Sjukdomsinformation om HPV-infektion (humant papillomvirus)

Lyssna

Det finns mer än 200 olika typer av humant papillomvirus (HPV) som alla smittar via kontakt mellan hud och slemhinnor. De kan orsaka vanliga hudvårtor, könsvårtor (kondylom) eller cellförändringar och cancer. HPV-infektion är den vanligaste sexuellt överförbara infektionen och förekommer i hela världen.

Sidans information

Denna information gör inte anspråk på att vara heltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.

Vad orsakar HPV-infektioner och hur sprids sjukdomen?

HPV-infektion är en mycket vanlig och smittsam infektion som smittar via kontakt mellan hud och slemhinnor, inklusive genom samlag. De flesta människor infekteras med en eller flera olika typer av HPV någon gång i livet.

Totalt har mer än 200 olika HPV-typer identifierats. Av dessa har tretton HPV-typer klassificerats som högriskvirus eftersom de kan orsaka olika typer av cancer. HPV-typerna 16 och 18 är de som orsakar flest cancerfall. Dessa två typer orsakar omkring 70 procent av alla fall av livmoderhalscancer. HPV-typerna 6 och 11 orsakar kondylom, medan andra typer orsakar hudvårtor på till exempel händer och fötter.

Symtom och behandling

HPV-infektioner ger i sig inga symtom och läker oftast ut av sig själva. Om infektionen kvarstår kan den, beroende på HPV-typ, leda till hudvårtor, kondylom eller olika typer av cancer. Symtomen beror bland annat på var vårtorna eller tumören sitter.

Vanliga hudvårtor, som oftast uppstår på händer eller fötter, orsakas av andra typer av HPV än de som orsakar cancer och kondylom. Oftast läker dessa ut av sig själv. Hudvårtorna kan behandlas med en kräm eller genom pensling med en etsande lösning. Bränning, nedfrysning, kirurgi eller laserbehandling kan också användas och behandlingen tar olika lång tid beroende på metod.

Kondylom (könsvårtor) orsakas av andra HPV-typer än de som ger upphov till hudvårtor på händer och fötter. Kondylom sitter på eller i könsorganen. De liknar ofta vanliga vårtor och är rodnade eller hudfärgade små, flikiga förändringar, men utseendet kan variera. Inkubationstiden, det vill säga tiden mellan smitta och symtom, är omkring två till tre månader. Kondylom kan behandlas med en receptbelagd kräm eller lösning, men kan också tas bort på en specialistmottagning genom bränning, nedfrysning, laserbehandling eller mindre kirurgiska ingrepp.

Livmoderhalscancer är den vanligaste HPV-relaterade cancerformen. Det tar flera år innan en kvarstående HPV-infektion orsakar förstadier till cancer, och oftast mer än tio år för utveckling av invasiv cancer. Genom screeningprogrammet med gynekologiska cellprovskontroller kan man upptäcka förstadier till livmoderhalscancer. Dessa kan behandlas med kirurgi för att förebygga cancerutveckling. Livmoderhalscancer behandlas med olika metoder beroende på var tumören sitter, dess storlek, med mera.

HPV kan också orsaka cancer i vagina, vulva, penis, svalg och ändtarmsöppning (anus). För analcancer finns screeningmetoder utvecklade för att upptäcka förstadier, men sådan screening ingår inte i något nationellt program. För annan HPV-relaterad cancer finns inga validerade metoder som kan användas i screeningprogram för att upptäcka förstadier. Cancerbehandlingen omfattar kirurgi, cellgiftsbehandling och strålning, och den orsakar ofta kraftiga sidoeffekter och nedsatt livskvalitet på både kort och lång sikt.

Epidemiologisk övervakning och mikrobiologisk diagnostik

Det finns inget epidemiologiskt övervakningsprogram för HPV-infektioner vid Folkhälsomyndigheten utan de olika sjukdomarna som HPV orsakar följs genom omvärldsbevakning, samverkan och uppföljning av det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

HPV-infektioner kan diagnostiseras via laboratoriediagnostik. Sådan diagnostik genomförs främst inom ramen för screening för livmoderhalscancer.

Analys för HPV-infektion utförs inte vid Folkhälsomyndigheten.

Förebyggande åtgärder

Genom vaccination ges ett mycket gott skydd mot HPV-infektioner och HPV-orsakad cancer. För att få bäst effekt bör vaccinationen ske innan personen blivit infekterad med någon av de HPV-typer som vaccinerna skyddar mot. Vaccinerna kan inte användas för att behandla en befintlig infektion.

Vaccination mot humant papillomvirus

Vaccination mot HPV ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn och erbjuds i årskurs 5. Alla barn som omfattas av programmet har rätt till kostnadsfri HPV-vaccination upp till 18 års ålder.

Barnvaccinationsprogram

Även vuxna kan ha nytta av vaccination mot HPV. Folkhälsomyndigheten rekommenderar därför alla till och med 26 års ålder vaccination mot HPV.

Rekommendationer om vaccination mot humant papillomvirus (HPV)

Kondom, som är ett utmärkt skydd mot andra sexuellt överförbara infektioner, utgör inte något säkert skydd mot sexuellt överförd HPV eftersom smittan kan överföras vid all hud- och slemhinnekontakt. Kondom kan däremot minska risken för överföring av HPV, särskilt vid kondylom. Då är det viktigt att kondomen täcker hela hudområdet där det sitter kondylom, för att minska risken att sprida HPV-virus.

Gynekologisk cellprovskontroll är ett sätt att tidigt upptäcka cellförändringar och ett effektivt sätt att förebygga livmoderhalscancer. I Sverige kallas alla kvinnor mellan 23 och 64 års ålder regelbundet till sådana kontroller. Det är viktigt att även de kvinnor som har vaccinerat sig mot HPV går på regelbundna cellprovskontroller, eftersom vaccinerna inte skyddar mot alla HPV-typer som kan orsaka cancer.

Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

HPV-infektion är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.

Vid kondylom bör partner i pågående förhållande undersökas av läkare och vid nya sexuella kontakter bör kondom användas för att minska risken att föra smittan vidare.

Cellförändringar och cancerfall handläggs enligt nationella vårdprogram.

Läs mer

Uppdaterad:

Skriv ut