Frågor och svar om rabies – angående sällskapsdjur från Ukraina
LyssnaMed anledningen av kriget i Ukraina har en del personer som befinner sig på flykt tagit med sig sällskapsdjur till Sverige. Ukraina rapporterar årligen fall av rabies hos djur och även enstaka fall hos människor.
Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt bedömer att risken för att ett enskilt djur från Ukraina har rabies är mycket låg. Flertalet av djuren som anländer är vaccinerade. För att minimera risken för fall av rabies finns det också direktiv om att sällskapsdjur från Ukraina ska genomgå veterinärkontroll vid ankomst till Sverige.
Om rabiesviruset
Rabiesviruset finns i saliv. Smitta kan överföras från ett infekterat djur vid händelse av bett eller att saliv kommer i kontakt med skadad hud. Det finns ett effektivt vaccin, som kan användas såväl förebyggande för riskutsatta grupper som efter en möjlig exposition.
Rabiesvirus och sällskapsdjur
Det är viktigt att djur genomgår veterinärkontroll så tidigt som möjligt efter ankomst till Sverige och att de anvisningar som eventuellt delges i samband med kontrollen följs. För mer information om åtgärder för djur som ankommit från Ukraina hänvisar vi till Jordbruksverket. Där finns även information riktad till veterinärer om djur från Ukraina. Djur som uppvisar symptom på rabies ska omedelbart tas till en veterinär. Barn, som har svårt att undvika närkontakt med ett djur, bör hållas ifrån de djur som ännu inte är frikända av veterinär med avseende på risk för rabies.
Hundar, katter och andra sällskapsdjur från Ukraina (jordbruksverket.se)
Rabiesvaccination rekommenderas inte rutinmässigt till alla individer som har kontakt med djur som anlänt från Ukraina eller andra länder där rabies förekommer.
Jordbruksverket ansvarar för att kostnadsfritt kontrollera och registrera djur som anländer till Sverige. Sverige och EU har en flexibel hållning gällande personer på flykt från Ukraina som tar med sällskapsdjur. Det innebär att djur som inte uppfyller införselkraven ändå har möjlighet att få komma in i landet. Detta undantag är enligt Jordbruksverket endast möjligt för djur som reser med sina djurägare där, ett så kallat, force majeure-undantag gäller. De kontroller som genomförs av djur vid gränserna syftar till att minimera risken för spridning av rabies.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar rabiesvaccination i förebyggande syfte i första hand till de som kan komma i kontakt med rabies i yrket, till exempel vissa personer inom karantänsverksamhet, veterinärkliniker, viltvårdare, tullväsendet och vid laboratorier som bedriver rabiesdiagnostik.
Din arbetsgivare är skyldig att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna AFS 2002:1 Vid risk för smitta ska arbetsgivaren följa Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om smittrisker.
Du ska alltid kontakta 1177 om du utsatts för en incident med ett djur från Ukraina eller från annat land där rabies förekommer. Även om du är vaccinerad är det viktigt att kontakta vården för en bedömning av incidenten. Detta gäller oavsett om djuret är i hemisolering eller om det har okänd vaccinationsstatus. Utöver bett kan även slickning på skadad hud innebära en risk för exponering. Förebyggande åtgärder är, om de utförs korrekt, mycket effektiva. De innefattar noggrann och omedelbar tvätt av skadat område samt eventuell behandling efter läkarbedömning, så kallad postexpositionsprofylax.
Din arbetsgivare är ansvarig för att göra en bedömning med avseende på risken för att exponeras i yrket, vilken ligger till grund för när och om dina antikroppsnivåer behöver kontrolleras. Ett vanligt förfarande för exempelvis veterinärer som undersöker och vårdar djur är att kontrollera antikroppsnivåer vartannat år för bedömning av behovet av en boosterdos av vaccin.