Statistik om psykisk hälsa i Sverige

Drygt tre fjärdedelar av alla i Sverige – både barn och vuxna – uppger att de har ett gott psykiskt välbefinnande eller en hög livstillfredsställelse. Denna andel har också varit stabil över tid, trots att det har blivit allt vanligare att uppge olika former av psykiska besvär.
Den psykiska hälsan ser dock inte likadan ut i alla grupper i Sverige, utan det finns systematiska skillnader. Generellt uppger kvinnor, unga, samt de med kortare utbildning och lägre inkomster oftare psykiska besvär. Andelen med gott psykiskt välbefinnande är också lägre i dessa grupper. I viss mån finns det även skillnader mellan grupper födda i olika delar av världen, men skillnaderna är inte systematiska utan varierar mellan olika mått på psykisk hälsa. Här redovisar vi dessa skillnader med utgångspunkt i den senast tillgängliga statistiken.

Psykiska besvär är vanligare bland flickor och kvinnor

Flickor och kvinnor uppger oftare psykiska besvär än pojkar och män och könsskillnaderna hänger nära samman med ålder. Störst könsskillnader finns bland tonåringar och unga vuxna medan skillnaderna ofta är mindre framträdande hos äldre åldersgrupper och yngre skolbarn. Ett exempel där vi ser könsskillnader är andelen som uppger svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, där kvinnor uppger dessa besvär dubbelt så ofta som män (figur 1). År 2022 svarade 11 procent av kvinnorna och 5 procent av männen att de har svåra besvär. Lätta besvär av ängslan, oro eller ångest är betydligt vanligare och uppges av 41 procent av kvinnorna och 30 procent av männen. Liknande könsskillnad finns för flera andra psykiska besvär – både lätta och svåra – och utvecklingen följer samma trend, med en ökande andel som uppger besvär. För vissa hälsomått är dock könsskillnaderna mindre påtagliga. T.ex. svarar 4 procent av kvinnorna och 3 procent av männen att de haft suicidtankar under det senaste året. Mindre skillnad finns också för gott psykiskt välbefinnande, vilket uppges av 85 procent av kvinnorna och 87 procent av männen som är 16 år eller äldre.

Figur 1. Andel män och kvinnor 16–84 år som uppgett svåra besvär av ängslan, oro eller ångest 2006–2022.

Unga uppger oftare psykiska besvär, äldre tar ut mer läkemedel

Tonåringar och unga vuxna uppger oftare än andra att de har psykiska besvär. Det gäller särskilt flickor och unga kvinnor. Här exemplifierar vi detta genom måttet allvarlig psykisk påfrestning (figur 2). Allvarlig psykisk påfrestning kan innebära att man uppfyller kriterierna för ett psykiatriskt tillstånd. Som visas i figuren är andelen som uppger allvarlig psykisk påfrestning högst i den yngsta åldersgruppen (16–29 år) och lägst i den näst äldsta åldersgruppen (65–84 år). Könsskillnaderna framträder i alla åldersgrupper, men är tydligast bland de yngsta och de äldsta. Liknande ålders- och könsskillnader finns för andra typer av psykiska besvär. T.ex. uppger unga och särskilt unga kvinnor oftare än äldre att de har ängslan, oro eller ångest och stress. Ett undantag är sömnbesvär som oftare rapporteras av äldre än yngre åldersgrupper.

Figur 2. Andel män och kvinnor i olika åldersgrupper som uppgett allvarlig psykisk påfrestning 2022. Källa: Nationella folkhälsoenkäten.

Andelen som får psykiatrisk vård skiljer sig också mellan olika åldersgrupper. Högst andel som vårdas finns bland barn och unga medan personer över 65 år vårdas i lägre utsträckning (figur 3). Vilka psykiatriska tillstånd man vårdas för skiljer sig också mellan olika åldrar (tabell 1). Adhd är den vanligaste diagnosen bland barn och unga medan demens är den vanligaste diagnosen bland äldre.

Figur 3. Antal kvinnor och män per 100 000 invånare i olika åldersgrupper som har fått psykiatrisk öppen- eller slutenvård 2021.

Att färre äldre får psykiatrisk vård kan bero på att de oftare behandlas inom primärvård. Primärvården saknar ett nationellt register, men genom läkemedelsregistret kan man få en indikation om hur många som behandlas för psykiatriska tillstånd. Andelen som hämtat ut antidepressiva läkemedel är högst bland de äldsta och lägst i de yngsta åldersgrupperna. Bland de som är 85 år och äldre så har en tredjedel hämtat ut antidepressiva läkemedel.

Även när det gäller suicidtankar finns åldersskillnader. Högst andel som uppgav suicidtankar 2022 fanns i åldersgruppen 16‒29 år (8 procent) och lägst andel fanns bland personer över 65 år (1 procent). Statistik från patientregistret visar också att andelen som vårdas på sjukhus i samband med ett suicidförsök är högst bland personer under 30 år. Flickor och unga kvinnor vårdas betydligt oftare än pojkar och män. Den högsta andelen som dör i suicid finns dock bland medelålders och äldre män.

Högre suicidtal bland de med kort utbildning

Det finns ett ömsesidigt samband mellan utbildningsnivå och olika mått på psykisk hälsa. En sämre psykisk hälsa kan påverka möjligheten att fullfölja en utbildning. Och en kort utbildning skapar sämre förutsättningar att etablera sig och avancera på arbetsmarknaden. Mindre kvalificerade yrken har ofta låg social status och innebär många gånger hög fysisk och psykisk belastning, vilket ökar risken för ohälsa.
Psykisk hälsa skiljer sig mellan olika utbildningsgrupper och störst är skillnaden mellan de med förgymnasial respektive eftergymnasial utbildning. Men skillnaderna gäller inte alla mått. Andelen som uppgav stress och suicidtankar 2022 skilde sig inte mellan utbildningsgrupperna. Däremot fanns skillnader i psykiskt välbefinnande, vilket uppgavs av 83 procent av de med förgymnasial utbildning och 89 procent av de med eftergymnasial utbildning. Större skillnader finns för vissa psykiska besvär. T.ex. svarar 15 procent av de med förgymnasial utbildning och 6 procent av de med eftergymnasial utbildning att de har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. Liknande skillnader och ungefär samma nivåer finns för svåra sömnbesvär och allvarlig psykisk påfrestning. I gruppen förgymnasial utbildning är suicidtalen betydligt högre – särskilt för män – jämfört med gruppen med eftergymnasial utbildning (figur 4).

Figur 4. Antal suicid per 100 000 invånare i befolkningen 25 år eller äldre fördelat på kön och utbildningsnivå, 2020. Åldersjusterat. Källa: Dödsorsaksregistret.

Vanligt att uppge psykiska besvär vid svag ekonomi

På samma sätt som med utbildningsnivå finns ett dubbelriktat samband mellan privatekonomi och olika mått på psykisk hälsa. Vad som är orsak och verkan är ofta svårt att avgöra. Ohälsa leder ofta till sämre ekonomi, men om det är svårt att få pengarna att räcka till skapar detta lätt stress och oro. Knappa ekonomiska resurser begränsar också våra möjligheter, t.ex. när det gäller boende, levnadsvanor och rekreation och alla dessa aspekter påverkar människors psykiska hälsa.
Den psykiska hälsan skiljer sig gradvis mellan olika inkomstgrupper. Man brukar tala om en social gradient. Det betyder att ju mindre man tjänar desto sämre skattar man sin psykiska hälsa. Och tvärtom. Denna gradient illustreras i figur 5. Där framgår också att gruppen med lägst inkomst uppger allvarlig psykisk påfrestning tre gånger oftare än de med högst inkomst. Suicidtankar är dubbelt så vanligt bland de med lägst inkomst. I de två grupper som har lägst inkomst är också könsskillnaden störst.

Figur 5. Figur 5. Andel män och kvinnor, 16 år eller äldre, som bedömts ha allvarlig psykisk påfrestning uppdelat på fem inkomstgrupper, från lägst till högst inkomst. Åldersjusterat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, 2022.

Att sakna kontantmarginal för att betala en större utgift (13 000 kr) eller att ha haft svårt att betala löpande kostnader för mat, hyra eller räkningar har också ett starkt samband med både psykiska besvär och psykiskt välbefinnande. Figur 6 visar att andelen som uppger psykiska besvär är 2–3 gånger högre bland de som under året har haft svårt att klara av sina löpande utgifter jämfört med de som inte uppgett sådana svårigheter.
Fördjupade analyser som Folkhälsomyndigheten har gjort visar även att risken för suicid ökar när inkomsten minskar, eller när ens arbetssituation förändras t.ex. då man går från yrkesarbete till arbetslöshet, sjukskrivning eller ekonomiskt bistånd.

Högre risk för suicid bland personer som blir sjukskrivna eller arbetslösa

Figur 6. Andel av befolkningen 16 år eller äldre som uppgett olika psykiska besvär 2022 uppdelat på de som haft, respektive inte haft, problem att klara löpande utgifter för hyra, mat och räkningar. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten.

Inget tydligt samband mellan födelseland och psykisk hälsa

Sambandet mellan födelseland och psykisk hälsa varierar mycket beroende på vilket mått man undersöker. För vissa mått saknas helt skillnader mellan grupper med olika ursprung. Det gäller t.ex. psykiskt välbefinnande och svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. För andra mått finns större skillnader. Andelen som uppgav allvarlig psykisk påfrestning 2022 var t.ex. högre bland de som var födda utanför Europa (13 procent) jämfört med de födda i Norden (8 procent). Det samma gäller sömnbesvär (11 procent respektive 7 procent). För stress var andelen lägst bland de födda i Norden – utom Sverige – medan de födda i både Sverige och andra länder uppgav högre nivåer av stress (figur 7).

Figur 7. Andel män och kvinnor som uppgett att de känner sig ganska eller mycket stressade 2022, uppdelat på födelseland (region). Källa: Nationella folkhälsoenkäten.

Statistik om suicid

Årligen dör omkring 1200 personer av suicid i Sverige. Ytterligare omkring 300 fall brukar registreras där det fanns misstanke om suicid men där avsikten inte kunnat styrkas. Av samtliga fall är omkring 70 procent män och det högsta suicidtalet återfinns bland män över 85 år.

Statistik om suicid

Psykisk hälsa – läns- och kommunstatistik

Här kan du med hjälp av vårt webbaserade verktyg följa utvecklingen av psykisk hälsa och suicid med hjälp av rörlig grafik på läns- och kommunnivå. Verktyget gör statistiken mer lättillgänglig och interaktiv, och du kan spara och skriva ut den som ett faktablad eller använda den i en presentation.

Läns- och kommunstatistik för psykisk hälsa

Datakällor – så tar vi fram statistik

Vi har samlat ett flertal datakällor där du kan ta fram egen statistik över psykisk hälsa och suicid.

Så tar vi fram statistik

Ta fram egen statistik

Vi har samlat ett flertal datakällor där du kan ta fram egen statistik över psykisk hälsa och suicid.

Ta fram egen statistik

Läs mer

• Psykisk hälsa bland barn under 18 år
• Psykisk hälsa bland unga vuxna 16-29 år
• Psykisk hälsa bland vuxna 30-44 år
• Psykisk hälsa bland vuxna 45-64 år
• Psykisk hälsa bland vuxna 65 år eller äldre