EHEC är en vanlig infektiös orsak till blodig diarré. Sjukdomen är spridd över hela världen och flera stora utbrott har rapporterats. Sjukdomen är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa.

Benämningen av de toxinproducerande bakterierna varierar och kan verka förvirrande. Enterohemorragisk E. coli (EHEC) används i Sverige och det är också infektion med ehec som är den anmälningspliktiga sjukdomen på människa. I internationella sammanhang används ofta en annan benämning för bakterierna som är lika korrekt, som till exempel verotoxinproducerande E. coli (VTEC) eller shigatoxinproducerande E. coli (STEC). Beteckningarna Shigatoxin och STEC används synonymt med Verotoxin och VTEC.

I Sverige rapporteras över 500 fall bland människor varje år och av dessa är drygt hälften inhemskt smittade. Det är främst barn under fem år som smittas. EHEC-fallen rapporteras främst från länen i södra Sverige. Flest inhemska fall anmäls under sommarmånaderna.

Vad orsakar EHEC och hur sprids det?

EHEC producerar ett gift (toxin) som svarar för många av sjukdomssymtomen. Flera serotyper kan orsaka sjukdom, och den vanligaste vid utbrott har varit EHEC O157.

Idisslare, framför allt nötkreatur, är reservoar för EHEC. I studier där man provtagit nötkreatur på slakterier under 2005–2009 hade cirka tre procent EHEC O157. Djuren blir inte själva sjuka av bakterierna men vissa typer kan orsaka sjukdom hos människa. Smittan kan spridas via kontakt med dessa djur eller kontakt med deras gödsel, men också via förorenade livsmedel eller förorenat vatten. Utbrott har beskrivits från många olika typer av livsmedel, som opastöriserad mjölk, opastöriserad äppelcider, yoghurt, sallad, salami, medvurst, rostbiff och hamburgare.

EHEC-bakterien finns i hela världen. Relativt stora utbrott har förekommit i Kanada, USA, England, Tyskland och Japan. EHEC-utbrott är ovanliga i Sverige och de flesta fallen är sporadiska eller sker inom familjen. Mindre utbrott kopplade till gårdar, egna brunnar eller förskolor och restauranger förekommer.

Symtom och komplikationer

Ofta börjar sjukdomen med magkramper och diarré, men sällan feber. Illamående och kräkningar kan förekomma. Efter två till tre dygn kan diarrén bli blodblandad. Sjukdomen går normalt över inom en vecka. Hos cirka fem procent av patienterna (framför allt barn under fem år och gamla) utvecklas hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS), som uppträder inom 2 till 14 dygn. Njurarna skadas med njursvikt som följd. Trombocyterna, "blodplättarna", kan sjunka så lågt att blödningar uppträder. HUS kräver ofta intensivvårdsbehandling och dialys. Sjukdomen har främst associerats till en blödande tjocktarmsinflammation (hemorragisk kolit). I sjukdomsbilden kan dock ingå såväl oblodiga som blodiga diarréer, sönderfall av de röda blodkropparna och njursvikt, andra koagulations- och blödningsrubbningar samt neurologiska symtom.

Varianter av EHEC-bakterien kan ge olika symtom samt även drabba andra åldersgrupper.

Man kan vara bärare av EHEC utan att ha symtom.

Diagnostik och behandling

Diagnosen ställs genom odling från avföringsprov och påvisning av bakterien med molekylärbiologiska metoder.

Behandlingen inriktar sig mot att lindra patientens symtom, om njurarna är påverkade kan dialysbehandling krävas. Antibiotikabehandling ges vanligen inte vid EHEC-infektion.

Förebyggande åtgärder

God hand- och livsmedelshygien förebygger smitta. Smitta från person till person förekommer, vilket understryker betydelsen av en mycket god hygien vid inträffade fall. Väl genomstekt kött minskar risken för smitta. Mjölk ska vara pastöriserad och grönsaker, sallad och frukt sköljda. Man bör tvätta händerna efter kontakt med nötkreatur.

Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Infektion med enterohemorragisk E. coli (EHEC) är enligt smittskyddslagen en allmänfarlig och smittspårningspliktig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till Folkhälsomyndigheten. Vid misstänkt livsmedels- eller vattenburen smitta ska miljökontoret eller motsvarande i kommunen informeras. Vid misstänkt djurkontakt görs anmälan även till länsveterinären.

Exempel på utbrott

Det största EHEC-utbrottet i Sverige inträffade 2005 då 135 fall, varav 11 med HUS, smittades med EHEC O157 i flera län i södra Sverige. En omfattande utredning ledde till isbergssallad som trolig smittkälla. Salladen spårades tillbaka och hade blivit bevattnad med vatten som visades positivt för verotoxin. EHEC O157 isolerades från gödsel från nötkreatur på en gård uppströms bevattningskanalen. Genetisk typning visade att det var samma bakteriestam i gödseln som hos de smittade människorna. Salladen drogs tillbaka från marknaden och utbrottet stoppades.

Under 2011 inträffade ett större utbrott i norra Tyskland med en ovanlig variant, EHEC 104. Utbrottet resulterade i fall bland hemvändande resenärer i ett flertal europeiska länder. Av dem som insjuknade hade betydligt fler än förväntat drabbats av allvarliga symtom. I Tyskland rapporterades över 4 000 fall varav närmare 800 fall utvecklade HUS. Dessutom avled över 50 personer. I Sverige drabbades ett 50-tal personer som besökt Tyskland, en tredjedel av dem utvecklade komplikationen hus och en person avled. Av de smittade var alla vuxna och majoriteten kvinnor, vilket är ovanligt. Endast ett fall av de smittade svenskarna misstänkts ha berott på person till person smitta. Smittkällan var groddar från bockhornsklöverfrön importerade från Egypten.

Läs mer på andra webbplatser

Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad om sjukdomar

CDC: E.coli infection