Statistik psykisk hälsa

De allra flesta barn och vuxna uppger att de har en bra hälsa samtidigt som många också har återkommande psykiska och somatiska (kroppsliga) besvär. Här har vi samlat information om hur den psykiska hälsan i Sverige ser ut i dag.

Det finns många sätt att mäta befolkningens psykiska hälsa eller ohälsa. Frågor om självskattad hälsa och välbefinnande syftar till att spegla såväl fysiskt, psykiskt som socialt välbefinnande och kan därför användas som ett mått på psykisk hälsa. På dessa sidor används både frågor om självskattad hälsa och förekomsten av psykiska och somatiska besvär för att beskriva den psykiska hälsan i Sverige.

Samtliga siffror kommer från undersökningen Skolbarns hälsovanor (barn i åldrarna 11, 13 och 15) och den nationella folkhälsoenkäten (vuxna 16–84 år). Mer statistik finns i FolkhälsoStudio och Folkhälsodata.

  • Statistik över barns psykiska hälsa

    Enligt undersökningen Skolbarns hälsovanor uppger nästan alla barn i åldrarna 11–15 år att de har en bra eller mycket bra hälsa. Det finns få könsskillnader bland 11-åringarna. Bland 13- och 15- åringarna…

  • Statistik över vuxnas psykiska hälsa

    De flesta uppger ett gott psykiskt välbefinnande. Siffor från den senaste nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, visar dock att det har skett en ökning av andelen som uppger olika typer…

  • Psykisk hälsa läns och kommunstatistik

    Här kan du med hjälp av vårt webbaserade verktyg följa utvecklingen av psykisk hälsa och suicid med hjälp av rörlig grafik på läns- och kommunnivå. Verktyget gör statistiken mer lättillgänglig och interaktiv…

  • Statistik över äldres psykiska hälsa

    De flesta över 65 år uppger att de mår bra. När vi blir äldre kan dock den fysiska funktionen och det sociala deltagandet minska, vilket kan påverka vår psykiska hälsa.