Sjukdomsinformation om pest

Lyssna

Pesten har genom historien varit en av våra mest fruktade infektionssjukdomar och har bland annat kallats för digerdöden. Pest sprids fortfarande i flera delar av världen, men finns inte i Sverige. Sjukdomen överförs till människor från gnagare via infekterade loppor, men kan också smitta mellan människor.

Sidans information

Denna information gör inte anspråk på att vara fulltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.

Vad orsakar pest och hur sprids den

Pest orsakas av bakterien Yersinia pestis och förekommer som böldpest, lungpest eller blodpest. Sjukdomen förekommer i delar av Asien, Afrika och i Nord- och Sydamerika. Flera olika gnagare fungerar som värddjur för bakterien. Bakterien sprids i första hand via råttor och deras loppor. Utbrott bland människor har i regel föregåtts av en omfattande spridning bland gnagare, vanligen råttor.

Människor smittas i första hand vid bett av pestsmittade loppor. Sjukdomen kan också smitta mellan människor, framförallt till lungorna via droppar från upphostningar från dem som har infektionen i sina lungor. Men även andra infekterade kroppsvätskor och vävnader utgör en risk.

Symtom och behandling

Den vanligaste formen av pest är böldpest. Efter ett bett av en pestsmittad loppa insjuknar personen akut med hög feber, huvudvärk och förstoring av de lymfkörtlar som är belägna i anslutning till bettstället. Lymfkörtlarna blir till stora varbölder som kan spricka och tömmas på var via huden. Om inte behandling sätts in i tid är dödligheten vid böldpest mycket hög.

Om pestbakterier når blodbanan kan personen drabbas av blodförgiftning (sepsis). Hudblödningar med vävnadsdöd kan uppträda, vilket är bakgrunden till begreppet "svarta döden".

Om pestbakterierna når lungorna kan man insjukna i lungpest, där förloppet är särskilt snabbt och dödligheten nästan 100 procent utan behandling. Lungpest kan till skillnad från böldpest smitta till andra människor.

Pest kan behandlas med antibiotika. Det är viktigt att behandlingen sätts in tidigt i sjukdomsförloppet.

Inkubationstiden, det vill säga tiden från att en person har blivit smittad till att hen får symtom, är en till sju dagar men vanligen två till fyra dagar.

Epidemiologisk övervakning och mikrobiologisk diagnostik

Sjukdomens utbredning övervakas av Folkhälsomyndigheten genom smittskyddsanmälningar och omvärldsbevakning.

Pest – sjukdomsstatistik

Sjukdomen diagnosticeras genom att smittämnets arvsmassa påvisas med molekylärbiologiska metoder eller genom odling vid Folkhälsomyndighetens laboratorium.

Förebyggande åtgärder

Det finns inget godkänt vaccin mot pest i Sverige. Förebyggande antibiotikabehandling kan ges om risken för pest bedöms vara mycket stor.

Anmälan och åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Pest klassas enligt smittskyddslagen som en allmänfarlig och smittspårningspliktig sjukdom. Inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten.

Anmälningspliktiga sjukdomar

Exempel på tidigare utbrott

Större utbrott av pest finns rapporterade sedan antiken. Sverige drabbades senast av ett pestutbrott 1710–1713. Pestutbrott bland människor förekommer fortfarande i vissa länder, om än i begränsad omfattning.

  • I västra USA förekommer årligen enstaka pestfall. Smittan finns bland gnagare på landsbygden och sprids oftast via djurens loppor till människor.
  • Pest förekommer på Madagaskar sedan 1980. Ett större utbrott inträffade säsongen 2014–2015 med över 335 fall varav 79 dödsfall.
  • Efter kraftiga monsunregn i en delstat i Indien under sommaren 1994 ökade antalet råttor och loppor. Under en kort period rapporterades 90 fall av böldpest. Därefter inträffade cirka 450 misstänkta fall av lungpest, varav 41 dog.

Läs mer