Syftet med lagren är dels att kunna fullfölja de strategier som utarbetats för att hantera en influensapandemi och dels att förstärka hälso- och sjukvårdens tillgång på läkemedel vid en allvarlig smittskyddshändelse där sjukvårdens egna resurser inte räcker till.

Antivirala läkemedel

Folkhälsomyndigheten lagrar tre olika antivirala läkemedel som beredskap inför en eventuell influensapandemi. De läkemedel som lagerhålls är Tamiflu (tre olika styrkor), Relenza (inhalationsläkemedel) samt Symmetrel. Utöver dessa lagras även Probecid, som är tänkt att användas i kombination med Tamiflu, eftersom det fördröjer utsöndringen av läkemedlet. Vid en behandling behövs då endast halva dosen Tamiflu.

Landstingen är ansvariga för inköp och distribution av läkemedel inklusive vaccin, som ett led i deras ansvar för prevention och behandling av sjukdomar. Den årliga konsumtionen av till exempel antivirala läkemedel är vanligtvis låg, vilket innebär att den mängd läkemedel som finns på apoteken och i deras lager är begränsad. Likaså kan det emellanåt uppstå brister av vissa viktiga antibiotika. Det är därför en fördel om det finns mindre lager av antivirala läkemedel och antibiotika i landstingen för att täcka tillfälligt ökad efterfrågan beroende på till exempel lokala utbrott av årlig influensa eller början av en pandemi. Vid en pandemi eller ett större smittutbrott, kan dock ett behov av beredskapslagrade läkemedel snabbt uppstå, om de regionala resurserna inte räcker till.

Frågor och svar om de nationella beredskapslagren av antivirala läkemedel

Rekvisition av antiviraler

Användning av antivirala läkemedel under en pandemi fordrar särskilt beslut enligt fastställd pandemiplan. När WHO deklarerar att en pandemi brutit ut eller när hotet upplevs som stort kommer Folkhälsomyndigheten att påbörja arbetet med att tillgängliggöra de beredskapslagrade läkemedlen. Folkhälsomyndighetens generaldirektör eller den som denne delegerar beslutsrätten till, fattar beslut om att lagren ska göras tillgänglig för rekvisition. Därefter kommer de att vara tillgängliga för rekvisition direkt av landstingen.

Det är dock möjligt att vid ett större regionalt utbrott av influensa, då det samtidigt råder allvarlig brist i det ordinarie försörjningssystemet, rekvirera från beredskapslagren. Då kontaktas Folkhälsomyndighetens tjänsteman i beredskap. Efter beslut bistår Folkhälsomyndigheten i kontakt med berörd lagerhållare för att ordna med leverans.

Kostnad för rekvirerade läkemedel liksom övriga omkostnader i samband med leveransen betalas av aktuellt landsting (sjukvårdshuvudman).

Nationella säkerhetslager av antibiotika

Idag finns avtal med tre läkemedelsföretag om säkerhetslager av både parenterala och perorala antibiotika för beredskapsändamål. Läkemedlen ägs av läkemedelsföretagen, men Folkhälsomyndigheten har full dispositionsrätt till lagret. Det innebär att Folkhälsomyndigheten, efter ett beslut att händelsen är att ses som allvarlig, omedelbart kan köpa och hämta hela eller delar av lagret. Folkhälsomyndigheten kan i dessa fall komma att lämna rekommendationer kring användningen av läkemedlen och även styra hur de får rekvireras.

Lagren kan även komma att användas genom att göras tillgängligt för grossistledet och föras ut i ordinarie läkemedelsflöde i händelse av snabbt ökad efterfrågan och då brist befaras kunna uppstå.

Målsättningen är att uppdatera lagret regelbundet utifrån att behovet av antibiotika kan förändras till följd av bland annat resistensutveckling och utvecklingen av nya antibiotika.

Beställning av antibiotika vid akuta behov

En förfrågan om att få rekvirera antibiotika görs till Folkhälsomyndighetens Tjänsteman i beredskap. Efter ett beslut om utlämnande av läkemedel förmedlar Folkhälsomyndigheten kontakt mellan aktuell lagerhållare och aktuellt landsting. De praktiska detaljerna för utlämnandet handläggs i samverkan mellan landstinget och lagerhållaren. Beställande landsting står för kostnader som uppstår i samband med rekvisitionen, inklusive kostnad för läkemedlen.