Statistik psykisk hälsa

De flesta i befolkningen uppger att de har ett gott psykiskt välbefinnande. Här presenterar vi statistik om den psykiska hälsan i den vuxna befolkningen, t.ex. psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa i form av ängslan, oro, ångest, stress, sömnbesvär och depression.

Psykisk hälsa kan mätas på olika sätt. För att veta hur hälsan fördelar sig i befolkningen genomför vi regelbundet stora enkätundersökningar. Enkäterna innehåller frågor om bland annat förekomsten av psykiska besvär, och de skickas till representativa urval av befolkningen. Här presenteras den senaste statistiken från den Nationella folkhälsoenkäten (inkluderar unga och vuxna i åldrarna 16–84 år). Du kan själv ta fram mer ser statistik i Folkhälsodata och FolkhälsoStudio.

Psykiskt välbefinnande

En god psykisk hälsa inkluderar psykiskt välbefinnande. Att ha ett psykiskt välbefinnande innebär bland annat att man mestadels känner sig glad och utvilad samt att man intresserar sig för saker runt omkring sig. Nästan tre fjärdedelar (73 procent) av befolkningen 16–84 år svarade att de hade ett gott psykiskt välbefinnande 2016. Män uppgav detta oftare än kvinnor, och högst var andelarna bland män i åldern 16–29 år respektive 65–84 år. I dessa grupper var andelen 80 procent. Den lägsta andelen med gott psykiskt välbefinnande fanns bland de yngsta kvinnorna (16–29 år), där andelen var 67 procent. Sedan 2018 använder Folkhälsomyndigheten ett annat mätinstrument för att mäta psykiskt välbefinnande. Dessa resultat kommer att redovisas i början av 2020.

Nedsatt psykiskt välbefinnande

Nedsatt psykiskt välbefinnande är ett mått på psykisk ohälsa. Det innebär att man under en tid har känt sig orolig och nedstämd och kanske tappat tron på sig själv. Vid den senaste mätningen 2018 var det sammanlagt 17 procent av befolkningen i åldern 16–84 år som uppgav att de hade ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Bland kvinnor var andelen 20 procent och bland män 14 procent. Detta var vanligare bland yngre än äldre åldersgrupper och högst var andelen bland 16–29-åringarna. I den åldersgruppen uppgav var tredje kvinna och var femte man att de hade nedsatt psykiskt välbefinnande. Andelen har också ökat under det senaste decenniet, bland både kvinnor och män och i de flesta ålders- och utbildningsgrupper.

Diagram över andel som anger nedsatt psykiskt välbefinnande i olika åldersgrupper. Unga är den grupp där flest anger nedsatt psykiskt välbefinnande. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Folkhälsomyndigheten 2018.

Läs mer om utvecklingen över tid under Folkhälsans utveckling.

Sysselsättning, ekonomi och psykiska besvär

Det finns ett samband mellan ekonomi och psykiska besvär. Att ha ekonomiska svårigheter leder ofta till känslor av stress och oro, men sambandet kan också vara omvänt: Psykisk ohälsa kan påverka arbetsförmågan och resultera i sämre ekonomi.

I den nationella folkhälsoenkäten 2018 svarade 14 procent av befolkningen att de har haft problem med att klara löpande kostnader för t.ex. mat och räkningar. I denna grupp var också andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande nästan dubbelt så hög (35 procent) som i gruppen utan ekonomiska svårigheter (14 procent). Att ha suicidtankar var också vanligare i gruppen som haft ekonomiska problem (9,7 procent) jämfört med den som inte haft det (2,3 procent).

Det finns också ett samband mellan nedsatt psykiskt välbefinnande och sysselsättning. Lägst andel med nedsatt psykiskt välbefinnande finns bland yrkesarbetande, medan andelen är högst bland personer som är sjukskrivna.

Diagram över andel som anger nedsatt psykiskt välbefinnande i olika sysselsättningsgrupper. Högst andel, d.v.s. 41 % återfinns i gruppen med sjukpenning/ersättning. Bland arbetslösa är andelen 34 %. Bland studerande är andelen 26 %. Bland yrkesarbetande är andelen 15 %. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Folkhälsomyndigheten 2018.

Ängslan, oro och ångest

Det är normalt att ibland känna ängslan, oro eller ångest, men om känslorna börjar begränsa tillvaron kan de orsaka stort lidande. I den nationella folkhälsoenkäten 2018 svarade sammanlagt 39 procent av befolkningen 16–84 år att de upplevt besvär av ängslan, oro eller ångest. För de allra flesta handlade det om lätta besvär, men 7 procent angav att de haft svåra besvär. Kvinnor uppgav besvär i större utsträckning än män och det gällde både lätta och svåra besvär. Det var 46 procent av kvinnorna och 32 procent av männen som 2018 svarade att de haft lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. Besvären var vanligare bland yngre; i gruppen 16–29 år svarade 52 procent att de haft sådana besvär, jämfört med 32 procent i gruppen 65–84 år.

Depression

Depression är en av de vanligaste psykiska sjukdomarna bland vuxna. Svårighetsgraden varierar men många kan behandlas inom primärvården. För att ställa diagnosen depression behöver ett visst antal symptomkriterier vara uppfyllda och symtomen ska ha funnits under en sammanhängande tid.

I den nationella folkhälsoenkäten 2018 fick deltagarna ange om de någon gång fått diagnosen depression av en läkare. Sammanlagt 4 procent av befolkningen 16–84 år svarade att de fått denna diagnos under det senaste året. Ytterligare 14 procent uppgav att de fått en depressionsdiagnos tidigare i livet. Sammantaget har alltså nästan var femte person fått diagnosen depression vid något tillfälle i livet. Andelen var nästan dubbelt så hög bland kvinnor som bland män.

Bild som visar att var femte person uppger att de fått diagnosen depression. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Folkhälsomyndigheten 2018.

Stress

Stressreaktioner hjälper oss att klara av livets utmaningar. Men om stressen blir långvarig, och om man inte får chans att återhämta sig, kan stress leda till ohälsa. Stress beror inte bara på att man har för mycket att göra, utan orsaken kan också vara att man saknar en meningsfull sysselsättning eller inte får utlopp för sina förmågor.

År 2018 var det 16 procent av befolkningen i åldern 16–84 år som svarade att de kände sig stressade. Andelen var högre bland kvinnor (19 procent) än bland män (12 procent). Den var också högre bland yngre personer. Högst var andelen bland kvinnor i åldern 16–29 år där 35 procent svarade att de kände sig stressade. Bland män i samma ålder var andelen 18 procent.

Det finns ett samband mellan stress och utbildningsnivå. Andelen med självrapporterad stress var högre bland personer med eftergymnasial utbildning (16 procent) jämfört med personer med gymnasial (13 procent) och förgymnasial utbildning (11 procent). Det fanns också skillnader mellan yrkesverksamma och de som av olika anledningar stod utanför arbetsmarknaden. Både studerande, arbetslösa och långtidssjukskrivna uppgav stress i högre utsträckning än yrkesarbetande.

Sömnbesvär

Sömn är viktigt för både den psykiska och den fysiska hälsan. Under sömnen varvar kroppen ned och dagens intryck bearbetas. En god sömn gör att det är lättare att hantera stress och utmaningar. Men sömnbesvär är vanliga i alla åldrar, även om äldre personer har lättare att drabbas. Sömnbesvär handlar ofta om att man har svårt att somna eller vaknar för tidigt och inte kan somna om.

Totalt 39 procent av befolkningen svarade 2018 att de hade sömnbesvär. Av dessa var det 7 procent som angav svåra sömnbesvär, medan resten hade lätta besvär. Både lätta och svåra besvär var vanligare bland kvinnor än män. Det var också vanligare bland medelålders och äldre personer (cirka 44 procent) jämfört med yngre personer (cirka 34 procent).

Läs mer

Barn och unga – psykisk hälsa
Vuxna – psykisk hälsa
Äldre – psykisk hälsa
Vad är psykisk hälsa?
Suicid, suicidtankar och suicidförsök
Hur vi tar fram statistik om psykisk hälsa och suicid
Statistik inom folkhälsa

Att mäta psykisk hälsa

Psykisk hälsa kan mätas på olika sätt. Allmän självskattad hälsa omfattar både den psykiska, somatiska och sociala hälsan. Psykiskt välbefinnande fokuserar främst på de positiva dimensionerna av psykisk hälsa medan nedsatt psykiskt välbefinnande ringar in lättare grader av psykisk ohälsa. Olika typer av besvär, så som ängslan, oro, ångest, stress och sömnbesvär, kan också vara viktiga för att förstå psykisk hälsa.

Dela med e-post

Gå till toppen av sidan