Sjukdomsinformation om meningokockinfektion

Lyssna

Meningokockinfektion är en bakterieinfektion som kan orsaka allvarlig sjukdom som hjärnhinneinflammation och blodförgiftning. Sjukdomen förekommer i hela världen.

Sidans information

Denna information gör inte anspråk på att vara heltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.

Vad orsakar meningokockinfektion och hur sprids sjukdomen?

Sjukdomen orsakas av bakterien Neisseria meningitidis. Den påvisas ganska ofta i svalget, även från helt friska personer, men endast ett mycket litet antal av de smittade blir sjuka. Det finns 13 olika grupper av meningokocker. De vanligaste grupperna som orsakar sjukdom är A, B, C, Y och W. Risken för att drabbas av meningokockinfektion är högre bland spädbarn, ungdomar och unga vuxna, samt personer med vissa sjukdomstillstånd.

Bakterien infekterar enbart människor. Smittämnet sprids via saliven genom nära kontakt, i regel som droppsmitta, till de övre luftvägarna.

Meningokockinfektion (invasiv) – sjukdomsstatistik

Symtom och behandling

Tiden från det att man blir smittad tills man blir sjuk (inkubationstiden) är vanligen två till tre dagar.

Meningokockinfektion kan orsaka blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Symtomen vid insjuknande kan vara feber, svår huvudvärk, kräkningar, illamående, nackstyvhet och medvetslöshet. Ibland ses små hudblödningar, så kallade petechier. Sjukdomen kan ha ett mycket snabbt förlopp och dödligheten är hög.

Meningokockinfektionen behandlas med antibiotika. En snabbt insatt behandling kan vara livräddande.

Efter genomgången behandling blir de flesta friska, men patienter som har haft svår hjärnhinneinflammation kan få kvarstående skador på hjärnan och nervsystemet. Även andra organ kan skadas.

Epidemiologisk övervakning och mikrobiologisk diagnostik

Sjukdomens utbredning övervakas av Folkhälsomyndigheten genom smittskyddsanmälningar och omvärldsbevakning.

Mikrobiellt övervakningsprogram för neisseria meningitidis

Diagnos ställs genom molekylärbiologiska metoder och odling. Bakterierna påvisas i regel från blod eller ryggmärgsvätska.

Sjukdomen kan diagnosticeras på landets mikrobiologiska laboratorier. Analys utförs därför inte regelmässigt vid Folkhälsomyndigheten. Provmaterial från bekräftade fall av invasiv meningokockinfektion skickas till det nationella referenslaboratoriet vid Universitetssjukhuset i Örebro för gruppering och typning.

Förebyggande åtgärder

Sjukdomen kan förebyggas med vaccin. Olika vacciner ger skydd mot infektion som orsakas av olika grupper av meningokocker. Det finns vacciner som skyddar mot meningokocker tillhörande grupperna A, C, W och Y; och vacciner som ger skydd mot grupp B.

Vaccination mot meningokocker

Anmälan och åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Meningokockinfektion är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom. Den är inte smittspårningspliktig, men personer som har haft nära kontakt med ett fall bör identifieras på samma sätt som vid en smittspårning. Inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten.

Mer om anmälningspliktiga sjukdomar

Nära kontakter till den insjuknade, huvudsakligen familjemedlemmar, ges ofta antibiotika i förebyggande syfte för att förhindra insjuknande. I speciella fall (till exempel för lägerdeltagare, på militärförläggningar och liknande) kan ytterligare personer få antibiotika i förebyggande syfte. Vaccination kan i särskilda fall bli aktuellt efter beslut av smittskyddsläkaren.

Personer som den senaste veckan har varit i nära kontakt med patienten ska vara uppmärksamma på symtom på meningokockinfektion. Vid feber, förkylningssymtom, utslag eller tecken på "maginfluensa" bör man omgående söka läkare.

Exempel på tidigare utbrott

  • Våren 2017 diagnosticerades tre barn i Sörmland med grupp W-meningokockinfektion under loppet av två månader. Fallen inträffade i samma bostadsområde. Ett av barnen avled. Efter det andra fallet genomfördes en utvidgad profylaxinsats och cirka 700 personer fick antibiotika inom en vecka. Efter det tredje fallet genomfördes en stor vaccinationsinsats. Denna begränsades till barn upp till 18 år och de skolor och förskolor där de tre fallen och deras syskon gick. Cirka 2 700 barn vaccinerades på två veckor.
  • 2015 insjuknade tre skotska barn efter en vistelse på ett stort internationellt scoutläger i Japan. Kort därefter insjuknade även två barn i Sverige. I Sverige kontaktades då alla barn som hade varit på lägret och erbjöds antibiotikaprofylax. Inga fler fall inträffade.

Läs mer