Påssjuka – sjukdomsstatistik
LyssnaSjukdomsstatistik över påssjuka (parotit). Statistiken sammanställs i en årsrapport, samt per län/region, utifrån ålder, kön, fall per vecka, trend och smittland.
Statistiken grundar sig på den region där första anmälan av sjukdomen rapporteras och där första fallet skapas. Variabeln som används är statistikgrundande smittskyddsenhet.
Påsjuka är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom, och positiva provsvar anmäls från laboratorier till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten.
Påsjuka är även en smittspårningspliktig sjukdom.
Mässling, påssjuka och röda hund ingår sedan 1996 bland anmälningspliktiga sjukdomar. Under perioden 1969–1989 ingick dessa sjukdomar i den så kallade Tjänsteläkarrapporten med skyldighet för tjänsteläkare att en gång i månaden inge en numerisk rapport beträffande antalet behandlade sjukdomsfall.
Sjukdomsinformation
Något gick fel
Statistiken går för tillfället inte att nå. Försök igen om en stund.
2024
2023
2022
2021
2020
2019
2018
2017
2016
2015
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
Påssjuka 2006
Trend
Under 1997–2005 rapporterades i genomsnitt 32 fall per år, med variation från 8 fall under 2003 till 81 fall under 2005.
Under 2006 rapporterades 60 fall, varav 43 med laboratorieverifierad diagnos. Andelen patienter med laboratorieverifierad diagnos uppgick till 60 % (15/25) av patienter födda 1980 och senare respektive 80 % (28/ 35) av patienter födda före 1980.
Andelen patienter som tidigare vaccinerats mot påssjuka uppgick till 37 % (22/60), bland patienter med laboratorieverifierad diagnos till 30 % (13/43) samt bland patienter med enbart kliniskt ställd diagnos uppgick till 41 % (9/16).
Andelen vaccinerade i olika åldersgrupper uppgick till 81 % (13/16) i ålder 22 månader till 11 år, 89 % (8/9) i ålder 12–25 år (varav 5 uppgavs ha fått minst 2 vaccindoser) samt 3 % (1/35) i ålder 26–78 år, det vill säga födda före 1980.
20 fall vardera rapporterades från Stockholms läns landsting respektive Västra Götaland, medan övriga fall var fördelade i 8 olika landsting. I Västra Götaland påvisades genotyp G6 i en mindre smittkedja om 3 individer. I Stockholms läns landsting påvisades genotyp G5 hos 2 individer utan något känt epidemiologiskt samband. Dessa båda genotyper har inte tidigare påvisats i Sverige men har cirkulerat i Västeuropa och USA.
Diagnostik av förstagångsinfektion orsakad av parotitvirus är okomplicerad men vid reinfektion eller vaccinationsgenombrott uppstår svårigheter då IgM-antikroppar i serum inte alltid bildas och virusutsöndring i saliv och urin är kortare. Detta kan innebära svårigheter vid laboratoriemässig verifiering av ett kliniskt fall.