Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Vägledningen främsta syfte är som hjälpmedel för miljö- och hälsoskyddsnämnderna i deras tillsyn enligt miljöbalken.

Vägledningen är ett hjälpmedel för miljö- och hälsoskyddsnämnderna i deras tillsyn enligt miljöbalken. Den kan också användas av fastighetsägare och andra intresserade. Vägledningen är framtagen för att tillämpas på alla bostäder som är hyresrätter eller bostadsrätter.

Den här vägledningen om bassängbad utgör tillsammans med Folkhälsomyndighetens allmänna råd (HSLF-FS 2021:11) om bassängbad ett hjälpmedel för tillsynsmyndigheterna i deras tillsyn enligt miljöbalken. Den kan också användas av verksamhetsutövare och andra intresserade.

Den här tillsynsvägledningen utgör tillsammans med Folkhälsomyndighetens allmänna råd (HSLF-FS 2024:10) om temperatur inomhus ett hjälpmedel för tillsynsmyndigheterna i deras tillsyn enligt miljöbalken. Den kan också användas av verksamhetsutövare och andra intresserade.

Den här publikationen är ett kunskapsstöd för kommuner och fastighetsägare i deras förebyggande åtgärdsarbete. Den berättar inledningsvis om hälsorisker och samhällets sårbarheter för värmeböljor. Därefter beskrivs faktorer som kan orsaka höga temperaturer i bebyggd miljö och hur man kan

Dokumentet är en sammanställning av befintlig kunskap om spridning av MRSA från människa till lantbrukets djur. Dokumentet är tänkt att kunna användas som stöd till behandlande läkare och smittskyddsläkare med syfte att förhindra spridning av MRSA från människor till lantbrukets djur.

Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket och SVA har gemensamt arbetat fram en femårig strategi som ska minska risken för att människor smittas av ehec/vtec. Rapporten beskriver hur risken för infektion hos människor kan minskas genom exempelvis åtgärder inom

Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statens veterinärmedicinska anstalt har gemensamt tagit fram en strategi för arbetet med cryptosporidiuminfektion. Rapporten listar de åtgärder som myndigheterna anser som särskilt angelägna för att minska risken för

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Miljöhälsorapport 2009 ger en aktuell bild av exponeringen för olika miljöfaktorer i Sverige och beskriver vilka hälsoeffekter eller risker denna exponering för med sig i befolkningen. De miljöhälsofaktorer som tas upp i denna rapport har bedömts som särskilt relevanta ur hälsosynpunkt och är i

Rapporten presenterar förslag på en sektorsövergripande målstruktur för fysisk aktivitet, med sex nationella delmål, indikatorer och fyra insatsområden.

Planeringsstödet ska fungera som bakgrund och stöd i planeringen för en pandemi för berörda nationella myndigheter, regionernas smittskyddsläkare, beredskapschefer och beredskapssamordnare, samt för övriga verksamhets- och planeringsansvariga inom regionernas och kommunernas vård och omsorg.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Rapporten som utgör en sammanställning av den senaste vetenskapen inom området belyser de hälsofrämjande effekter som tillgång till dagsljus ger. Bebyggelsens utformning är den viktigaste bestämningsfaktorn för dagsljusexponering och särskilt viktigt är det att planera för goda ljusförhållanden i

Rapporten fokuserar på ett begränsat antal miljöfaktorer. Vissa ämnen som i den tidigare Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) bedömdes som mindre viktiga på grund av låg toxicitet (giftighet), låg exponering eller på grund av att de är väl reglerade i lagstiftningen, tas inte upp här. Andra ämnen

Underlag för samverkansgruppens fortsatta arbete.

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Ett asylboende betraktas vanligtvis inte som en bostad enligt miljöbalken. Ett asylboende räknas som en lokal för allmänna ändamål och omfattas av 9 kap. 9 § miljöbalken, som gäller både för bostäder och lokaler för allmänna ändamål.

Pseudomonas aeruginosa är varken anmälnings- eller smittspårningspliktig enligt smittskyddslagen. Enbart enstaka fall av hot foot-syndrom kan heller inte ses som allvarlig smittsam sjukdom enligt miljöbalken (objektburen smitta). Därmed behöver kommunen varken spåra och undanröja smittan enligt miljöbalken 9 kap. 15§. Om det förekommer ett flertal fall (anmärkningsvärd utbredning) av hot foot-syndrom…

Även om det inte betraktas som en smittsam sjukdom, kan det ändå utgöra en olägenhet för människors hälsa. Om kommunen bedömer att det är fråga om en olägenhet för människors hälsa eller risk för sådan kan kommunen exempelvis kräva att verksamheten ser över sin egenkontroll, exempelvis förbättrar sina städrutiner. Se tillämpliga bestämmelser i 2, 9 och 26 kap. miljöbalken. Detta kan kommunen alltid…

Ett asylboende betraktas vanligtvis inte som en bostad enligt miljöbalken. Ett asylboende räknas som en lokal för allmänna ändamål och omfattas av 9 kap. 9 § miljöbalken. Ett asylboende ska dock likt en bostad kunna uppfylla samma kvaliteter i boendet som de som anges i 33 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899)…

När någon smittats av legionella har kommunen ett mer direkt ansvar, jämfört med ansvaret vid vanlig tillsyn. Det är inte möjligt att avvakta med åtgärder eller invänta att verksamhetsutövaren vidtar åtgärder. Det finns ingen tydlig gräns mellan vad som ingår i begreppet undanröja smitta i 9 kap. 15 § miljöbalken…

FoHMFS 2014:16 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om radon inomhus FoHMFS 2014:16 Utkom från trycket den 4 februari 2014 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om radon inomhus; beslutade den 2 januari 2014. I dessa allmänna råd ges rekommendationer för tillämpningen av 9 kap. 3 §, 26 kap. 1 § tredje stycket och 26 kap 22 § miljöbalken (1998:808) vad gäller förekomst av radon inomhus. Dessa allmänna…