Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Mässling är en vanlig och mycket smittsam barnsjukdom i länder med låg vaccinationstäckning. Dödligheten kan vara hög hos spädbarn. Mässling förekommer nuförtiden sällan i Sverige på grund av ett väl fungerande allmänt vaccinationsprogram. Annan benämning: Morbilli.

Leishmaniasis är en infektionssjukdom som kan uppträda i olika sjukdomsformer beroende på art av Leishmania. Sjukdomen är en vektorburen zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Annan benämning: Espundia, Kala Azar, Orientböld.

Länkar till information om matförgiftning.

Papegojsjuka är en sjukdom som kan överföras från fåglar till människor. Sjukdomsbilden varierar från milda influensaliknande symtom till svår lunginflammation. I Sverige rapporteras 20–80 fall årligen, vanligen smittade av vilda fåglar och under vintermånaderna. Andra benämningar på sjukdomen är

Ockelbosjukan orsakas av ett virus som sprids av myggor som sannolikt smittats av andra djur, troligen fåglar. Utbredningen i Sverige är stort sett begränsad till Dalarna och södra Norrland. Annan benämning: Bärplockarsjuka.

Humant parainfluensavirus (HPIV) är en viktig orsak till infektion i luftvägarna, såväl hos barn som vuxna. Parainfluensavirus är en mycket vanlig orsak till förkylning och krupp.

Hepatit B orsakas av ett virus som sprids sexuellt eller via blod. Smittan finns bland människor i hela världen. I Sverige är smittan ovanlig men i vissa delar av Afrika och Asien är 10–20 procent av befolkningen smittad.

Hepatit C orsakas av ett virus som sprids via blod och som bara finns hos människor. Smittämnet är globalt sett mycket utbrett och vanligt, men förekomsten i Sverige är förhållandevis låg. Sjukdomen har hos oss en stark koppling till intravenöst narkotikamissbruk.

Detta är en förgiftning, inte en infektion. Sjukdomen orsakas av ett bakteriegift (toxin) som bildats i felaktigt förvarad eller tillredd fisk av familjerna Scombroidae och Scomberesocidae (makrill, tonfisk, bonito). Annan benämning: Scombrotoxisk fiskförgiftning.

HTLV, Humant T-lymfotropt virus, finns i två varianter – HTLV I och HTLV II – och är virus med låg smittsamhet.

Se: Virala hemorragiska febrar Se: Sorkfeber

Coccidioidomycos är en sjukdom som är ganska vanlig inom vissa områden i USA men som också finns i länder i Mellan- och Sydamerika. Sjukdomen har någon enstaka gång diagnostiserats i Sverige hos personer som vistats inom dessa områden.

Se: Sjukdomsinformation om infektion med rävens dvärgbandmask Se: Sjukdomsinformation om infektion med hundens dvärgbandmask Se: Hymenolepisinfektion

Gruppen Trematoder (flundremaskar) är mycket stor och flera trematodarter kan orsaka sjukdom hos människa. Den globalt viktigaste är Schistosoma, som orsakar snäckfeber.

Campylobacter är en vanlig bakterie över hela världen och den finns hos både djur och människor. Campylobacterinfektion är sålunda en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människor.

Brucellos är en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Människan smittas framför allt via opastöriserade mejeriprodukter, i första hand mjölk eller ost. Otillräckligt uppvärmt kött utgör också en risk. Andra benämningar: Maltafeber, undulantfeber.

Infektion med Blastocystis spp är en tämligen vanlig protozoinfektion som förekommer över hela världen, även i Sverige.

Balantidium coli är en protozo som vid infektion ger diarré eller en dysenteriliknande sjukdom. Reservoar är gris och möjligen råtta. Balantidium coli kan förekomma över hela världen. Få människor smittas dock.

Hepatit B och C ska vara eliminerade i världen till år 2030, enligt Världshälsoorganisationens mål. Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett nytt kunskapsunderlag för hur arbetet kan bedrivas i Sverige där man konstaterar att aktörer i högre grad behöver samverka för att arbetet ska bli effektivt.

Vägledning Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med hepatit och hiv för personer som injicerar droger styrs bland annat av Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (prop. 2005/06:60). Denna vägledning lyfter fram relevant forskning och

Rapporten är avsedd att ge vägledning till personal inom hälso- och sjukvården och innehåller rekommendationer om målgrupper för vaccination, både före och efter kontakt med en smittad person.

Definitionen på ett livsmedelsburet utbrott enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är minst två sjukdomsfall efter intag av samma livsmedel.

I princip är bilden densamma som vid den lusburna formen, men inkubationstiden är kortare och återfallen brukar vara fler.

Denna rapport sammanställer aktuell kunskap avseende epidemiologi, diagnostik och vårdhygien samt ger förslag till handläggning utifrån aktuella evidens och erfarenheter. Dessutom ges exempel på hur landsting och kommuner har arbetat för att kartlägga, hantera och förebygga norovirusutbrott.

Folkhälsomyndigheten presenterar i denna rapport en kartläggning av processen för smittspårning av covid-19 i samhället. Rapporten innehåller också en analys av regionernas behov av att effektivisera denna process och förslag om ett digitalt ärendehanteringssystem som stöd för smittspårning.