Datakällor

Uppgifterna om självrapporterade psykiska besvär och psykiskt välbefinnande kommer från Nationella folkhälsoenkäten som genomförs vartannat år. Svarsfrekvensen är 42 procent i åldersgruppen 16–84 år. Statistik för psykiatrisk vård kommer från Socialstyrelsens patientregister. Registret omfattar enbart sjukhusvård och specialiserad öppenvård. Primärvård ingår inte. Du kan själv ta fram statistik från nationella folkhälsoenkäten och patientregistret genom att klicka på länkarna.

De flesta har ett gott psykiskt välbefinnande

Sammanlagt 86 procent av befolkningen 16–84 år skattade sitt psykiska välbefinnande som gott eller mycket gott 2020. Gott psykiskt välbefinnande var ungefär lika vanligt bland män som kvinnor, men det var fler män som svarade att de hade ett mycket gott psykiskt välbefinnande (figur 1). Gott psykiskt välbefinnande var vanligare i den äldsta åldersgruppen 65–84 år (90 procent) än den yngsta åldersgruppen 16–29 år (81 procent).

Figur 1. Andel kvinnor och män i befolkningen 16–84 år som skattar sitt psykiska välbefinnande som gott eller mycket gott 2020. Datakälla: Nationella folkhälsoenkäten.

Kvinnor och unga uppger oftare psykiska besvär

Att uppge lätta psykiska besvär är vanligt i hela befolkningen. År 2020 var det totalt 41 procent av befolkningen 16–84 år som svarade att de har besvär av ängslan, oro eller ångest. Av dessa var det 6 procent som uppgav att besvären var svåra, resten svarade att de hade lätta besvär. Bland kvinnorna var det närmare hälften, 49 procent, som uppgav besvär av ängslan, oro eller ångest. Andelen bland männen var 33 procent. Som visas i figur 2 var andelen som uppgav besvär högst i den yngsta åldersgruppen och lägst i den äldsta.

Figur 2. Andel av befolkningen i olika åldersgrupper som uppger besvär av ängslan, oro eller ångest 2020. Datakälla: Nationella folkhälsoenkäten.

Totalt 14 procent av befolkningen 16–84 år uppgav att de kände sig stressade 2020. Högst andel som uppgav stress fanns bland kvinnor i åldern 16–29 år, 33 procent och lägst andel fanns bland män 65–84 år, 4 procent.

Också sömnbesvär är vanligt och 2020 svarade sammanlagt 42 procent av befolkningen 16–84 år att de hade dessa besvär. Av dessa var det 34 procent som angav att besvären var lätta. Högst andel med sömnbesvär fanns i åldersgruppen 65–84 år och lägst andel i gruppen 16–29 år (38 procent).

Unga kvinnor uppger oftare depression

Totalt 4 procent av befolkningen 16–84 år svarade att de fått diagnosen depression under det senaste året. Kvinnor i åldern 16–29 år svarade oftare att de fått denna diagnos jämfört med män i alla åldrar och jämfört med kvinnor i åldern 45 år eller äldre (figur 3).

I befolkningen var det 7 procent av männen och 8 procent av kvinnorna 16–84 år som bedömdes ha en allvarlig psykisk påfrestning 2020. Allvarlig psykisk påfrestning kan indikera att man har ett psykiatriskt tillstånd. Andelen var högst bland unga 16–29 år (13 procent) och lägst bland äldre 65–84 år (4 procent).

Figur 3. Andel kvinnor och män i olika åldersgrupper som svarat att de fått diagnosen depression av en läkare det senaste året, 2020. Datakälla: Nationella folkhälsoenkäten.

Psykiska besvär vanligare vid låg inkomst

Förekomsten av psykiskt välbefinnande och psykiska besvär hänger samman med socioekonomiska faktorer, främst inkomst men även i viss mån utbildning. För alla mått på psykisk hälsa fanns statistiskt säkerställda skillnader mellan de med låg respektive hög inkomst. Bland personer med låg inkomst var det färre som uppgav gott psykiskt välbefinnande och fler som svarade att de hade olika typer av psykiska besvär (figur 5).

Figur 4. Andel av befolkningen 16–84 år uppdelat på inkomstnivå som uppgett olika psykiska besvär 2020. Åldersstandardiserat. Datakälla: Nationella folkhälsoenkäten.

För två av sex mått på psykisk hälsa fanns statistiskt säkerställda samband till utbildningsnivå. Det gällde psykiskt välbefinnande och psykisk påfrestning. Personer med förgymnasial utbildning rapporterade mer än dubbelt så ofta psykisk påfrestning jämfört med personer med eftergymnasial utbildning.

Kvinnor vårdas oftare i psykiatrin än män

Kvinnor och män vårdas för liknande psykiatriska tillstånd, men i olika omfattning. För de flesta psykiatriska tillstånd har kvinnor fått vård oftare än män. Undantag är alkohol- och drogberoende, schizofreni och autism, tillstånd som män oftare får vård för. Kvinnor vårdas nästan dubbelt så ofta som män för ångest- och stressyndrom och även vård för depression (inkl. bipolär sjukdom) är vanligare bland kvinnor.

Figur 5. Antal män och kvinnor (20 år och äldre) per 100 000 invånare som vårdats i psykiatrisk öppen- eller slutenvård 2019 uppdelat på diagnos. Datakälla: Patientregistret.

Läs mer