ESBL-CARBA – sjukdomsstatistik

Karbapenemase-producerande Enterobacteriaceae (ESBLcarba) 2017

Bakgrund

Bakterier som producerar enzymer av typen ESBLCARBA (extended spectrum betalactamases med karbapenemasaktivitet) är en variant av ESBL-producerande bakterier. ESBLCARBA är en resistensmekanism hos framförallt gramnegativa tarmbakterier som medför att de kan bryta ned samtliga grupper av betalaktamantibiotika, det vill säga penicilliner, cefalosporiner och karbapenemer. De tre huvudklasser som de flesta ESBLCARBA tillhör är KPC (Klebsiella pneumoniae carbapenemase), MBL (metallobetalactamase) och OXA-48 (oxacillinase-type betalactamase).

De resistenta bakterierna orsakar samma typer av infektioner som de känsliga bland annat urinvägsinfektioner, bukinfektioner och sepsis. Denna typ av bakterier finns vanligtvis i normalfloran utan att orsaka symtom, men vid en infektion riskerar de att få dålig effekt av behandling med många viktiga antibiotika.

Utfall

Under 2017 rapporterades 116 fall motsvarande en incidens av 1,1 fall per 100 000 invånare (figur 1). Antalet anmälda fall av ESBLCARBA-producerande Enterobacteriaceae ökade kraftigt under 2015 och 2016 men 2017 rapporterades färre fall. Det totala antalet fall med ESBLCARBA i Sverige är fortfarande lågt jämfört med många andra länder.

Figur 1. Antalet fall av ESBLCARBA uppdelat på inhemsk respektive utlandssmitta, 2008–2017.

Ålder och kön

Medianåldern har varierat mellan åren. Av samtliga rapporterade fall 2017 var medianåldern 61 år (spridning 0–95 år). Medianåldern för män var 68 år (spridning 2–95 år) och för kvinnor 44 år (spridning 0–87 år). Av fallen var 53 procent män och 47 procent kvinnor.

Smittland

Under året rapporterades 20 fall som smittade i Sverige och 93 fall som smittade utomlands och för tre fall saknades uppgift om smittland (figur 1). De fem vanligaste länderna för fall smittade utomlands var Turkiet (9 fall), Egypten och Indien (8 fall vardera), Irak och Serbien (7 fall vardera).

Geografisk fördelning i Sverige

För hela landet var incidensen 1,1 fall per 100 000 invånare och år. Fall rapporterades från 19 av totalt 21 län. Högst incidens hade Stockholms län med två fall per 100 000 invånare.

Smittväg/smittplats

En majoritet av fallen som rapporterades smittade i Sverige 2017 identifierades vid utredning av sjukdomssymptom i motsats till 2015 då flera fall hittades i riktad screening vid neonatalavdelningar (figur 2). För fall smittade utomlands fortsätter screening efter sjukhusvård utomlands att vara den främsta orsaken till att identifiera fall med ESBLCARBA-producerande bakterier (figur 3).

Figur 2. Anledning till undersökning för ESBLCARBA-fall smittade i Sverige 2012–2017.

Figur 3. Anledning till undersökning för ESBLCARBA-fall smittade utomlands 2012–2017.

Sjukhusförvärvad ESBLCARBA rapporterades för sju inhemska fall 2017, för lika många fall saknades information om var fallen smittats. Liksom tidigare dominerade sjukhusförvärvad smitta för fall smittade utomlands, och andelen ökade jämfört med 2016. För nio procent av fallen saknades uppgift om var de smittats.

Utbrott

Ett utbrott på sjukhus med ESBLCARBA-producerande E. coli med OXA-48 identifierades under året. Kopplingen mellan fallen konfirmerades genom helgenomsekvensering på Folkhälsomyndigheten. Totalt fem patienter ingick i utbrottet. Det första fallet hittades vid screening, resterande vid smittspårning.

Mikrobiologi

ESBLCARBA ingår i Folkhälsomyndighetens mikrobiella övervakningsprogram. År 2017 skickades isolat från alla anmälda fall (116) till Folkhälsomyndigheten för analys med helgenomsekvensering.

Se fördjupad information om mikrobiologi

Sammanfattande bedömning och förslag på åtgärder

Antalet fall med ESBLCARBA har ökat femfaldigt sedan den blev anmälningspliktig år 2012, men 2017 anmäldes färre fall. Antalet fall smittade utanför Sverige ligger kvar på samma nivå som 2016, men fallen smittade i Sverige minskade. Trots att antalet fall fortfarande är lågt ses en långsiktigt ökande trend vilket stärker behovet av den nationella övervakningen, dels för att följa utveckling av ESBLCARBA de kommande åren men även för att i ett tidigt skede försöka begränsa en eventuell nationell spridning. Vårdhygieniska åtgärder och arbete för rationell antibiotikaanvändning är centrala för att motverka spridning av antibiotikaresistenta bakterier.

Läs mer

• Årssammanfattning 2017
• Sjukdomsinformation om bakterier med ESBLCARBA
• Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017 – Epidemiologisk årsrapport, tabellsamling
• ESBL-producerande tarmbakterier
• Screening för antibiotikaresistenta bakterier