Folkhälsomyndigheten ska samordna smittskyddet på nationell nivå, samordna förberedelserna för försörjning av läkemedel inför allvarliga utbrott av vissa smittsamma sjukdomar samt samordna en beredskap mot allvarliga gränsöverskridande hälsohot. Hälsohoten kan vara orsakade av biologiska, kemiska eller radionukleära ämnen. Även hälsohot med miljöursprung eller okänt ursprung omfattas.

Beroende på vilken smittsam sjukdom eller vilket hälsohot som behöver hanteras så sker samverkan mellan olika aktörer. Smittskyddsläkarna i landstingen och många andra myndigheter runt om i landet är viktiga delar av den kedja som ser till att vi har ett gott skydd mot smitta och andra allvarliga hälsohot. Att Folkhälsomyndigheten samordnar det nationella smittskyddet och beredskapen mot allvarliga gränsöverskridande hälsohot innebär inte att Folkhälsomyndigheten ska hantera alla hälsohot utan de hanteras enligt ansvarsprincipen. Ansvarsprincipen innebär att den aktör som har ansvar för en verksamhet i normala situationer också har ansvaret för att verksamheten ska fungera vid en kris. Men alla aktörer som berörs av en kris ska stödja varandra och samverka.

Beredskap för kris

Vid en allvarlig kris ska Folkhälsomyndigheten snabbt kunna upprätta en ledningsfunktion om krisen berör det egna ansvarsområdet eller medför behov av stöd till och samverkan med andra aktörer inom sektorn.
Som en del av grundberedskap dygnet runt och alla dagar på året så har myndigheten en tjänsteman i beredskap (TiB) med uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid allvarliga kriser.