Det finns många sätt att mäta befolkningens psykiska hälsa eller ohälsa. Frågor om självskattad hälsa och välbefinnande syftar till att spegla såväl fysiskt, psykiskt som socialt välbefinnande och kan därför användas som ett mått på psykisk hälsa. På dessa sidor används både frågor om självskattad hälsa och förekomsten av psykiska och somatiska besvär för att beskriva den psykiska hälsan i Sverige.

Samtliga siffror kommer från undersökningen Skolbarns hälsovanor (barn i åldrarna 11, 13 och 15) och den nationella folkhälsoenkäten (vuxna 16–84 år). Mer statistik finns i FolkhälsoStudio och Folkhälsodata.

Tumnagelbild, 11-åringar trivs bäst med livetDe flesta skolelever trivs med livet

Många skolelever uppger att de har ett högt psykiskt välbefinnande. Läs mer om skoleleverna

Tumnagelbild, 73 procent skattar sin hälsa som bra eller mycket bra.

De flesta uppger ett gott psykiskt välbefinnande

Ett gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande uppgavs av 73 procent av befolkningen år 2016.
Läs mer om vårt psykiska välbefinnande

Tumnagelbild, statistik över ängslan oro och ångestMånga känner lättare ängslan, oro eller ångest

36 procent uppgav att de besväras av ängslan, oro eller ångest. Läs mer om ängslan, oro och ångest

Tumnagelbild, stress vanligast bland unga kvinnorStress vanligast bland unga kvinnor

Stress är vanligast bland kvinnor i åldern 16–29 år, där 29 procent uppger att de känner sig ganska eller väldigt stressade.

Läs mer om stress

Var femte person uppger att de fått diagnosen depressionDepression är ett folkhälsoproblem

19 procent av befolkningen uppger att de diagnostiserats med depression minst en gång i livet. Läs mer här.