Psykisk hälsa kan mätas på olika sätt. För att veta hur hälsan fördelar sig i befolkningen genomför vi regelbundet stora enkätundersökningar. Enkäterna innehåller frågor om bland annat förekomsten av psykiska besvär, och de skickas till representativa urval av befolkningen. Här presenteras den senaste statistiken från den Nationella folkhälsoenkäten (inkluderar unga och vuxna i åldrarna 16–84 år). Du kan själv ta fram mer statistik i Folkhälsodata och FolkhälsoStudio.

Psykiskt välbefinnande

En god psykisk hälsa inkluderar psykiskt välbefinnande. Att ha ett psykiskt välbefinnande innebär bland annat att man oftast har en positiv syn på framtiden, att man känner sig lugn och kan tänka klart samt att man kan hantera problem på ett bra sätt. Sedan 2018 använder Folkhälsomyndigheten ett nytt mätinstrument för att mäta psykiskt välbefinnande. Här fokuserar vi på den delen av befolkningen som har mycket gott psykiskt välbefinnande, vilket är ungefär 15 procent. I samtliga åldersgrupper rapporterar män i något högre utsträckning mycket gott psykiskt välbefinnande jämfört med kvinnor. För både kvinnor och män var andelarna som uppgav att de upplevde mycket gott psykiskt välbefinnande högst bland äldre (65–84 år). I dessa åldersgrupper var andelen 15 procent bland kvinnor och 17 procent bland män. Den lägsta andelen med mycket gott psykiskt välbefinnande fanns bland de yngsta kvinnorna (16–29 år), där andelen var 10 procent.

Allvarlig psykisk påfrestning

Allvarlig psykisk påfrestning innebär att man under en tid har känt sig orolig och nedstämd och kanske tappat tron på sig själv. Sedan 2020 använder Folkhälsomyndigheten Kessler K6 som är ett nytt mätinstrument för att mäta allvarlig psykisk påfrestning. Indelningen som används innebär att man skulle kunna uppfylla kriterierna för en psykiatrisk diagnos. Vid den senaste mätningen 2020 var det sammanlagt 7 procent av befolkningen i åldern 16–84 år som uppgav allvarlig psykisk påfrestning. Bland kvinnor var andelen 8 procent och bland män 7 procent. Psykisk påfrestning var vanligare bland yngre än äldre åldersgrupper och högst var andelen bland 16–29-åringarna. I den åldersgruppen uppgav 15 procent av kvinnorna och 11 procent av männen psykisk påfrestning.

Figur 1. Andel i olika åldersgrupper som uppger allvarlig psykisk påfrestning, 2020. Källa: Nationella Folkhälsoenkäten, Folkhälsomyndigheten.

Figur 1. Andel i olika åldersgrupper som uppger allvarlig psykisk påfrestning, 2020.

Läs mer om utvecklingen över tid under Folkhälsans utveckling.

Sysselsättning, ekonomi och psykiska besvär

Det finns ett samband mellan ekonomi och psykiska besvär. Att ha ekonomiska svårigheter leder ofta till känslor av stress och oro, men sambandet kan också vara omvänt: Psykisk ohälsa kan påverka arbetsförmågan och resultera i sämre ekonomi.

I den nationella folkhälsoenkäten 2020 visade en jämförelse mellan olika inkomstgrupper att den högsta andelen som uppgav psykisk påfrestning fanns bland de med lägst inkomst. Som exempel uppgav 14 procent i den lägsta inkomstkvintilen och 4 procent i den högsta kvintilen allvarlig psykisk påfrestning. Samma tydliga inkomstgradient sågs även för ängslan, oro eller ångest. I den lägsta inkomstgruppen uppgav 11 procent svåra besvär, medan 4 procent i den högsta inkomstgruppen uppgav svåra besvär med ängslan, oro eller ångest.

Det finns också ett samband mellan allvarlig psykisk påfrestning och sysselsättning. Lägst andel med allvarlig psykisk påfrestning finns bland yrkesarbetande, medan andelen är högst bland personer som är sjukskrivna.

Figur 2. Andel som uppger allvarlig psykisk påfrestning, olika sysselsättningsgrupper.

Figur 2. Andel som uppger allvarlig psykisk påfrestning, olika sysselsättningsgrupper.

Ängslan, oro och ångest

Det är normalt att ibland känna ängslan, oro eller ångest, men om känslorna börjar begränsa tillvaron kan de orsaka stort lidande. I den nationella folkhälsoenkäten 2020 svarade sammanlagt 41 procent av befolkningen 16–84 år att de upplevt besvär av ängslan, oro eller ångest. För de allra flesta handlade det om lätta besvär, men 6 procent angav att de haft svåra besvär. Kvinnor uppgav besvär i större utsträckning än män och det gällde både lätta och svåra besvär. Det var 49 procent av kvinnorna och 33 procent av männen som 2020 svarade att de haft lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. Besvären var vanligare bland yngre; i gruppen 16–29 år svarade 66 procent att de haft sådana besvär, jämfört med 39 procent i gruppen 65–84 år.

Depression

Depression är ett av de vanligaste psykiatriska tillstånden bland vuxna. Svårighetsgraden varierar men många kan behandlas inom primärvården. För att ställa diagnosen depression behöver ett visst antal symptomkriterier vara uppfyllda och symtomen ska ha funnits under en sammanhängande tid.

I den nationella folkhälsoenkäten 2020 fick deltagarna ange om de någon gång fått diagnosen depression av en läkare. Sammanlagt 4 procent av befolkningen 16–84 år svarade att de fått denna diagnos under det senaste året. Ytterligare 15 procent uppgav att de fått en depressionsdiagnos tidigare i livet. Sammantaget har alltså nästan var femte person fått diagnosen depression vid något tillfälle i livet. Andelen var nästan dubbelt så hög bland kvinnor som bland män.

Figur 3. Andel som uppger att de fått diagnosen depression.

Figur 3. Andel som uppger att de fått diagnosen depression.

Stress

Stressreaktioner hjälper oss att klara av livets utmaningar. Men om stressen blir långvarig, och om man inte får chans att återhämta sig, kan stress leda till ohälsa. Stress beror inte bara på att man har för mycket att göra, utan orsaken kan också vara att man saknar en meningsfull sysselsättning eller inte får utlopp för sina förmågor.

År 2020 var det 14 procent av befolkningen i åldern 16–84 år som svarade att de kände sig stressade. Andelen var högre bland kvinnor (18 procent) än bland män (11 procent). Den var också högre bland yngre personer. Högst var andelen bland kvinnor i åldern 16–29 år där 33 procent svarade att de kände sig stressade. Bland män i samma ålder var andelen 17 procent.

Det finns ett samband mellan stress och utbildningsnivå. Andelen med självrapporterad stress var högre bland personer med eftergymnasial utbildning (15 procent) jämfört med personer med gymnasial (12 procent) och förgymnasial utbildning (10 procent). Det fanns också skillnader mellan yrkesverksamma och de som av olika anledningar stod utanför arbetsmarknaden. Både studerande, arbetslösa och långtidssjukskrivna uppgav stress i högre utsträckning än yrkesarbetande.

Sömnbesvär

Sömn är viktigt för både den psykiska och den fysiska hälsan. Under sömnen varvar kroppen ned och dagens intryck bearbetas. En god sömn gör att det är lättare att hantera stress och utmaningar. Men sömnbesvär är vanliga i alla åldrar, även om äldre personer har lättare att drabbas. Sömnbesvär handlar ofta om att man har svårt att somna eller vaknar för tidigt och inte kan somna om.

Totalt 42 procent av befolkningen svarade 2020 att de hade sömnbesvär. Av dessa var det 8 procent som angav svåra sömnbesvär, medan resten hade lätta besvär. Både lätta och svåra besvär var vanligare bland kvinnor än män. Det var också vanligare bland medelålders och äldre personer (cirka 47 procent) jämfört med yngre personer (cirka 37 procent).

Läs mer