Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Resultat från studien Skolbarns hälsovanor 2021/2022.

Resultat från studien Skolbarns hälsovanor 2021/2022.

Rapporten presenterar en samlad bild av covid-19 pandemin och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, med fokus på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.

Här presenteras kunskap om hur folkhälsan påverkas av covid-19-pandemin. På sidan finns bland annat en samlad bedömning av folkhälsan under pandemin 2020 utifrån analyser av livsvillkor, levnadsvanor och hälsa, men även av folkhälsoarbetet.

Undersökningen Skolbarns hälsovanor har följt 11-, 13- och 15-åringars hälsa, levnadsvanor och livsvillkor sedan 1980-talet. Under vårterminen bjuds barn i årskurs 7 och 9 in att svara på enkäten.

Hur mår skolbarn i Sverige och vilka levnadsvanor har de? Hur har skolbarns hälsa och levnadsvanor förändrats över tid? Finns det skillnader i hälsa och vanor mellan olika grupper av skolbarn?

Här hittar du exempel på analyser av hur hälsan är fördelad mellan olika samhällsgrupper och hur olika bestämningsfaktorer påverkar ojämlikheten i hälsa.

WHO:s rapport med internationella resultat från 45 olika länder 2017/2018 visar att skolbarn i Sverige har jämförelsevis goda relationer till föräldrar och lärare samt goda levnadsvanor. De rör sig dock lite och har oftare psykosomatiska besvär jämfört med skolbarn i andra länder.

De flesta treåringar i Västerbotten har en god socioemotionell förmåga. En ny studie visar samtidigt att det finns ett samband mellan socioemotionella svårigheter och föräldrarnas inkomst, utbildningsnivå och födelseland.

I Sverige har befolkningen generellt en god sexuell och reproduktiv hälsa, men det finns skillnader mellan olika samhällsgrupper. En viktig orsak till dessa hälsoskillnader är att människor har ojämlika livsvillkor.

Filmer från webbinariet 28 april 2022. Under webbinariet presenterade forskare resultat kring hur skolfaktorer, mobbning och fysisk aktivitet påverkar barns och ungas mående. Även familjens socioekonomiska villkor samt nyanlända och asylsökande barns och ungas uppväxtvillkor belystes. Resultaten

Det finns många faktorer som har betydelse för människors hälsa och möjligheter i livet – allt från biologiska faktorer till levnadsvanor, livsvillkor och graden av delaktighet i samhället.

Att känna till vilka faktorer som kan påverka risken för att vissa barn och unga börjar använda narkotika eller får narkotikarelaterade problem är avgörande för ett effektivt hälsofrämjande och förebyggande arbete.

Barn och unga är en prioriterad grupp inom folkhälsopolitiken. Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet.

Faktabladet riktar sig till personer som arbetar med att stödja barn med funktionsnedsättning, andra aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå samt beslutsfattare på alla nivåer.

Rapporten är ett kunskapsunderlag som riktar sig till personal på familjecentraler, forskare samt beslutsfattare och tjänstemän på lokal, regional och nationell nivå som arbetar för de små barnens hälsa, livsvillkor och levnadsvanor.

Barnhälsovården är en viktig del i det svenska folkhälsoarbetet. Under 2018–2021 har Folkhälsomyndigheten haft regeringens uppdrag att stödja barnhälsovårdens arbete. Här kan du läsa om uppdragen och ta del av de publikationer som tagits fram inom ramen för uppdragen.

Målet med Sveriges alkoholpolitik är att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Förebyggande arbete bidrar till målet genom att påverka tillgång och efterfrågan till alkohol. Det förebyggande arbetet kan också bidra till att stärka skyddsfaktorer och

För att uppnå en god och jämlik hälsa krävs att människor har jämlika livsvillkor. Dessa villkor och förutsättningar kallas ofta för hälsans bestämningsfaktorer.

Ta del av forskningen bakom rekommendationer och vägledning för barns och ungas digitala medieanvändning. Du hittar också rekommendationerna för barns och ungas digitala medieanvändning.

Under hösten 2021 genomförde Folkhälsomyndigheten en enkätundersökning om spel om pengar som riktade sig till unga i åldern 16–19 år och till föräldrar med barn i den åldern.

Sara och Katrin arbetar i Folkhälsomyndighetens metodstödsgrupp och ger råd och stöd till medarbetare som behöver ställa frågor till andra – i enkäter, intervjuer eller fokusgrupper.

Faktabladet riktar sig till personer som arbetar med personer med migrationserfarenheter och andra aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå samt beslutsfattare på alla nivåer.

En förutsättning för att kunna förebygga användning av alkohol, narkotika, tobak och spel om pengar (ANTS) är kunskap om de faktorer som utgör en risk för, eller skyddar barn och unga från att börja använda eller utveckla problem kopplat till ANTS.

Faktabladet sammanfattar resultaten från en kartläggande litteraturöversikt av nordisk forskning om risk- och skyddsfaktorer för barns och ungas alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade skador.