Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten redogör för de nationella vaccinationsprogrammen 2023, myndighetens planering för vaccinationsfrågor så som den ser ut i början av 2024, utvecklingen av nya vacciner och aktuella frågor på vaccinationsområdet.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2003.

Folkhälsomyndigheten har beslutat att från den 1 november 2022 avsluta den allmänna rekommendationen om vaccination mot covid-19 för åldrarna 12–17 år.

Vägledningen är ett stöd för verksamhetsansvariga i bedömningen av vilka vaccinationer som kan vara aktuella för olika personalgrupper.

Rapporten beskriver de svenska resultaten från EMIS-2017, som är en internetbaserad undersökning riktad till män som har sex med män (MSM). Det övergripande syftet med undersökningen var att få ökad kunskap om MSM behov, sexuella beteende, risktagande, testningsvanor och kunskap om hiv/STI, för att…

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2002.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1998.

Rapporten presenterar en samlad bild av covid-19 pandemin och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, med fokus på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.

Om risken att få mässling är hög är det viktigt att vaccinera tidigt, för att förhindra sjukdomsfall. I Sverige, där risken att barn smittas av mässling är låg, är det istället bättre att vaccinera vid en högre ålder, eftersom vaccinationssvaret då blir bättre. De flesta mödrar har antikroppar mot mässling, påssjuka och röda hund i sitt blod. Antikroppar förs över till barnet via moderkakan och ger…

Information från Folkhälsomyndigheten

Rapporten är en hälsoekonomisk utvärdering av vaccination mot pneumokocker för samtliga personer som vid vaccinationstillfället är 65, 70 eller 75 år. En målgrupp för rapporten är Sveriges regioner, där syftet är att tillhandahålla ett hälsoekonomiskt kunskapsunderlag som stöd i regionernas upphandling och planering.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Rapporten beskriver de faktorer som har vägts in i beslutet om en rekommendation av vaccination mot covid-19 till ungdomar som är 16 år och äldre, samt till särskilda grupper barn från 12 års ålder.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Information från Folkhälsomyndigheten

I rapporten finns exempel på viktiga strategiska områden inom vilka arbetet behöver effektiviseras för att spridningen och konsekvenserna av hiv ska begränsas i samhället och för enskilda personer samt för att diskrimineringen ska upphöra.

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

Folkhälsomyndighetens handledning för litteraturöversikter handlar om systematiska arbetssätt för kunskapsframtagande baserat på forskningslitteraturen. Syftet är att ge vägledning i förutsättningar och metodsteg för "bästa tillgängliga kunskap" med hänsyn till frågeställning, angelägenhet,

The Communicable Diseases Ordinance contains 13 criteria that form the basis of an investigation of vaccination programmes. This knowledge base is a scientific review based on these criteria.

I alla länder inom EU ingår numera vaccination mot Haemophilus influenzae typ b (Hib) i vaccinationsprogrammet, vilket har medfört att incidensen hos barn under fem år, den grupp som hade den högsta incidensen innan man började vaccinera, har minskat avsevärt. Införandet av vaccinationsprogrammen har kommit olika långt i de olika EU-länderna, som också arbetar enligt olika vaccinationsscheman och…

1 Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27115001HSLF Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens allmänna råd om vaccination mot pneumokocker; beslutade den 1 juli 2015.

Hepatit A-virus orsakar inflammation i levern som oftast märks genom att patienten får gulsot. Viruset utsöndras med avföringen och sprids via kontaminerade livsmedel och vatten eller direkt från person till person vid nära kontakt. Misstänkt inhemska livsmedelsburna utbrott förekommer. Virus kan också finnas i blod och sexuell smitta förekommer…

Bakgrund Hepatit A virus som orsakar inflammation i levern, utsöndras med avföringen och sprids framför allt via kontaminerat livsmedel och vatten, eller från person till person vid nära kontakt. Symtomen är feber, illamående, aptitlöshet och så småningom gulaktig hy och ögonvita. Barn i förskoleåldern är ofta asymtomatiska…

Hepatit A virus som orsakar inflammation i levern, utsöndras med avföringen och sprids framför allt via kontaminerat livsmedel och vatten, eller från person till person vid nära kontakt. Symtomen är feber, illamående, aptitlöshet och så småningom gulaktig hy och ögonvita. Barn i förskoleåldern är ofta asymtoma­tiska. Resenärer…