Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

RS-virus sprids genom nära kontakt med en infekterad person och genom kontakt med föremål där smittan kan ha hamnat. Därför är handtvätt och rengöring av ytor de viktigaste förebyggande åtgärderna. Desinfektionsmedel samt tvål och vatten tar bort viruspartiklarna. Tänk på att: Undvika att träffa

Folkhälsomyndighetens handledning för litteraturöversikter handlar om systematiska arbetssätt för kunskapsframtagande baserat på forskningslitteraturen. Syftet är att ge vägledning i förutsättningar och metodsteg för "bästa tillgängliga kunskap" med hänsyn till frågeställning, angelägenhet,

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har sammanställt ett urval av lärande exempel från de insatser som regionerna har genomfört inom ramen för statens och SKR:s överenskommelser om insatser för ökad tillgänglighet i barnhälsovården.

Denna delredovisning i regeringsuppdraget, daterad 2020-02-04, innehåller en rekommendation för fortsatt vaccination av prioriterade grupper. I denna delredovisning expanderas den andra fasen till att inkludera fler grupper samt att grupper som ska prioriteras i fas 3 beskrivs.

Detta är en vägledning om vaccination mot bältros för vuxna med ökad risk för infektionssjukdomen.

Rapporten är avsedd att ge vägledning till personal inom hälso- och sjukvården och innehåller rekommendationer om målgrupper för vaccination, både före och efter kontakt med en smittad person.

Folkhälsomyndigheten har kartlagt nationella register och enkäter samt indikatorer och index som används för att följa upp barnhälsovården och små barns hälsa, och vi ser att datakällorna behöver utvecklas inom vissa områden. Denna kartläggning är tänkt att vara ett kunskapsunderlag för

Tidslinjeverktyget som tidigare fanns på denna sida har upphört. Samtliga händelser som fanns i tidslinjen finns dock listade nedan.

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

Denna rapport sammanställer aktuell kunskap avseende epidemiologi, diagnostik och vårdhygien samt ger förslag till handläggning utifrån aktuella evidens och erfarenheter. Dessutom ges exempel på hur landsting och kommuner har arbetat för att kartlägga, hantera och förebygga norovirusutbrott.

Detta är bakgrundsdokumentationen till kunskapsunderlaget Tecken på allvarlig infektion hos barn. Här beskrivs de tecken som är allvarliga och som varnar för om ett barn behöver remitteras till barnläkare eller barnakut.

Den 23 november 2021 fick Folkhälsomyndigheten ett uppdrag av regeringen att inkomma med ett underlag för bedömning av behovet av smittskyddsåtgärder (S2021/07524 (delvis)). Denna rapport utgör delredovisning 1 av det uppdraget.

Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statens veterinärmedicinska anstalt har gemensamt tagit fram en strategi för arbetet med cryptosporidiuminfektion. Rapporten listar de åtgärder som myndigheterna anser som särskilt angelägna för att minska risken för

Rapporten redovisar en studie som jämfört risken att diagnosticeras med covid-19 mellan aktiva och inaktiva medlemmar hos idrottsföreningen Friskis och Svettis Stockholm (F&S) under 2020. Resultaten tyder på att det i ett sammanhang där smittskyddsåtgärder vidtagits, inte finns något tecken på att

Folkhälsomyndigheten följer aktivt utvecklingen av tuberkulos i samhället och har inte hittat några tecken på att risken att insjukna i tuberkulos har ökat utanför riskgruppen personer födda i land med fortsatt hög förekomst. Risken att smittas är fortsatt låg i Sverige. Vi har inte heller sett någon smittspridning i samhället från boenden för asylsökande.

Syftet med rapporten är att öka kunskapen om livsvillkor, livskvalitet och hälsa för grupperna bisexuella och pansexuella. Därtill ska resultat och förslagna insatser inspirera till att målgrupperna i högre grad arbetar med bi- och pansexuellas hälsa.

Det finns ingen risk för överföring av hiv vid sexuella kontakter, om personen med en hivinfektion har välbehandlad hiv, även då kondom inte används. Det visar den senaste forskningen om smittsamhet vid behandlad hivinfektion. Därmed finns det numera inga krav på att en person med välbehandlad hiv

Rapporten är en sammanställning av 2021 års mätning av vårdrelaterade infektioner (VRI), antibiotikaanvändning och riskfaktorer hos personer som bor på särskilt boende för äldre och inom ramen för LSS (Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade).

Den här rapporten identifierar vilka åtgärder som anses vara särskilt angelägna för att minska antalet fall av yersiniainfektion hos människa. Strategidokumentet riktar sig huvudsakligen till de undertecknande myndigheterna, men kan även användas av andra myndigheter och näringen.

Dokumentet är en sammanställning av befintlig kunskap om spridning av MRSA från människa till lantbrukets djur. Dokumentet är tänkt att kunna användas som stöd till behandlande läkare och smittskyddsläkare med syfte att förhindra spridning av MRSA från människor till lantbrukets djur.

Denna rapport är en delredovisning i regeringsuppdraget, daterad 2020-12-29 och inkluderar en rekommendation för fortsatt vaccination av prioriterade grupper i en andra fas.

Dessa rekommendationer riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården, särskilt inom mödrahälsovård, barnhälsovård, barnsjukvård och primärvård. Målet är att spädbarn inte ska bli svårt sjuka i kikhosta.

Rapporten visar att förekomsten av vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning och riskfaktorer är ojämt fördelade mellan deltagande enheter.

Denna litteraturöversikt syftade till att sammanställa kunskap om risk- och skyddsfaktorer i relation till hiv/STI i samband med utlandsresor, samt kunskap om hiv/STI-förebyggande interventioner för utlandsresenärer. Sådan kunskap kan bidra till en diskussion om behov av framtida forskning, målgruppens karaktär och hur preventiva insatser bör formuleras i relation till personer som utsätter sig för sexuella risker under utlandsresor.