Vid kliniskt uttalad meningokocksjukdom har patienten ofta en blodförgiftning (sepsis) och en svår hjärnhinneinflammation, som snabbt måste behandlas för att patienten skall bli helt återställd. Tragiska dödsfall, där patienter dör innan adekvat behandling hunnit sättas in i tid, skapar en förklarlig fruktan för sjukdomen.

Bärarskap av meningokockbakterien utan att man sjuknar är dock vanligt, omkring tio procent av befolkningen bär på bakterien.

De flesta sjukdomsfallen i Sverige är sporadiska, och i Sverige insjuknar numera mindre än hundra personer årligen. Större utbrott av meningokocksjukdom har under senare år rapporterats bland annat från mellersta Afrika, "meningitbältet".

Orsakande mikroorganism, smittvägar och smittspridning

Meningokocken, Neisseria meningitidis, är en bakterie som påvisas ganska ofta i svalget även från helt friska personer men endast ett mycket litet antal av de smittade blir sjuka, varför vet man inte. Det finns 13 olika grupper av meningokocker. Främst är grupperna A, B, C, Y och W sjukdomsframkallande men de senaste åren rapporteras även grupp X ge sjukdom i Afrika.

Bakterien infekterar enbart människan. Smittämnet sprids genom nära kontakt, i regel som en luftburen droppsmitta, till de övre luftvägarna. Trots att det är många som exponeras och även blir smittbärare kring fall av meningokocksjukdom är det ändå ovanligt med kliniska sekundärfall, som kan kopplas direkt till indexpatienten.

Inkubationstiden hos dem som insjuknar är vanligen två till tre dygn.

Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik

Meningokocksjukdomen är en akut insättande febersjukdom som brukar ge hjärnhinneinflammation med svår huvudvärk, kräkningar och nackstyvhet. Patienten är ofta omtöcknad och förvirrad, och sjukdomen kan i svåra fall leda till medvetslöshet. Ett kännetecken som ibland ses på patienten är små hudblödningar så kallade petechier. Den allvarligaste formen kännetecknas av blodförgiftning (sepsis) med större blödningar inne i huden och sjunkande blodtryck. Dessa patienter behöver omedelbart omhändertagande på sjukhus.

Bakterien är känslig för antibiotika. Efter genomgången behandling blir de flesta friska, men patienter som haft svår hjärnhinneinflammation kan någon gång få kvarstående skador på hjärna och nervsystem. Även andra organ kan skadas. Diagnos ställs i regel genom odling, och bakterierna påvisas i regel från blod eller ryggmärgsvätska. En annan möjlighet till diagnostik är påvisande av bakterie-DNA med PCR-teknik.

Förebyggande åtgärder

Det finns vacciner som skyddar mot meningokocker tillhörande grupperna A, C, W, Y och B.

Vaccination rekommenderas till personer med sjukdomstillstånd som medför en ökad risk att insjukna i invasiv meningokockinfektion. Vaccin kan även ges vid resor till områden med pågående smittspridning.

Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott

Meningokockinfektion är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och Folkhälsomyndigheten.

Beroende på sjukdomens allvarliga konsekvenser bör smittskyddsläkaren telefonledes kontaktas vid fall av meningokocksjukdom.

  • Nära kontakter till den insjuknade, huvudsakligen familjemedlemmar, ges ofta antibiotika i förebyggande syfte för att förhindra insjuknande. I speciella fall (till exempel lägerdeltagare, militärförläggning) kan ytterligare personer erhålla antibiotika i förebyggande syfte. Vaccination kan också bli aktuell.
  • Personer som den senaste veckan varit i nära kontakt med patienten skall vara uppmärksamma på symtom på meningokockinfektion. Vid feber och/eller förkylningssymtom, utslag eller tecken på "maginfluensa" bör man omgående söka läkare.

Utbrott i Sverige

  • I Sörmland diagnosticerades tre barn med meningokockinfektion serogrupp W under våren 2017, under loppet av två månader. Fallen inträffade i samma bostadsområde. Ett av barnen avled. Efter det andra fallet genomfördes en utvidgad profylaxinsats och ca 700 personer fick antibiotika inom en vecka. Efter det tredje fallet genomfördes en stor vaccinationsinsats. Denna begränsades till barn upp till 18 år och de skolor och förskolor där de tre fallen och deras syskon gick/hade gått. Cirka 2700 barn vaccinerades på två veckor.
  • 2015 insjuknade tre skotska barn efter vistelse på ett stort internationellt scoutläger i Japan. Kort därefter insjuknade även två barn i Sverige. I Sverige kontaktades då alla barn som varit på lägret och erbjöds antibiotikaprofylax. Inga fler fall inträffade.
  • Under våren 2006 insjuknade tre ungdomar i Västerås, en med dödlig utgång. Ett par tusen ungdomar i en stadsdel vaccinerades mot meningokocker serogrupp C.
  • I Södermanland insjuknade under fyra månader på sommaren/hösten 2002 fyra barn i meningokocksepsis/meningit orsakad av grupp C. Ett barn avled innan ankomst till sjukhus. Alla fyra hade närkontakt i bostadsområdet och i förskola/skola. , beslutades om vaccinering av samtliga barn i bostadsområdet och tillhörande skola/förskola. Cirka tusen barn vaccinerades.
  • I Skåne insjuknade under årsskiftet 1995–1996 nio personer. Fyra av fallen var smittade med samma stam. De var i 18-årsåldern och hade ett gemensamt kontaktnät. Stammen tillhörde grupp B.

Läs mer på andra webbplatser

Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad om sjukdomar

Årsrapport 2016 från Nationella referenslaboratoriet för patogena Neisseria

CDC: Meningococcal disease

WHO: Meningitis