Höga temperaturer kan påverka kroppen och hälsan. Läs om vad du kan göra för att ta hand om dig själv, barn, äldre, och andra personer i riskgrupper.
I Sverige är vi inte så vana vid höga temperaturer och värmeböljor och många upplever sol och värme som något övervägande positivt. Höga temperaturer kan dock ge direkta effekter på hälsan och leda till att fler i Sverige avlider eller blir sjuka. Hur allvarliga effekterna blir avgörs av hur varmt det är och hur länge de höga temperaturerna varar. Alla behöver ta hand om sig vid höga temperaturer, men vissa mer. Det gäller särskilt:
SMHI skickar ut meddelande om höga temperaturer när dygnets högsta temperatur förväntas ligga mellan 26 och 30 grader under tre dagar i följd. Då kan kroppen och hälsan påverkas betydligt av värmen, särskilt bland riskgrupper.
Många verksamheter inom vård och omsorg har en tjänst där de får varningar från SMHI. Men alla kan ta del av varningarna via smhi.se, appen SMHI Väder samt Sveriges Radio P1 och P4.
När det är varmt är det viktigt att hindra solen och värmen från att komma in.
Gör så här:
På lång sikt är skuggande träd och växtlighet som skyddar byggnaden från sol en effektiv åtgärd. I städer kan det bildas så kallade värmeöar, där värmen hålls kvar mellan husen. Då är det extra viktigt att hindra värme från att komma in i bostäder.
Vägledning om temperatur inomhus
Varma nätter med hög inomhustemperatur gör att många kan få svårt att sova och kroppen hinner inte återhämta sig. Sömnstörning är ett mildare symtom vid hög temperatur. Ställ upp fönster och släpp in sval luft om det går, eller flytta sovplatsen till det svalaste rummet i bostaden.
Att ta en sval dusch är effektivt för att svalka kroppen. En blöt handduk runt nacken är ett alternativ. Använd löst sittande kläder i naturmaterial, de är svalare än åtsittande syntetkläder.
Utmattning och uttorkning är andra symtom på att kroppen påverkas. Öka vätskeintaget – vänta inte på törstkänsla. Undvik dock stora mängder söta drycker och alkohol. Servera gärna vätskerik mat, till exempel grönsaker och frukt. Små barn och personer med funktionsnedsättning kan behöva hjälp med att dricka.
Höga temperaturer kan förvärra hjärt- och kärlsjuklighet. När det är varmt vidgas de ytliga blodkärlen och vi svettas mer. Alla behöver dricka mer för att kompensera för vätskan som de svettas ut. Vid uttorkning är blodet mer koncentrerat och det kan ge en ökad risk för att få en blodpropp. Om hjärtat inte klarar de ökade kraven på pumpförmåga kan det resultera i en allvarlig hjärtsvikt.
Perioder med höga temperaturer kommer att bli vanligare i Sverige i och med klimatförändringen. Värmeböljor som hittills inträffat vart tjugonde år i genomsnitt, beräknas kunna inträffa vart tredje till vart femte år i slutet av århundradet.
Klimatförändringens påverkan på folkhälsa
För dig som arbetar inom vård och omsorg. Här finns faktablad om hur du kan minska hälsorisker hos personer som är sårbara för höga temperaturer i sommar:
Värmeböljor – vägledning till handlingsplaner och informationsmaterial
Kontakta 1177 (1177.se) för rådgivning.
Faktabladet med råd vänder sig till riskgrupper och anhöriga. Finns även på engelska.
Broschyren berättar om hur värme påverkar kroppen och ger enkla råd till riskgrupperna och deras anhöriga om hur de kan förebygga hälsoeffekter vid en värmebölja.