Denna information gör inte anspråk på att vara heltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.
Sjukdomsinformation om RS-virusinfektion
LyssnaRespiratoriskt syncytialvirus (RS-virus) är en vanlig orsak till luftvägsinfektioner. RS-virusinfektion kan leda till allvarliga symtom, särskilt hos spädbarn och personer som är 75 år eller äldre. I Sverige förekommer RS-virusinfektion främst i form av årliga epidemier under vinterhalvåret.
Sidans information
Vad orsakar RS-virusinfektion och hur sprids sjukdomen?
RS-virusinfektion orsakas av respiratoriskt syncytialvirus (RS-virus), som hör till virusfamiljen pneumoviridae och är en nära släkting till humant metapneumovirus (HMPV). RS-virus delas in i två huvudsakliga subtyper: RSV-A och RSV-B. Dessa cirkulerar globalt och orsakar liknande symtombild. Under en säsong kan någon av subtyperna dominera spridningen men ofta förekommer båda parallellt.
RS-virus sprids genom
- direkt eller indirekt kontaktsmitta
- droppsmitta när en infekterad person nyser eller hostar.
Viruspartiklarna kan överleva upp till sex timmar på hårda ytor som bord och handtag, och kortare tid på mjuka ytor som händer och näsdukar. Viruspartiklarna kan inaktiveras med hjälp av desinfektionsmedel samt tvål och vatten. En infekterad person är oftast smittsam i 3–8 dagar. I vissa fall kan spädbarn och personer med nedsatt immunförsvar vara smittsamma längre.
Nästan alla barn infekteras under de två första levnadsåren, majoriteten före ett års ålder. En genomgången infektion ger ingen bestående immunitet mot att bli infekterad igen. RS-virus orsakar upprepade luftvägsinfektioner livet igenom, oftast med milda övre luftvägssymtom.
På norra halvklotet orsakar RS-virus årliga epidemier under vinterhalvåret. Liksom influensan kan epidemierna komma vid olika tidpunkter på säsongen och vara olika kraftiga från år till år. I Sverige ses ofta ett tvåårigt cykliskt mönster med en kraftigare epidemi och en tidig start på säsongen det första året, varvat med en lindrigare epidemi och senare start följande år. Spridningen av RS-virus kan följas genom Folkhälsomyndighetens rapportering, se även rubriken Epidemiologisk övervakning och mikrobiologisk diagnostik.
Symtom och behandling
Tiden från att man har smittats tills man blir sjuk (inkubationstiden) är oftast mellan 4 och 6 dagar. Hos de flesta läker en RS-virusinfektion ut på 1–2 veckor.
RS-virusinfektion orsakar akut luftvägsinfektion med symtom som kan variera från lindrig förkylning till allvarlig lunginflammation eller bronkiolit (akut infektion i de nedre luftvägarna som ger andningssvårigheter).
De vanligaste symtomen hos äldre barn och vuxna är nästäppa, rinnsnuva, halsont, hosta, andningsbesvär och ibland feber. I början av infektionen dominerar förkylningssymtomen och därefter ökar vanligtvis andningsbesvären.
Hos små barn under ett års ålder är feber och andningsbesvär vanliga, vilket kan leda till trötthet och svårigheter att äta. Då kan de behöva en tillfällig sondmatning genom näsan för att få energi till att orka ta hand om infektionen. De allra yngsta barnen, som bara är någon månad eller några månader gamla, kan ibland drabbas av andningsuppehåll, så kallade apnéer.
När små barn får en RS-virusinfektion första gången i livet får
- drygt en fjärdedel av barnen lunginflammation eller bronkiolit
- en till tre procent av barnen under ett års ålder så stora besvär att de behöver sjukhusvård.
För barn som är under ett års ålder och som blir mer allvarligt sjuka i sin RS-virusinfektion, sker oftast försämringen omkring dag 4–5 efter infektionens start, ibland tidigare.
Folkhälsomyndigheten har definierat vilka grupper som har störst risk för allvarlig sjukdom vid RS-virusinfektion i rapporten ”Allvarlig RS-virusinfektion bland barn och vuxna i Sverige", se länk under Publikationer. I grupper med högre risk för sjukhusvård ingår bland annat barn yngre än tre månader och barn med vissa bakomliggande tillstånd. En majoritet av de spädbarn som vårdas på sjukhus för RS-virusinfektion har även ett syskon i förskoleålder inom familjen.
Specifik behandling för RS-virusinfektioner saknas i stort, vården inriktas i stället på att behandla patientens symtom. Vid svåra luftvägsbesvär kan patienten behöva syrgas och andra andningsstöd, inhalationer med mediciner som underlättar andningsarbetet samt intravenös vätska och näring och ibland även antibiotika, på grund av samtidig bakteriell infektion. I svåra fall kan intensivvård med respirator, eller i sällsynta fall hjärt-lungmaskin, behövas.
Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer om RS-virus beskriver viruset, den behandling som finns att tillgå och de läkemedel som finns godkända för att förebygga allvarlig RS-virusinfektion.
Epidemiologisk övervakning och mikrobiologisk diagnostik
Sjukdomen övervakas av Folkhälsomyndigheten genom omvärldsbevakning samt sjukdomsspecifik övervakning. Frivillig rapportering av laboratoriebekräftade RS-virusfall sker veckovis mellan vecka 40 och vecka 20 från landets laboratorier och en del barnkliniker. Rapporteringen möjliggör den veckovisa övervakningen på Folkhälsomyndigheten.
Frivillig rapportering av RS-virus
Sjukdomen kan diagnostiseras på landets mikrobiologiska laboratorier genom att smittämnets arvsmassa påvisas med molekylärbiologiska metoder. Det finns även enklare antigentester som med lägre känslighet påvisar RS-virus. Typning utförs på Folkhälsomyndigheten i övervakningssyfte.
RSV (Respiratoriskt syncytialvirus) A och B
Förebyggande åtgärder
God handhygien är viktig för att begränsa smittspridningen av RS-virus. Till vårdnadshavare finns mer information i ett faktablad om hur vårdnadshavare kan skydda små barn mot luftvägsvirus som RS-virus, se länk under Publikationer.
Det finns tre godkända vaccin för vuxna i olika åldrar. Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination mot RS-virus för alla personer från 75 år och för personer från 60 år med vissa bakomliggande sjukdomar.
I nuläget finns inget godkänt vaccin mot RS-virus för barn.
Hos spädbarn kan allvarlig RS-virusinfektion förebyggas via skyddande antikroppar på två sätt:
- Det ena sättet är via vaccination av den gravida, vilket ger ett så kallat överfört skydd via antikroppar som förs över till fostret innan födseln. Folkhälsomyndigheten har i nuläget ingen rekommendation om vaccination mot RS-virus av gravida, men en vägledning om vaccination av gravida finns inom Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation (se länk under rubriken Symtom och behandling).
- Det andra sättet är att ge spädbarnet ett överfört skydd via antikroppar som ges direkt till barnet efter födseln som en intramuskulär injektion. Denna typ av läkemedel kallas för långverkande monoklonala antikroppar mot RS-virus.
Sedan mars 2025 finns en rekommendation från NT-rådet (en expertgrupp med representanter för Sveriges regioner) riktad till landets regioner, om att långverkande monoklonala antikroppar bör erbjudas till alla nyfödda barn under vintersäsongen 2025/2026 för att skapa ett skydd mot allvarlig RS-virusinfektion för barn yngre än 3 månader. Dessutom rekommenderar NT-rådet att barn under 12 månader med särskilda medicinska tillstånd får de långverkande monoklonala antikropparna under barnets första vintersäsong. För vissa barn inom den gruppen rekommenderas även den förebyggande behandlingen under efterföljande vintersäsong (innan 24 månaders ålder).
Beyfortus rekommenderas till spädbarn (samverkanlakemedel.se)
Skyddet mot allvarlig RS-virusinfektion hos det nyfödda barnet genom vardera av de strategierna för överfört skydd av antikroppar mot RS-virus kvarstår under cirka fem till sex månader från födseln. Effekten av de båda strategierna bedöms hittills som likvärdig.
Fler läkemedel som innehåller långverkande monoklonala antikroppar mot RS-är under utveckling.
Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott
Sjukdomen är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Anmälan ska dock göras till den regionala smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten om sjukdomen har fått en anmärkningsvärd utbredning inom ett område eller uppträder i en elakartad form (2 kap. 5 § smittskyddslagen).
RS-virus är mycket smittsamt och smittar redan tidigt i sjukdomsförloppet. Det är vanligt med smittspridning på förskolor. När man upptäcker ett fall i en barngrupp är smittan sannolikt redan spridd i hela barngruppen. Vägledningen ”Smitta i förskolan” (se länk under Publikationer) ger råd om hur man kan arbeta förebyggande för att minska risken för smittspridning i förskolemiljöer.
Läs mer
Publikationer
-
Allvarlig RS-virusinfektion bland barn och vuxna i Sverige – Sammanfattande kunskapsunderlag för riskgruppsdefinition och förebyggande insatser
Publicerad:Rapporten presenterar riskgruppsdefinitioner för barn och vuxna samt och rekommendationer för vaccin mot RS-virus för vuxna.
-
Smitta i förskolan – Vägledning till personal och huvudmän i förskolan för att förebygga och hantera smitta
Publicerad:Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska…
-
Till dig som är vårdnadshavare till ett litet barn – Skydda ditt spädbarn mot luftvägsinfektioner som RS-virus och kikhosta
Publicerad:Faktabladet innehåller en kort sammanfattning av hur man kan skydda spädbarn mot luftvägsinfektioner som till exempel RS-virus och kikhosta. Översatt till olika språk.