändrats.

Osäkerhet och exkluderade kostnader

Rapporten konstaterar att kostnader för spelproblem är svåra att uppskatta och vissa kostnader kunde inte inkluderas i beräkningarna. Till exempel inkluderas inte:

  • psykiatrisk akutmottagning eller psykiatriska manifestationer av spelberoende
  • hemlöshet
  • indirekta kostnader för anhöriga.

Jämfört med 2018 har vissa beräkningar blivit mer stabila som uppgifter kring kriminalvård (där finns dock inga större skillnader i kostnader mellan 2018 och 2021). Uppgifter om långtidssjukskrivning och sjuk- eller aktivitetsersättning fanns inte med 2018 men tillkom för år 2021. Uppgifterna om behandling bygger i 2021 års rapport från data som inrapporterats till Socialstyrelsen istället för uppskattningar utifrån Swelogs.

Oavsett osäkerhet kring uppskattningen är det tydligt att spelproblem ger upphov till stora samhällskostnader. Både 2018 och 2021 översteg de beräknade kostnaderna för spelproblem de statliga intäkterna för spel om pengar. Därför kan samhället tjäna på att förebygga spelproblem.

Läs mer

Kontakt

För frågor om spel

Ulla Romild, Folkhälsomyndigheten
ulla.romild@folkhalsomyndigheten.se

För frågor om de tekniska hälsoekonomiska uträkningarna

Thomas Hofmarcher, Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi
thomas.hofmarcher@ihe.se