Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

This report highlights how the changing climate affects health in several ways, from heatwaves and spread of infectious diseases to deteriorating water and air quality. The report can provide useful knowledge support for national authorities and county administrative boards affected by the

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin. Sannolikt har även befolkningens immunitet mot flera

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades ett fall av dobrovavirus i Sverige. Fallet var smittat utomlands. Folkhälsomyndighetens laboratorium har under året analyserat färre än fem prover med frågeställning viral hemorragisk feber.

Bakgrund Virala hemorragiska febrar innefattar ett antal virusinfektioner som orsakar allvarliga sjukdomstillstånd med hög dödlighet, till dessa hör bland annat infektioner med ebola-, marburg- och hantavirus, Krim-Kongo hemorragisk feber, lassafeber, Rift Valley-feber samt gula febern som dock

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1998.

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Sammanfattning och bedömning Inget fall av viral hemorragisk feber har rapporterats i Sverige under 2018. Prover från fem individer med frågeställningen viral hemorragisk feber analyserats vid Folkhälsomyndigheten under 2018. Enstaka fall och mindre utbrott av Krim-Kongo hemorragisk feber,

Denna handbok är tänkt som en vägledning och ett hjälpmedel för den hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar praktiskt med smittspårning av sexuellt överförbara infektioner.

Detta är bakgrundsdokumentationen till kunskapsunderlaget Tecken på allvarlig infektion hos barn. Här beskrivs de tecken som är allvarliga och som varnar för om ett barn behöver remitteras till barnläkare eller barnakut.

Gruppen virala hemorragiska febrar innefattar ett antal virusinfektioner som orsakar allvarliga sjukdomstillstånd med hög dödlighet som i slutskedet ofta kännetecknas av blödningar i hud och från inre organ. Virala hemorragiska febrar är zoonotiska infektioner där människan smittas genom

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Folkhälsomyndighetens verksamhet sträcker sig över ett brett spektrum av aktiviteter men det sammanhållande kittet är att på olika sätt verka för en bättre folkhälsa och därigenom för ett hållbart samhälle genom att bidra till att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa och

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2000.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara

Information från Folkhälsomyndigheten

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.

Detektion av virus-nukleinsyra (RNA) för denguevirus. En av Folkhälsomyndighetens mikrobiologiska analyser och tjänster.

Detektion av virus-nukleinsyra (RNA) för zikavirus. En av Folkhälsomyndighetens mikrobiologiska analyser och tjänster.

Antikroppsbestämning (IgM och IgG) i serum med ELISA.